Drack ni alkohol när ni försökte bli med barn?

Den delen tänker jag på också. En kan ju omöjligt veta hur lång tid det tar.
Det kan ju ta flera år. Jag blev inte absolutist så fort vi började försöka. Så fort embryot fäster så blir du ju gravid, och vet om det, så att du kan sluta dricka då. Beror väl på hur alkoholvanorna ser ut, också. För egen del så delar vi ofta en folköl som måltidsdryck till middagen, så små mängder alkohol ingår i min vardag. Dricker man aldrig alkohol till vardags, utan mer att man dricker sig berusad till fest, så tar man kanske ett annat beslut.
 
Det kan ju ta flera år. Jag blev inte absolutist så fort vi började försöka. Så fort embryot fäster så blir du ju gravid, och vet om det, så att du kan sluta dricka då. Beror väl på hur alkoholvanorna ser ut, också. För egen del så delar vi ofta en folköl som måltidsdryck till middagen, så små mängder alkohol ingår i min vardag. Dricker man aldrig alkohol till vardags, utan mer att man dricker sig berusad till fest, så tar man kanske ett annat beslut.
Fast man kan ju inte veta om ifall ägget blir befruktat och fäster i samma stund som det händer?
Jag har blivit gravid på minipiller en gång ochupptäckte det inte förrän vecka 7. Även blivit planerat gravid 4 gånger och då inte vetat förrän ca 4-5 dagar efter beräknad mens - vilket är 1-2 veckor efter att ägget blivit befruktat.
Eller tänker jag fel?
 
Det kan ju ta flera år. Jag blev inte absolutist så fort vi började försöka. Så fort embryot fäster så blir du ju gravid, och vet om det, så att du kan sluta dricka då. Beror väl på hur alkoholvanorna ser ut, också. För egen del så delar vi ofta en folköl som måltidsdryck till middagen, så små mängder alkohol ingår i min vardag. Dricker man aldrig alkohol till vardags, utan mer att man dricker sig berusad till fest, så tar man kanske ett annat beslut.

Jag befinner mig lite i festkretsar, och misstänker att det kommer bli ännu mer fest än vanligt när massvaccineringen börjar når sitt slut och restriktionerna släpper (just nu är det givetvis ingen fest alls så det är ju synd att vi inte tajmade försök att bli med barn med pandemin i den bemärkelsen). Många har skjutit upp sina bröllop så det kommer bli många sådana, festresor står på vänt osv. Om jag skulle besluta att jag dricker alkohol trots att vi försöker bli med barn så tror jag ju dock att jag skulle minska mängden markant. Man kan ju skåla lite champagne och sippa på ett glas vin, men det behöver ju inte bli mer än så.

Tiden mellan ägglossning och mens vet jag dock inte om jag skulle våga dricka alls. Jag är en ängslig person som sannolikt skulle övertänka och oroa mig, oavsett hur den reella risken ser ut eller inte ser ut. Jag tror inte jag skulle vara bekväm helt enkelt. Vilket leder in på diskussionen i min andra tråd, om huruvida omgivningen kommer veta om ifall vi försöker eller inte. Som forna partypingla blir det nog svårt att avstå alkohol, framför allt i uppstyrda sammanhang, utan att väcka misstanke. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska göra om nära vänners bröllop infaller mellan ägglossning och mens. Om jag kommer försöka "komma undan med det" genom att kasta glaset över axeln eller om vi helt enkelt kommer vara öppna med läget. Något att fundera på..
 
Jag gillar både vin och öl och är inte supermåttfull, och jag drack som vanligt medan vi försökte och fram till utebliven mens. Embryot tar inte skada av alkoholen såpass tidigt, det får sin näring från gulkroppen, men det är en livskraftig myt tyvärr, liksom myten om alkohol i bröstmjölk. Att låta bli alkohol för att få bättre äggkvalitet borde ju innebära att mannen också låter bli alkohol för spermiekvalitetens skull, eller? Och isåfall då i flera år innan startpunkten för att försöka bli gravida....

Nä, jag är trött på dessa idéer som lägger onödig stress och press på kvinnor inför graviditet. Att inte dricka (mer än kanske nån munfull) under själva graviditeten är ju såklart vettigt, liksom att inte röka under den tiden. Det är ju ingen myt. Men jag tycker också det är orimligt att en "god kvinna" sätter hela sitt liv på hold under barnaalstrandet (som ju kan ta åratal för en del). Det finns så mycket skammande kring kvinnor och barnafödande, och jag tycker det vore bra om vi gjorde upp med en del av de myter som bidrar till skammande. Vad var och en sen tar för beslut är ju såklart upp till denne, men då ska en inte hävda att det är på grund av nån slags verifierad "sanning".

//rant over
 
Vad var och en sen tar för beslut är ju såklart upp till denne, men då ska en inte hävda att det är på grund av nån slags verifierad "sanning".

Det håller jag helt med om. Jag upplever dock inte att det förekommit i tråden, att någon pratar om sanningar alltså, utan mer om hur det själva gjort.

När man väl blir med barn får man ju bra hjälp av barnmorska sedan, eller åtminstone vetenskaplig sådan. Men visst blir det lite tricky när folk fram tills dess tar sina råd från nätet/forum/influencers. Det är ju inte helt lätt att orientera sig i.
 
Det håller jag helt med om. Jag upplever dock inte att det förekommit i tråden, att någon pratar om sanningar alltså, utan mer om hur det själva gjort.

När man väl blir med barn får man ju bra hjälp av barnmorska sedan, eller åtminstone vetenskaplig sådan. Men visst blir det lite tricky när folk fram tills dess tar sina råd från nätet/forum/influencers. Det är ju inte helt lätt att orientera sig i.

Nej nej, jag menade inte i tråden utan mer den allmänna diskursen kring dessa frågor. Om den inte fanns skulle vi ju inte prata om dessa saker på det här sättet, tänker jag.
 
Nej nej, jag menade inte i tråden utan mer den allmänna diskursen kring dessa frågor. Om den inte fanns skulle vi ju inte prata om dessa saker på det här sättet, tänker jag.

Det känns som en enda stor djungel det där, hur man kan/bör/ska göra som gravid och mamma. Mer eller mindre faktabaserade åsikter. Vi har inte ens börjat försöka ännu och jag känner redan att jag förbereder mig för den storm av tyckande som komma skall.

Jag håller helt med dig om att myter sätter onödig press på mammor, och eftersom jag själv som sagt är en orolig själ till naturen så måste jag nog vara väldigt vaksam på det där. Så jag inte slår knut på mig själv.
 
Ett alternativ är ju att sluta dricka alkohol helt, för enkelhetens skull, och på så vis slippa detta som huvudbry. Då slipper jag fundera på när jag kan dricka alkohol, eller när jag inte kan göra det, om man druckit tiden innan man plussar osv. Det skulle också ta pressen från sociala sammanhang, och vet folk om att jag inte dricker så skulle det också vara enklare att kunna hålla en graviditet hemlig så länge vi vill och känner oss bekväma i att berätta.

Nackdelen är ju såklart, ja, vin.. :love: Samt att vem vet om det tar en månad eller om det går alls..
 
Jag gillar både vin och öl och är inte supermåttfull, och jag drack som vanligt medan vi försökte och fram till utebliven mens. Embryot tar inte skada av alkoholen såpass tidigt, det får sin näring från gulkroppen, men det är en livskraftig myt tyvärr, liksom myten om alkohol i bröstmjölk. Att låta bli alkohol för att få bättre äggkvalitet borde ju innebära att mannen också låter bli alkohol för spermiekvalitetens skull, eller? Och isåfall då i flera år innan startpunkten för att försöka bli gravida....

Nä, jag är trött på dessa idéer som lägger onödig stress och press på kvinnor inför graviditet. Att inte dricka (mer än kanske nån munfull) under själva graviditeten är ju såklart vettigt, liksom att inte röka under den tiden. Det är ju ingen myt. Men jag tycker också det är orimligt att en "god kvinna" sätter hela sitt liv på hold under barnaalstrandet (som ju kan ta åratal för en del). Det finns så mycket skammande kring kvinnor och barnafödande, och jag tycker det vore bra om vi gjorde upp med en del av de myter som bidrar till skammande. Vad var och en sen tar för beslut är ju såklart upp till denne, men då ska en inte hävda att det är på grund av nån slags verifierad "sanning".

//rant over
Åh vad jag håller med dig! Det där med att inte "få" dricka en droppe när man ammar blir jag galen på. Det är så skammande argument så det är helt befängt, och i takt med att man dissekerar dem ett efter ett brukar alla förespråkare hamna i "men man ska inte vara full när man hanterar ett spädbarn", vilket ju är en helt annan, och dessutom könsneutral, diskussion.
 
När jag var nygravid med dottern var jag på en veckas konferens i New York med jobbet. Då ingick en hutt ren starksprit efter sista konferenspasset varje dag samt fullt dryckespaket till middagarna. Jag vattnade en stackars planta med spriten och beställde en cola light bredvid dryckespaketet. När jag senare berättade att jag var gravid var det någon som våndades över hur mycket alkohol jag druckit på konferensen 😅 (snacka om dömande och mom-shaming by the way 😳🤯🙈)

Jag var också på konferens när jag var relativt nygravid (fantastiskt kul med illamående som ständigt låg i bakgrunden :crazy: ), och då det var oktober passade jag på att köra helt enkelt på att jag hade "sober october", och det köpte alla :)

Sen gillar jag som flera andra inte att man över huvud taget nånsin skall behöva bli ifrågasatt för att man inte dricker. Men det är väl så inrotat i vårt samhälle att man SKA dricka gissar jag.
 
Åh vad jag håller med dig! Det där med att inte "få" dricka en droppe när man ammar blir jag galen på. Det är så skammande argument så det är helt befängt, och i takt med att man dissekerar dem ett efter ett brukar alla förespråkare hamna i "men man ska inte vara full när man hanterar ett spädbarn", vilket ju är en helt annan, och dessutom könsneutral, diskussion.

Verkligen, antar att dessa mammor vägrar låta pappan hålla barnet efter en öl till maten då?

Nej, såvida man inte misstänker att ett barn far illa så fungerar uttrycket "sköt dig själv och skit i andra" alldeles utmärkt föräldrar emellan.
 
Det känns som en enda stor djungel det där, hur man kan/bör/ska göra som gravid och mamma. Mer eller mindre faktabaserade åsikter. Vi har inte ens börjat försöka ännu och jag känner redan att jag förbereder mig för den storm av tyckande som komma skall.

Jag håller helt med dig om att myter sätter onödig press på mammor, och eftersom jag själv som sagt är en orolig själ till naturen så måste jag nog vara väldigt vaksam på det där. Så jag inte slår knut på mig själv.
Läs Praktika för blivande föräldrar! Tyckte den var väldigt faktabaserad, vetenskaplig och resonerande. Sedan får man sålla själv i den också såklart men i den fanns mycket bakgrund till råden som ges till gravida i Sverige och vilka studier de grundar sig på och vad studierna egentligen säger och vilka säkerhetsmarginaler som ligger bakom.
 
Läs Praktika för blivande föräldrar! Tyckte den var väldigt faktabaserad, vetenskaplig och resonerande. Sedan får man sålla själv i den också såklart men i den fanns mycket bakgrund till råden som ges till gravida i Sverige och vilka studier de grundar sig på och vad studierna egentligen säger och vilka säkerhetsmarginaler som ligger bakom.

Bra tips!
 
Jag gillar både vin och öl och är inte supermåttfull, och jag drack som vanligt medan vi försökte och fram till utebliven mens. Embryot tar inte skada av alkoholen såpass tidigt, det får sin näring från gulkroppen, men det är en livskraftig myt tyvärr, liksom myten om alkohol i bröstmjölk. Att låta bli alkohol för att få bättre äggkvalitet borde ju innebära att mannen också låter bli alkohol för spermiekvalitetens skull, eller? Och isåfall då i flera år innan startpunkten för att försöka bli gravida....

Nä, jag är trött på dessa idéer som lägger onödig stress och press på kvinnor inför graviditet. Att inte dricka (mer än kanske nån munfull) under själva graviditeten är ju såklart vettigt, liksom att inte röka under den tiden. Det är ju ingen myt. Men jag tycker också det är orimligt att en "god kvinna" sätter hela sitt liv på hold under barnaalstrandet (som ju kan ta åratal för en del). Det finns så mycket skammande kring kvinnor och barnafödande, och jag tycker det vore bra om vi gjorde upp med en del av de myter som bidrar till skammande. Vad var och en sen tar för beslut är ju såklart upp till denne, men då ska en inte hävda att det är på grund av nån slags verifierad "sanning".

//rant over
Bra inlägg!

Och för att inte tala om kvinnans ägg som är redo i många år innan också! Och alla miljögifter man samlat på sig, dels från sin mamma när man själv var ett foster och dels resten av livet innan man fått barn. Och tänk, det blir mest friska barn födda ändå :D
 
Jag dricker normalt sett inte alkohol så det var inte så svårt att undvika. Men om jag hade varit en "vin till maten-person" så hade jag inte slutat helt bara för att man försöker. Försöken kan ju ta rätt många år.
 
Fyllde 30 år helgen före jag gjorde grav.test som var positivt. Drack en del, men tyckte under festen att jag var så trött plus att jag hade hemsk bakfylla efteråt. När jag sen på måndan plussade fick jag ångest och dåligt samvete. Vi blev gravida på första försöket vilket jag inte alls hade räknat med. Graviditeten gick bra och barnet blev normalt 😆

Men som svar på frågan - jag hade nog druckit normalt om jag skulle prova igen - vilket inte är aktuellt eftersom jag inte kan få fler barn.
 
Blev gravid mycket fortare än beräknat så han med en riktig brakfylla på ett bröllop innan jag upptäckte att jag var gravid. Då snusade jag också men slutade efter några dagar. Använde nikotinfritt snus men det innehöll ginseng och det var visst inte heller bra. Det upptäckte jag efter några veckor. Dessutom är jag uppfödd på Östersjölax, på det glada 80-talet när man levde som om det inte fanns någon morgondag. Sen drack jag vin när jag ammade. Max 2 glas per tillfälle säger råden, och det fanns liksom ingen anledning att gå över det. Här var jag rätt petnoga med andras drickande också. Inga fulla människor fick såklart hålla i mitt barn. Men är 2 glas okej, och jag känner mig okej och inte berusad, så finns inte heller någon anledning att dricka mindre om jag inte vill.

Jag nojjade över helt andra saker. Som att jag fick någon dille på att jag skulle amma så länge jag orkade (2 år), att all mat skulle vara hemlagad från grunden med enbart ekologiska råvaror (jag gjorde alltså egen buljong också. Ni hör, jag gick verkligen all in). Jag minns också att jag tyckte det var förfärligt att gå längs en mindre 50-väg för avgaserna hamnade rakt ner i mitt oskyldiga barns små lungor.

Jag tror det hör till att nojja och ifrågasätta, men alla har ju sina grejer och det blir lätt lite moralpanik här. "Jag dricker inte, man vill ju inte vara den som utsätter sitt barn för risker" är lite svår för den hintar ju om att de som faktiskt dricker lite vin struntar i risker och dessutom att det ÄR en risk. De flesta vet väl inom sig att man drar det lite långt ibland och då kan man väl säga det. "Jag har fått ett litet flipp men jag kan inte låta bli att följa det" är mer avväpnande. Jag försökte hålla mig till det när andra föräldrar köpte burkmat till sina ungar. Sen är trötthet ett rätt bra botemedel mot just fixa idéer. Det kändes plötsligt inte alls så där superviktigt med 100 % hemlagat efter att jag börjat jobba igen :angel:. Och paniken med avgaserna har förbytts till "neeeej slicka inte på andras bilar! För hundrade gången, jag har ju SAGT TILL DIG!". (eller vänta nu här. Det här var ingen bra reklam för osunt leverne. Kanske ska man inte lyssna på mig i alla fall...)
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Övr. Barn Hejsan! Kände att jag ville gå med i tråden, även fast vi inte börjat försöka än. Vi tänkte börja försöka i juni om det går som det...
2
Svar
22
· Visningar
1 606
Senast: orkide
·
Gravid - 1år Barnlängtan börjar komma ikapp mig och huvudet börjar snurra… Det som snurrar mest för tillfället är mina rökande svärföräldrar. Som...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
7 672
L
Relationer Jag skulle vilja fråga om tips om saker som jag och min pojkvän skulle kunna göra. Det är kanske lite mera speciella be hov för att jag...
Svar
9
· Visningar
677
Övr. Barn Jag är lite rådvill... dottern vill ju ha ett husdjur, och jag har tittat på massor av olika djur som kanske kunde funka men jag vet...
2 3
Svar
41
· Visningar
3 019
Senast: Ms_Antrop
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp