En helt fantastisk kväll

Status
Stängd för vidare inlägg.
Igår var en helt fantastisk kväll för min del. Det var nämligen både terminens och hela 2017 sista finsittning, på en mycket fin restaurang inne i stan. :love:
För engångskull hade jag faktiskt lyckats hitta en klänning jag kände mig vacker i, och komplimangerna haglade under hela kvällen. Har nog aldrig känt mig så fin i hela mitt liv - snacka om självförtroendeboost! :love:
Kvällen fortsatte i samma härliga anda. Det blev 3-rätters middag helt i min smak. Dessutom var servitörerna ytterst professionella och handlade mycket smidigt kring mina allergier, stort + 1 på det! Till middagen hörde ett härligt "program" med bl.a. utdelning av div. priser och utmärkelse. Några ur mitt närmaste gäng blev prisade - riktigt härligt, det var verkligen så välförtjänt! :up:
När middagen var slut var det dags för dans. Först traditionsenlig vals, därefter mer "modern" dito.
Oh well, dressyrryttare som jag är, borde jag ha någon form av taktkänsla i dans också. Det har jag inte. :grin:
Trodde jag (i all välmening!) skulle slippa att behöva krossa tår, men nepp - blev uppbjuden av en kille ur mitt närmaste gäng. :love: Var faktiskt helt fantastiskt att dansa vals med honom, även om jag var allt annat än bra på det.
Efter det så testade jag verkligen mina vingar på dansgolvet och dansade inte bara med "mitt gäng" utan med de flesta på festen. Det var faktiskt riktigt roligt och kändes överlag riktigt bra. Blev också något av ett "kramkalas" där jag under kvällens gång bl.a. kramade de flesta killarna på festen. Kramade också Honom några gånger, vilket såklart kändes lite extra bra. Snacka om varm, härlig känsla i kroppen efter det. :love: Kanske ska börja samla på kramar? :p
Nej, men överlag en helt fantastisk kväll där jag verkligen fick må riktigt bra under några timmar! Det här kommer jag att kunna leva på länge! :love:

Bland de mindre roliga sakerna hör bl.a. att jag blev både ditskjutsad och hemkörd - fast jag egentligen inte hade bett om skjuts. :meh: Men så länge som jag ändå fick gå på festen ska jag väl inte klaga allt för högljutt, jag kunde ju faktiskt ha blivit förbjuden från det, eller ännu värre fått några konsekvenser sedan jag åkte till faddergruppsreuinonen förrförra helgen utan mammas tillåtelse, och dessutom drog på F. Gasquen förra onsdagen utan riktig hel tillåtelse....
Därtill råkade "min chaufför" se när jag fick en hejdå kram, vilket kanske inte var "sådär väldigt populärt", och något jag fått höra om otaliga gånger idag...................:arghh:

Aja, huvudsaken att kvällen var helt magiskt fantastiskt. Det är de minnena som ska få leva kvar och brinna starkast! :heart
 

Jag förstår att de är oroliga om du varit utsatt för idioter tidigare, men de kan ju inte hindra dig från att skaffa vänner utanför hemmets väggar. Och vuxna människor träffas på kvällarna eftersom man har jobb/skola på dagarna.

Har du några du pluggar med på skolan? Skulle det funka att bjuda hem dem att plugga så dina föräldrar får se vad det är för några?
 
Nej, det går inte att prata med mamma på ett konstruktivt sätt. Har försökt otaliga gånger under hösten, med samma resultat.

Alltså, mamma lever troligtvis inte när jag är 40 år (pga. ålderdom), så just den saken lär väl inte vara ett problem.

Och nej, jag bor främst hemma för att det är 15 min kommunalt till skolan.
Nja, en del har jag väl pratat om det. Men i sann inskränkt byhåle-anda så ser jag det inte som orealistiskt att bo kvar i hålan även på sikt, om än inte i just vårat kråkslott. Så nej, jag själv har inga planer på att "flytta bort" heller. Eller drömmar om det för den delen heller.

Fast va? Är det din plan att leva vidare såhär tills de dör och sen göra det du egentligen vill?


Men som nån annan skrev, kanske du tycker det är skönt och tryggt att de bestämmer åt dig vad du ska och inte ska göra?
 
Jag tror du behöver fundera på din egen del i det som driver det här beteendet... Ni är nog alla fast i beteendemönster och förväntningar, och driver på varandra? Om man vill ha förändring måste man ändra på något, och det enda man kan ändra är sig själv. Vill du inte vara med i dessa onda cirklar längre, kliv ur.

Känns det (delvis) tryggt att känna att dina föräldrar är dina gränser, att de håller tillbaka dig? Om du inte behövde ägna en enda tanke åt vad de tycker om saker och ting, hur skulle du då agera i olika situationer? Om ansvaret var helt ditt, kan/vill du ta det? Eller känner du till viss del att dina föräldrars beteende är skönt att ha, så kan du tryggt fokusera på det istället på att du nu är vuxen och faktiskt(!) helt fri att göra dina egna val?

Alltså, jag vill inte ha det såhär, jag vill vara friare. Bara det att (framförallt) mamma inte verkar vilja det. Och samtidigt är det liksom mina föräldrar som bekostar 90% av allt kring H.H...
Ja, jag ska ta tag i extrajobb till våren, men just precia nu kan jag liksom inte göra så mycket, och de har ju som sagt ekonomiska hållhakar på mig.
 
Jag förstår att de är oroliga om du varit utsatt för idioter tidigare, men de kan ju inte hindra dig från att skaffa vänner utanför hemmets väggar. Och vuxna människor träffas på kvällarna eftersom man har jobb/skola på dagarna.

Har du några du pluggar med på skolan? Skulle det funka att bjuda hem dem att plugga så dina föräldrar får se vad det är för några?

Alltså, jag har ju hela föreningssfären, och på pappret är det väl en jättebra idé, men IRL skulle det vara helt kontraproduktivt tyvärr :(
 
Alltså, jag vill inte ha det såhär, jag vill vara friare. Bara det att (framförallt) mamma inte verkar vilja det. Och samtidigt är det liksom mina föräldrar som bekostar 90% av allt kring H.H...
Ja, jag ska ta tag i extrajobb till våren, men just precia nu kan jag liksom inte göra så mycket, och de har ju som sagt ekonomiska hållhakar på mig.
Det är ju himla dumt. Visst har du inte CSN? Skaffa det så slipper du vara beroende av dina föräldrar ekonomiskt.
 
Fast va? Är det din plan att leva vidare såhär tills de dör och sen göra det du egentligen vill?


Men som nån annan skrev, kanske du tycker det är skönt och tryggt att de bestämmer åt dig vad du ska och inte ska göra?

Nej, jag vill som sagt inte ha det såhär. Men så länge jag pluggar kommer jag bo hemma, och så länge jag bor hemma, lär det vara såhär.
 
Men hur skulle dom kunna förbjuda dig att flytta hemifrån? Du är ju ändå myndig.

Sen funderar jag hur gamla dina föräldrar är om du inte tror att dom kommer att leva 20 år till, det är ju inte direkt särskilt ovanligt att människor lever tills dom är 90 år iaf.

Jag räknar krasst med att de blir +/- 80 år, och de är i 60 års åldern nu.
 
Jag räknar krasst med att de blir +/- 80 år, och de är i 60 års åldern nu.
Det är det dummaste jag hört, har du tänkt sitta halva DITT liv och vänta på att föräldrarna ska dö? Ta CSN och flytta. Tack vare csn har jag råd att ha häst och eget boende. Du Investerar i ditt eget liv, personlig hälsa och utveckling. Bästa investeringen du kommer att göra!
 
@Dressyrtjejen_97
Jag förstår att du har behov av att skriva av dig och jag har skrivit förut att dina föräldrar inte beter sig rätt. Men vad är syftet med att du gång på gång lämnar ut dina föräldrar här när du inte är anonym. Är det schysst tycker du?
Du har själv skrivit att du bor hemma för att dina föräldrar betalar för hästen, det är bekvämt och nära skolan.

Jag förstår att första gångerna du skrivit om er situation så innebar det kanske att det öppnade ögonen på dig. Men nu - har ni inte hamnat i en osund spiral? Du väljer att bo hemma och lägger ut din frustration här istället. Är dina föräldrar medvetna om hur du skriver här?
 
@Dressyrtjejen_97 om det hade varit någon annan som skrivit din text, men att istället hade handlat om en kontrollerande partner. Vilket råd hade du givit denna personen?

Intressant synvinkel! :up:
Nu är väl kanske inte partner och föräldrar helt 100% jämförbara, men förstår absolut vad du menar.

Förövrigt hade jag tipsat personen om att söka hjälp och dra!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Inspirerad av @parellikusken och hennes kloka dagboksinlägg, för jag känner att det är så himla viktigt att dela med sig om vägen ut...
Svar
10
· Visningar
1 292
  • Artikel
Dagbok När jag bytte stad och behövde hitta ett nytt boende så började jag med att hyra en stuga på en gård som jag hittade via annons på...
Svar
2
· Visningar
1 073
Senast: Habina
·
  • Artikel
Dagbok I min stuga finns två gamla kakelugnar. Och oj vad jag känner mig privilegierad! Jag har aldrig bott tillsammans med nån kakelugn...
Svar
7
· Visningar
725
Senast: gammalek
·
  • Artikel
Dagbok Efter allt trassel med boende vid flytten till min nya stad så trodde jag att jag hade köpt mig ett hus som jag skulle kunna trivas i...
Svar
4
· Visningar
1 594
Senast: kma
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Katter och spädbarn
  • Hundhantering
  • Guldfasanerna

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp