En dag till utan familjen

Tankarna snurrar runt och står still på samma gång. Jag vet inte vad som händer. Jag har fått en tid hos en som handlägger boendestöd, men jag vet inte längre vad jag ska säga. Dagen efter har jag en läkartid. Jag vet inte vad jag ska säga där heller. Någon kallelse till någon att prata med har jag inte fått än.

Idag skulle jag ha pratat med min chef. Det glömde jag bort. Jag har i alla fall lyckats jobba ganska hyfsat väl den här veckan. Onsdag och torsdag tog jag ut semester. På onsdagen var jag ute på sjön med en kompis. Det var väldigt trevligt och jag ville knappt åka hem efteråt. Jag trivs bäst ute i naturen.

Igår var det sista gången på depressionsskolan. Det var helt onödigt då det bara var en snabb genomgång av vad vi gått igenom de fyra första gångerna och sen kunde vi lämna feedback. Jag satt tyst i ett hörn och hade inte mycket att säga. Jag skulle ha lämnat in två papper till vårdsamordnaren också. Det var två skattningsformulär som jag ombetts fylla i, men jag glömde att lämna in dem.

Det här med olika diagnoser snurrar runt i min skalle. Jag vet egentligen inte vad det skulle göra för skillnad i mitt liv. Det enda jag egentligen vill ha är en familj. Och ingen diagnos i världen kommer att ge mig en familj. Mamma är dessutom krasslig och ingen vet hur länge hon kommer att hänga med. Kanske kommer det att vara för sent en dag. Som det ser ut nu så kommer vi aldrig att kunna mötas.

 

[vallhund]

Kallar du ”Skärp dig! Vi är många som är ensamma utan att anklaga omvärlden” för att sträcka ut en hand? Jag skulle snarare kalla det oförskämt.

Svaret jag fick var oförskämt.

 

[Sleepy]

Kan ni bara sluta! Ni kan inte övertala @Magiana att bli frisk.

Håll ut @Magiana, snart vänder det.

Framförallt är det inte hjälpsamt med anklagande och skuldbeläggande respons.

 

[aiquen]

Svaret jag fick var oförskämt.

Men snälla, sluta. Du skrev att Magiana ska ”skärpa sig” för att även andra mår dåligt. Ett sånt inpass hjälper knappast någon - och är inte ens vad det handlar om. Och det var inget oförskämt svar du fick.

Mår du själv dåligt är det här kanske inte rätt tråd att vara i för dig.

 

[Raderad medlem 6459]

Svaret jag fick var oförskämt.

Nej, du var oförskämd.

I övrigt håller jag med @aiquen

 

[Hippocampus]

O Magiana, glöm inte att all förändring sker med små steg. Kanske du diskar 2 glas idag, men bestämmer att diska 3 glas imorgon . Eller vad det nu är man vill förändra. Då blir det stora berget inte så stort längre, om du kan ta nån bit och göra något. Kratta en rad idag men två imorgon. Skriv ett inlägg på ett forum du vill skriva på idag....osv Du fattar.

Sen får du verktyg från vården hur du kan jobba med din självkänsla. Jag önskar verkligen du hade kunnat gå till hon jag gick men jag vet att det inte är möjligt.

 

[Magiana]

I övrigt @Magiana tycker jag du ska fimpa såna här trådar, tills du mår bättre. Jag skulle inte alls må bra av all respons hur välmenande den än är.

Jag drar mig för att läsa här.

Jag tror inte det är du som inte duger åt folk.

Utifrån dina inlägg här upplever jag det som att du sätter ribban så högt att varken du eller någon annan duger i dina ögon. Då är det ju inte så konstigt att du är ensam.

Märklig kommentar då jag i åratal försökt skapa kontakter med de ha inte hört av sig tillbaka till mig, d.v.s. jag har stått för 100% av försöken att skapa en relation.

O Magiana, glöm inte att all förändring sker med små steg. Kanske du diskar 2 glas idag, men bestämmer att diska 3 glas imorgon . Eller vad det nu är man vill förändra. Då blir det stora berget inte så stort längre, om du kan ta nån bit och göra något. Kratta en rad idag men två imorgon. Skriv ett inlägg på ett forum du vill skriva på idag....osv Du fattar.

Sen får du verktyg från vården hur du kan jobba med din självkänsla. Jag önskar verkligen du hade kunnat gå till hon jag gick men jag vet att det inte är möjligt.

Jag har försökt med lite i taget under många år men resultatet har uteblivit.

 

[Inte_Ung]

Märklig kommentar då jag i åratal försökt skapa kontakter med de ha inte hört av sig tillbaka till mig, d.v.s. jag har stått för 100% av försöken att skapa en relation.

Jag kan ta mig själv som exempel.
Jag uppskattade ju ditt umgänge när vi träffades.
Men.
Nu efter den här tråden så känner jag att jag inte skulle duga åt dig som vän. Det finns ingen möjlighet att jag skulle klara av att vara så som du önskar. Det får i alla fall mig att dra öronen åt mig. Det blir helt enkelt för svårt för mig att bli rätt för dig.

 

[Hippocampus]

Jag har försökt med lite i taget under många år men resultatet har uteblivit.

Men fortsätt med det, sluta inte. Det kommer bli bra. Ju fler verktyg du får i verktygslådan desto lättare att hitta ett verktyg som passar.

 

[Hyacinth]

Jag kan ta mig själv som exempel.
Jag uppskattade ju ditt umgänge när vi träffades.
Men.
Nu efter den här tråden så känner jag att jag inte skulle duga åt dig som vän. Det finns ingen möjlighet att jag skulle klara av att vara så som du önskar. Det får i alla fall mig att dra öronen åt mig. Det blir helt enkelt för svårt för mig att bli rätt för dig.

Jag håller inte med. När det är en sån stor sorg och man inte har så mycket vänner, är det då konstigt att man hamnar i att analysera det?
Jag gissar att skulle @Magiana träffa folk hon gillar och det är ömsesidigt flyter det på som för alla andra. Men det är svårt när man är vuxen, flyttat runt och varit sjuk samt är deprimerad.
Självkänslan är ju inte på topp då.

 

[Hyacinth]

Jag tror inte det är du som inte duger åt folk.

Utifrån dina inlägg här upplever jag det som att du sätter ribban så högt att varken du eller någon annan duger i dina ögon. Då är det ju inte så konstigt att du är ensam.

Men hallå? Så säger man väl inte till Någon??

 

[mandalaki]

Jag kan ta mig själv som exempel.
Jag uppskattade ju ditt umgänge när vi träffades.
Men.
Nu efter den här tråden så känner jag att jag inte skulle duga åt dig som vän. Det finns ingen möjlighet att jag skulle klara av att vara så som du önskar. Det får i alla fall mig att dra öronen åt mig. Det blir helt enkelt för svårt för mig att bli rätt för dig.

Efter 446 inlägg, och där Magiana skriver att hon drar sig för att läsa här, så skuldbelägger du på det där viset?

 

[vallhund]

Men snälla, sluta. Du skrev att Magiana ska ”skärpa sig” för att även andra mår dåligt. Ett sånt inpass hjälper knappast någon - och är inte ens vad det handlar om. Och det var inget oförskämt svar du fick.

Mår du själv dåligt är det här kanske inte rätt tråd att vara i för dig.

Skall jag skämmas för att jag räckte ut en hand o blev avvisad?

 

[tuaphua]

Skall jag skämmas för att jag räckte ut en hand o blev avvisad?

Hur menar du att du räckte ut en hand? Jag förstår inte faktiskt hur ett ”Skärp dig!” är att räcka ut en hand.

 

[Pancakes]

Nu får vi kanske chilla lite. Även jag har försökt komma med lite tips och infallsvinklar i tråden men det verkar ju som att mycket blir kontraproduktivt hur välmenande mening vi än har. Vi kanske allihop kan tänka ett varv till om det vi skriver verkligen behöver skrivas här och nu.

@Magiana Jag hoppas du kan må bättre snart, vilket lär gälla alla som skriver även om det blir tokigt. Du är värdefull och förtjänar att må bra. Håll ut!

 

[vallhund]

Hur menar du att du räckte ut en hand? Jag förstår inte faktiskt hur ett ”Skärp dig!” är att räcka ut en hand.

Jag räckte ut en hand privat för något år sedan. Den avvisades.

 

[tuaphua]

Jag räckte ut en hand privat för något år sedan. Den avvisades.

Ok, och det verkar du sur över?
Kanske inte läge då att skriva i Magiana trådar när hon mår dåligt och du verkar agera i affekt?

 

[Inte_Ung]

Efter 446 inlägg, och där Magiana skriver att hon drar sig för att läsa här, så skuldbelägger du på det där viset?

Jag känner mig besviken och nedvärderad.
Och anser att jag har rätt till mina känslor samt att dessa är otroligt relevanta i sammanhanget.
Jag började skriva här för att jag trodde att jag kunde bli en vän, åtminstone jag hade väldigt trevligt.
Men nu så känner jag mig ratad. Det är inget bra sätt att skapa kontakter på.
Nu så kan jag välja på att förklara mina känslor eller att bara försvinna bort.
Vad tycker du är bäst?
Och varför?

 

[Inte_Ung]

Ok, och det verkar du sur över?
Kanske inte läge då att skriva i Magiana trådar när hon mår dåligt och du verkar agera i affekt?

Det var nog mer som en kommentar om att det faktiskt finns de som försökt få kontakt men misslyckats.
Jag känner mig själv tämligen misslyckad som potentiell vän i den här tråden.
Totalt dissad faktiskt.
Inget som lockar till nya försök.
Och inte blir det bättre av kritik från andra skribenter.

 

[Bonica]

Jag har daglig kontakt med min mamma och nästintill daglig med min bror. Förstår inte varför det inte skulle vara sunt? Vi har den relationen och trivs med det.
Men det är ot, sorry @Magiana .

Samma här, med mamma och syskon.

 

[mandalaki]

Jag känner mig besviken och nedvärderad.
Och anser att jag har rätt till mina känslor samt att dessa är otroligt relevanta i sammanhanget.
Jag började skriva här för att jag trodde att jag kunde bli en vän, åtminstone jag hade väldigt trevligt.
Men nu så känner jag mig ratad. Det är inget bra sätt att skapa kontakter på.
Nu så kan jag välja på att förklara mina känslor eller att bara försvinna bort.
Vad tycker du är bäst?
Och varför?

Magiana mår skitdåligt och har skrivit mängder av inlägg, bl a i den här tråden, om att hon anser sig ha svårt att skapa relationer. Då behöver hon knappast att någon tar avstånd som du nyss gjorde. Det var obeskrivligt elakt. Dina känslor är säkert väldigt relevanta för dig, men knappast för någon i Magianas läge. Hon har dessutom inte bett om din vänskap, vad jag sett.