Ensamma Mammor? Var är Papporna?

Jag är helt för att pappor ska kunna få lika stor del av föräldraledigheten som mammor. Men det kan inte vara ett totalt tvång, pga de, visserligen ganska få, pappor som helt enkelt inte klarar av det.

Ska de barnen då omhändertas, i stället för att låta mamman ta en större del av föräldraledigheten?

Då talar jag om fall där pappan verkar helt verklighetsfrånvänd, och tillexempel inte har gett babyn flaska under de timmar mamman var borta, med motiveringen "jag kan ju inte amma" trots att flaska och mjölkpulver står på köksbordet och babyn gärna dricker ur flaska.
Eller inte hämtar det äldre barnet på dagis trots att det är stängningsdags och dagis ringt, då han var hemma med babyn, för han hade så mycket att göra.
Eller lämnar en fyraåring ensam hemma i flera timmar, för barnet surade och ville inte följa med.
Eller vägrar använda bilstol, för han känner minsann inget barn som dött i bilolycka.

Då måste mamman få möjlighet att sköta sina barn på egen hand, utan den inkompetenta pappan som vägrar lära sig.

Och, så jag tillägger, det ska givetvis vara möjligt åt andra hållet också. En pappa jag känner har sina barn på heltid, efter att mamman börjat missbruka läkemedel och i ruset misshandlat babyn.
Då ska pappan få den hjälpen han behöver för att kunna få möjlighet att klara det. En utredning om det kan ligga en förlossningsdepression (som 8% av nyblivna pappor får) bakom beteendet? Har han fått lika mycket hjälp och vägledning på BB som mamman eller är det osäkra som ligger bakom?
 
Anknytning har faktiskt inte med graviditet och förlossning att göra.
Det kan t.o.m. vara svårare att knyta an till ett barn efter svår graviditet och gräslig förlossning.
Min sambo är man och hans anknytning till barnen är oerhört stark.
Och då är två inte ens hans utan mina sedan tidigare.
Det finns studier där man visat att det går att förutsäga anknytning kvinna/barn beroende på oxytocinnivåer under graviditeten så att säga att det inte har med det att göra stämmer inte. Sen är det förstås mycket annat som påverkar också.
 
Även rollen som icke-bio pappa har förändrats från styvpappa med icke-existerande känslomässiga band till plastpappa till bonuspappa där den nya manliga föräldern tar ett större ansvar och har ett närmare känslomässigt och socialt band till icke-biologiska barn, särskilt om de har sitt stadigvarande boende hos mamman.
 
Då ska pappan få den hjälpen han behöver för att kunna få möjlighet att klara det. En utredning om det kan ligga en förlossningsdepression (som 8% av nyblivna pappor får) bakom beteendet? Har han fått lika mycket hjälp och vägledning på BB som mamman eller är det osäkra som ligger bakom?
Om det faktiskt hade funnits sådan hjälp att få hade det varit fantastiskt. :) I vårt fall blev det ett lite halvhjärtat samtal med bvc där sköterskan konstaterade att man kan ju sköta barn på olika sätt och inget ett sätt är rätt.
 
Nu är det ändå svårt att säga att det band som de flesta mammor får till sina garanterat biologiska barn de burit och därmed fått enorma hormondoser av är en social konstruktion? Evolutionärt så är det heller inget konstigt att mammor har lättare att knyta tätt an till sina barn eftersom det garanterat är en bra investering. Pappan å sin sida kan teoretiskt sett råka lägga energi på att försörja någon annan mans barn. Så att säga att det bara beror på socialt konstruerade könsroller är en enorm förenkling. Sen har vi i ett modernt samhälle helt andra möjligheter till att dela lika på de uppgifter som följer med barnen än vad det varit historiskt och även förstås kontrollera att man är pappa till barnet om man tycker att sådant är viktigt.
Fast det går å andra sidan lite åt båda hållen och "sociala konstruktioner" påverkar ibland även biologiskt, för som du är inne på kan sådant som monogami versus polygami påverka sättet man satsar både på avkomman och på konkurrens. Det finns klassiska exempel på det hos djur där olika sociala system leder till vitt skild storlek på avkomman när man sedan blandar föräldrar med motsatt livsstil. Det är också en av funderingarna man haft i skillnaderna mellan människans och schimpansens Y kromosom, våra olika sociala system. Hos människan har man historiskt under lång tid haft såpass mycket monogami att man tror att det kan ha påverkat Y kromosomen, i jämförelse med exempelvis schimpansens polygami som då ska ha lett till hårdare selektion på vissa delar och som följd en annorlunda Y kromosom. Det här är förstås exempel på sådant som är i princip omöjligt att bevisa, men det är en del av de möjliga förklaringar man föreslagit.

Men min poäng är att det finns ju inget naturgivet "facit" på hur män och kvinnor ska vara och vilken energi de ska investera i avkomman eftersom naturen har i princip alla olika varianter och lösningar. Vilket gör att till och med olika gener kan vara olika aktiva beroende på vilka sociala mönster som finns dominant hos arten. Generellt gör det också det lite problematiskt när man presenterar biologiska förklaringar som om det vore lite deterministiskt si eller så, eftersom förändringar i sociala mönster också kan leda till förändringar evolutionärt.
 
Fast det går å andra sidan lite åt båda hållen och "sociala konstruktioner" påverkar ibland även biologiskt, för som du är inne på kan sådant som monogami versus polygami påverka sättet man satsar både på avkomman och på konkurrens. Det finns klassiska exempel på det hos djur där olika sociala system leder till vitt skild storlek på avkomman när man sedan blandar föräldrar med motsatt livsstil. Det är också en av funderingarna man haft i skillnaderna mellan människans och schimpansens Y kromosom, våra olika sociala system. Hos människan har man historiskt under lång tid haft såpass mycket monogami att man tror att det kan ha påverkat Y kromosomen, i jämförelse med exempelvis schimpansens polygami som då ska ha lett till hårdare selektion på vissa delar och som följd en annorlunda Y kromosom. Det här är förstås exempel på sådant som är i princip omöjligt att bevisa, men det är en del av de möjliga förklaringar man föreslagit.

Men min poäng är att det finns ju inget naturgivet "facit" på hur män och kvinnor ska vara och vilken energi de ska investera i avkomman eftersom naturen har i princip alla olika varianter och lösningar. Vilket gör att till och med olika gener kan vara olika aktiva beroende på vilka sociala mönster som finns dominant hos arten. Generellt gör det också det lite problematiskt när man presenterar biologiska förklaringar som om det vore lite deterministiskt si eller så, eftersom förändringar i sociala mönster också kan leda till förändringar evolutionärt.
Du har alltså lyckats missa alla de gånger när jag skrivit att det förstås också finns många andra faktorer som påverkar? Självklart går det inte att prata om någonting "naturligt" och om det var så att alla män saknade genetiska förutsättningar för att anknyta och ta hand om sina barn så skulle ingen förstås kunna göra det. Återigen så var det enda jag vänder mig emot är påståendet att "Könsroller är en social konstruktion" och säger i stället att nej, könsroller är inte enbart en social konstruktion utan beror både på arv och miljö. Däremot så har vi i dagsläget förutsättningar för att ändra en del av den klassiska rollfördelningen för de som vill på ett sätt som inte varit möjligt förut dvs nya yttre förutsättningar.
 
Tanken är jättebra, så länge det inte sker på barnens bekostnad.
Fick under åren på familjerätten möta så många pappor som tyvärr inte satte barnens bästa i första rummet, som inte ville lyssna på andra om hur barn tas omhand. Tänker basala saker som mat, sömn och uppmärksamhet. Barn for direkt illa.

Vilket jag tycker är oerhört sorgligt, eftersom jag själv hade en pappa med mycket stor omsorgsförmåga som jag hade en väldigt nära relation till innan han försvann in i demensdimman när jag var 50. Hade mina föräldrar separerat hade jag valt att bo med honom på heltid.
Amen!
Hade barnets "pappa" haft halva föräldraledigheten, hade jag aldrig lyckats fly.
När han var "pappaledig" lämnade han mig hemma med barnet och jobbade svart, och jag hade ingen möjlighet att försörja mig.
Att lagstadga jämställdhet kan leda till att utsatta kvinnor och barn, blir mer utsatta.
 
Amen!
Hade barnets "pappa" haft halva föräldraledigheten, hade jag aldrig lyckats fly.
När han var "pappaledig" lämnade han mig hemma med barnet och jobbade svart, och jag hade ingen möjlighet att försörja mig.
Att lagstadga jämställdhet kan leda till att utsatta kvinnor och barn, blir mer utsatta.
Jag har jobbat med att skydda och stötta de som utsatts för våld i nära relation, och flera har råkat ut för att pappan använt sina lagstadgade föräldradagar som vapen.
 
Amen!
Hade barnets "pappa" haft halva föräldraledigheten, hade jag aldrig lyckats fly.
När han var "pappaledig" lämnade han mig hemma med barnet och jobbade svart, och jag hade ingen möjlighet att försörja mig.
Att lagstadga jämställdhet kan leda till att utsatta kvinnor och barn, blir mer utsatta.
Men det är litet som att förbjuda alla gevär för att några idioter skjuter andra människor.
Trots att gevär är bra när man vill jaga vildsvin.
Ditt problem skall ha en annan lösning än en som göder på ojämlikhet.
 
Jag har jobbat med att skydda och stötta de som utsatts för våld i nära relation, och flera har råkat ut för att pappan använt sina lagstadgade föräldradagar som vapen.
Jo men dessa skall ju fråntas sin föräldraledighet p.g.a. att de är olämpliga som föräldrar.
 
Soc?
Polisen?
Familjerätten?
Det är ju en lagstiftning som borde följa med lagstiftad 50/50.
Socialtjänsten och familjerätten har aldrig haft möjlighet till att fatta liknande beslut. Det skulle i så fall vara en domstol, och för det krävs en lagändring. I förarbetena till denna måste det tas upp vad som räknas som omständigheter då man ifråntas rätten till föräldraledighet. Därefter måste det göras polisanmälningar som åklagare leder till åtal och som genom att behandlas i flera instanser kan leda till prejudikat. Och då har det gått något år och barn riskerar att fara illa under tiden.
 
Soc?
Polisen?
Familjerätten?
Det är ju en lagstiftning som borde följa med lagstiftad 50/50.
Ingen av dessa myndigheter kan besluta om umgänge alternativt föräldraledighet. De kan bara vägleda.
Familjerätten ger samarbetssamtal.
Polisen agerar ang misshandel av barnet, inte modern. Barnet har fortfarande "rätt" att träffa den andra föräldern oavsett om hen utsatt partnern för fysiskt och/ eller psykiskt våld. (Läs, den andra vårdnadshavarens umgängesrätt är jävligt svår att avtala bort.).
 
Socialtjänsten och familjerätten har aldrig haft möjlighet till att fatta liknande beslut. Det skulle i så fall vara en domstol, och för det krävs en lagändring. I förarbetena till denna måste det tas upp vad som räknas som omständigheter då man ifråntas rätten till föräldraledighet. Därefter måste det göras polisanmälningar som åklagare leder till åtal och som genom att behandlas i flera instanser kan leda till prejudikat. Och då har det gått något år och barn riskerar att fara illa under tiden.

Alternativet är att inte göra något alls och därmed riskera att flera barn och mammor far illa i framtiden. Lagstiftningen och praxis kommer ta år ja, men till slut så är den på plats som ett effektivt verktyg att skydda offren.

Jag anser tex att (i de lyckligtvis mycket få fallen) där pappan mördat mamman med barnen som vittnen ska han ovillkorligt förlora vårdnaden och allt umgänge med sina barn. Hans rättigheter som förälder ska helt bortses från.
 
Alternativet är att inte göra något alls och därmed riskera att flera barn och mammor far illa i framtiden. Lagstiftningen och praxis kommer ta år ja, men till slut så är den på plats som ett effektivt verktyg att skydda offren.

Jag anser tex att (i de lyckligtvis mycket få fallen) där pappan mördat mamman med barnen som vittnen ska han ovillkorligt förlora vårdnaden och allt umgänge med sina barn. Hans rättigheter som förälder ska helt bortses från.
Jag tror aldrig att en sådan lagstiftning kommer kunna bli effektiv, det krävs en alldeles för stor gråzon i lagstiftningen för att det ska kunna vara genomförbart. Dessutom tycker jag inte att det är rätt att barn ska behöva offras. Man kommer åt problemet genom att inte lagstadga om fler pappamånader.

Vill man uppmuntra fler familjer till att låta pappan ta ut mer av föräldradagarna tänker jag att det är bättre med någon form av bonus eller uppmuntran.
 
Vill man uppmuntra fler familjer till att låta pappan ta ut mer av föräldradagarna tänker jag att det är bättre med någon form av bonus eller uppmuntran.

Det gjorde man för en del år sedan där pappan fick en sk jämställdhetsbonus (vilket naturligtvis även gällde om mamman hade högre lön) för sina föräldradagar för att kompensera den minskade inkomsten. Den togs bort 2017. Och bonus och uppmuntran hjälper inte i de fall där pappan använder sina föräldradagar för att kontrollera kvinnan genom barnen.

Jag tror fortfarande att det enda som skulle hjälpa är lagstadgad delad föräldraförsäkring. Man ska inte behöva locka med bonusar och uppmuntran för att få männen att ta ut föräldraledighet och ta lika mycket ansvar för sitt barn som kvinnan. Och därmed skapa bättre anknytning till sitt barn, vilket i sin tur bör leda till större ansvar senare i barnets liv.
 
Jag har jobbat med att skydda och stötta de som utsatts för våld i nära relation, och flera har råkat ut för att pappan använt sina lagstadgade föräldradagar som vapen.
Ja det är ett utmärkt vapen, ett vanligt vapen att ta till hos de pappor som inte fungerar som pappor. Jag är glad att det inte var någon lag på halva halva när mitt yngsta var liten. Han tog ju redan ut föräldraledigt utan att ha sitt barn. Han vägrade att ha henne. Han förbjöd mig att sätta henne på förskola, och samtidigt att lämna bort henne till någon + att han själv inte skulle ha henne, men tog ut föräldraledigt. Hur försörjer man sig? Vad var hans önskan i det agerandet, om inte att bara förstöra?

Jag kom runt det i och med att ansöka om förskola via nätet var nytt och på en blankett krävdes båda vårdnadshavares underskrift men just då inte via nätet, så hon fick förskoleplats ändå alltså... Därtill ringde jag FK och berättade om föräldraledigt utan barn... Och så ringde jag honom och berättade om hur lite han hade henne, alla problem han ställde till med och att jag ville ha ensam vårdnad och bad honom komma och skriva under detta på familjerätten. Detta gjorde han. Och därmed försvann en hel del problem.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Nu måste jag få skriva av mig lite. Allt går åt helvete för mig och jag verkar inte kunna göra någonting för att stoppa det. Inte som...
2 3
Svar
51
· Visningar
7 551
Senast: sjoberga
·
Hemmet Kom att fundera på det här med gillestugor, kanske för att vi har två stycken och att jag just nu sitter i en... Vad har ni för...
2 3
Svar
58
· Visningar
3 025
Senast: tuaphua
·
  • Artikel
Dagbok Min pappa har supit sen tonåren. Mamma har alltid städat efter honom. Han blev nykter för ca 15 år sen (han fyllde 80 idag) och det har...
Svar
8
· Visningar
1 192
Senast: fijja
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 951
Senast: jemeni
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp