Bukefalos 28 år!

Ert värsta misstag i jobbet

En gång skickade jag nio lådor på 20 kg styck till Hong Kong istället för till Shanghai. På grund av väldigt omständliga tullregler fick vi ta tillbaka varorna till Sverige och sen skicka dom på nytt till Shanghai istället. Det kostade en del för företaget...

En annan gång i ett annat yrke har jag guidat 50 pers genom Venedig och lyckats gå vilse. Vi skulle till Markusplatsen och jag tappade bort mig på vägen, håller god min i ganska många förvirrade minuter innan vi till slut kommer dit fast från andra hållet! Jag hade sagt till gruppen att promenaden skulle ta en viss tid och när vi väl kom fram till torget kommer en man ur gruppen fram till mig, pekar på klockan och säger "det här hade du koll på!" Om han bara visste!
 
Senast ändrad:
Något liknande hände inte mig, men några kolleger till mig. Det här var i början av ett projekt för att effektivisera avvisning genom mer personligt bemötande. De åker med en minibuss till lägenheten, jodå familjen är där, rätt nationalitet och antal barn och ålder. Tolken frågar om deras namn, men ingen vill berätta vilket är mycket vanligt. Meddelar genom tolk att nu ska familjen köras till Arlanda. Vilda protester, men det är kutym. Alla lastas in i bussen och körs iväg. Halvvägs till Arlanda ringer telefonen och samordnaren undrar varför ingen hämtat familjen? Fel familj!!! Tack och lov att de inte hann sättas på ett plan :nailbiting: polis och tull litar ju blint på att MIG alltid har rätt. Resedokumenten hade kollegerna.

Inte ett tjänstefel men pinsamt. Jag ska byta rum, händer mycket ofta, stressigt som fasiken. Jag kommer dundrande med en kärra i slitna jeans, en uråldrig tröja och mina bekvämaste (smutsiga) gympaskor eftersom jag visste att det skulle bli en hel del springande och inga utredningar så inte dagen för pumps och kjol. I väntrummet mitt emot mitt kontor sitter ett prydligt ombud en tolk och en kvinna som gråter hysteriskt. Fick senare veta att hon var mitt uppe i en oerhört traumatisk utredning. Jag börjar med att dundra kärran mitt i glasväggen till kontoret. Sliter och släpar och svetten lackar, har äntligen lyckats lägga allt på den, högst upp en hoprullad plansch med Mulder och Scully, Ska köra iväg när jag lyckas trampa på min skosnören och trillar handlöst, planschen rullar upp vid fötterna på biträdet som artigt plockar upp den. :grin:

De måste ha undrat vilka dårar som var ansvariga för att utreda och skriva beslut :o

En annan gång har vi en informell AW i lunchrummet. Vi sitter och har trevligt, käkar chips och dricker lite. Några behöver gå ut och röka och har naturligtvis glömt sina tjänstekort. Jag kommer ner för att släppa in dem. Vem som inte kollade att dörren inte stängdes helt låter jag vara osagt men mitt i AW kommer Securitas dundrande med buller och brak och hundar! :crazy: Efter halv sex larmades alla dörrar så om de stod öppna mer än tio minuter gick larmet. Det kostade 5000 kr och chefen var väl inte sådär jätteglad. :angel: Iofs hände det ett antal ggr, mestadels pga att många arbetade över på kvällarna och glömde dörrarna som ibland inte gick igen som de skulle utan man behövde rycka i dem manuellt för att kolla.

Apropå larm. Vi fick nya läsare till dörrarna, man slipper dra kortet och trycka kod, nu räcker det med att man håller upp och 'blippar' kortet och anger koden. Samtidigt fick vi en extra larmpanel. Utan instruktioner. När rastgården ska larmas på efter utetid, så uppstår förvirring vilken larmpanel som ska användas. En kollega provar båda, dvs både den nya och den gamla.

Haken är att det ENDA den nya larmpanelen tydligen var till för är att nödöppna SAMTLIGA dörrar. Så när kollegan blippade kortet och slog sin kod låste alla dörrar upp. Men de öppnad inte automatiskt rent fysiskt, de bara är inte låsta längre. Så ingen märkte det där. Två h senare kommer en kollega och undrar varför alla dörrar lyser grönt, ska de verkligen det? Strax efter inser vi att hela stället är upplåst och olarmat och har varit det i ett par h. Panik. Än mer panik när det är så dumt så bara det kort som låste upp kan låsa på, och den personen satt i ett inskrivningssamtal.

Rena turen ingen av de 'på insidan' upptäckte att det var fri lejd ut. Kunde blivit jävligt jobbigt att förklara att 37 frihetsberövade personer "råkade" rymma pga ett personalmisstag... Dagen efter kom det upp en huv över den nya larmpanelen med "ANVÄND ENDAST VID UTRYMMNING!"...
 
Jag har i stress och press en gång missat att ge en medicin. Inget som påverkade vårdtagaren som tur var.

När jag jobbade på ett städföretag för många år sen så fick jag en ny skola att städa, jag åkte dit och gick omkring, hittade ingen personal alls, helt igenbommat! Till slut ringde jag min chef för att berätta att här fanns inte en själ och jag kom inte in någonstans. Efter lite klurande fram och tillbaka kom vi fram till att jag var på fel skola som hade studiedag den dagen :o
Något pinsamt! Nästa dag infann jag mig på rätt skola med en något retsam vaktmästare som undrade om jag skulle hitta tillbaka nästa dag eller inte :p
 
Kom på ett till misstag jag gjort. Dock inte på något av mina "jobb", utan på min pappas gamla dito.
Jag gick väl i 7-8-9:an något sånt, och vi hade studiedag. Av någon anledning blev jag då medsläpad till pappas jobb. (Han hade ett kontorsjobb, kan tilläggas).
Så vankades det kafferast och jag följde med pappa och hans kollegor till köket.
Där var det en hylla med massa koppar, och precis bredvid den, en hylla med en kaffe/chokladmaskin. Maskinen, liksom kopparna, stod ganska högt upp, så jag fick liksom stå på tå för att nå understa hyllraderna. Nåväl. Ställer min kopp på maskinen och trycker på "choklad"-knappen, som lyckligtvis var längst ner. :up: Det hände ingenting på kanske 20-30 s efter att jag tryckt på knappen, men tänkte att den bara förberedde tillredningen eller något. Så efter 30 s börjar äntligen någonting hända. Först började den "fräsa" ånga. I nästa sekund, innan jag knappt hunnit reagera, sprutade det varm choklad hejvilt! :arghh:
Pappa, som stod i andra delen av köket, kom rusande och följande konversation utspelade sig:
- "Men vad i helskotta håller du på med?! :rage:"
- Öh? Försöker göra choklad ser du väl? Men det gick visst inte så bra...."
- "Såg du inte lappen eller?!"
- "Vilken lapp? O_o"
- "Lappen på maskinen...?"
- "Vilken lapp, på vilken maskin? :cautious:"
* Pappa tar tag i mina höfter och lyfter upp mig*
"OBS!!! TRASIG! ANVÄNDS EJ!! PS. RÅKAR DU GÖRA DET ÄNDÅ - STÄDA SJÄLV!!"
Skrivet med Times New Roman textstorlek 72 och fetstiltat - satt fast högre upp på maskinen..... :grin:

Det visade sig att de hade en ny kaffe/chokladmaskin på andra sidan köket - vilken pappa och hans kollegor hade gått till. (Reflekterade inte över att de gick iväg efter att de tagit sina koppar, tänkte att de bara skulle ta ett bord eller något). Den jag använde hade visst varit trasig i typ 1 månad...

Hur gick det med städningen då?
Jo, precis efter att ovan nämnda konversation utspelade sig kom en städerska - tur i oturen- som ändå skulle byta soppåsar, moppa golvet och lite sådär. Jag hjälpte henne att torka av en bänk som hade blivit nedsprutad, men golvet och hyllorna var hon snäll och tog :up:
 
Rena turen ingen av de 'på insidan' upptäckte att det var fri lejd ut. Kunde blivit jävligt jobbigt att förklara att 37 frihetsberövade personer "råkade" rymma pga ett personalmisstag... Dagen efter kom det upp en huv över den nya larmpanelen med "ANVÄND ENDAST VID UTRYMMNING!"...

Något liknande hände mig. Jag hade haft utredning på förvaret - telefontolk - utredningen är slut, jag tackar och plockar ihop mina saker. Går mot utgången och märker inte att någon går bakom mig, och jag tänkte väl inte så mycket på det, vi är nästan ute när någon ur personalen dyker upp och stoppar oss. Då har mannen som satt i förvar helt stilla följt efter mig. Personalen jag gick förbi antog väl att det var tolken. Som tur var upptäckte någon det just innan utgången. Hade varit lite skämmigt om jag travat ut tillsammans med honom :grin:

OT: När min bror pluggade juridik i Stockholm så var han och flera andra som pluggade juridik på förvaret för att frivilligt åta sig att hjälpa de som satt där. Var lite roligt när idealistiska studenter mötte stenhårda ryssar (det här var en del år sedan) som ville ha cigaretter och/eller pengar och var noll intresserade av annan hjälp eller stöd. De flesta hade åkt fast i samband med brottslighet eller vid en inre utlänningskontroll och brydde sig noll om avvisning och verkställighet.

FYI om du träffar en ryss med ett varg eller lejonhuvud tatuerat (särskilt en fängelsetatuering) så ska du passa dig noga. Det är tecknet på att han är hög inom ryska gäng och det blir man inte om man inte begått diverse mord och annat trevligt. Det finns/fanns en förteckning i LIFOS som en MIG attaché i Moskva gjorde för en herrans massa år sedan om vad de betydde.

Sorry får trådkapning! :angel:
 
Något liknande hände mig. Jag hade haft utredning på förvaret - telefontolk - utredningen är slut, jag tackar och plockar ihop mina saker. Går mot utgången och märker inte att någon går bakom mig, och jag tänkte väl inte så mycket på det, vi är nästan ute när någon ur personalen dyker upp och stoppar oss. Då har mannen som satt i förvar helt stilla följt efter mig. Personalen jag gick förbi antog väl att det var tolken. Som tur var upptäckte någon det just innan utgången. Hade varit lite skämmigt om jag travat ut tillsammans med honom :grin:

OT: När min bror pluggade juridik i Stockholm så var han och flera andra som pluggade juridik på förvaret för att frivilligt åta sig att hjälpa de som satt där. Var lite roligt när idealistiska studenter mötte stenhårda ryssar (det här var en del år sedan) som ville ha cigaretter och/eller pengar och var noll intresserade av annan hjälp eller stöd. De flesta hade åkt fast i samband med brottslighet eller vid en inre utlänningskontroll och brydde sig noll om avvisning och verkställighet.

FYI om du träffar en ryss med ett varg eller lejonhuvud tatuerat (särskilt en fängelsetatuering) så ska du passa dig noga. Det är tecknet på att han är hög inom ryska gäng och det blir man inte om man inte begått diverse mord och annat trevligt. Det finns/fanns en förteckning i LIFOS som en MIG attaché i Moskva gjorde för en herrans massa år sedan om vad de betydde.

Sorry får trådkapning! :angel:

Kapa på du. Jag är förresten sjukt tudelad till att veta vad det är för några inskrivna. Det saknas varken ryssar eller tjetjener om vi säger så. Och gud vet vad de kan ha pysslat med hemmavid, eller är dömda för där. Och jag vet ärligt talat inte om det är bäst att veta eller inte veta. Vet man skulle det påverka, och det skulle kunna singla ut dig som målet när de lessnat och tänkte ta sig därifrån med gisslan typ. Vet man inte kan man teoretiskt hamna i situation man kunnat undvika... Så ska hålla utkik efter ev tatuering, men är så jäkla tudelad generellt till veta/inte veta...

Från förvaret i Gävle har det ju plockats ut ett par just tjetjener. Det var som inga halvdana försök eller skämt då inte, beväpnat båda gångerna. Känns fantastiskt att veta att den ena åtminstone fick stanna i landet. Var dömd till utvisning innan, fritogs och hann med lite väpnat rån och grova vapenbrott här innan han åkte in igen. Fast den när han avtjänat straffet och skulle skickas tillbaka ansågs hans säkerhet inte kunna garanteras i hemlandet (no shit sherlock...), och utvisningen verkställdes inte. Känns tryggt och bra... :S

Är ju en fet baksida med att bygga rymningssäkra förvar, tillslut är enda vägen ut att ta personal som gisslan. Kan de inte ta sig ut eller nån från utsidan ta sig in för att ta sig ut så ja, då är det snart bara ett sätt kvar. Och vissa kommer ju inte dra sig för det heller..
 
# Tagit ett palpatoriskt blodtryck ( blodtrycksmanchett som pumpas upp tills handledspulsen försvinner, sen släpps luften ur sakta samtidigt som man känner på handledspulsen tills den kommer tillbaka). Pulsen försvann aldrig och patienten skrek av smärta och jag misstänkte ett jäkligt högt blodtryck... ända till jag kom på att jag pumpade manchetten i ena armen och kände pulsen på andra...:o Tur inga kollegor såg detta.

Haha, jag dööör!! :rofl::rofl:
 
Jag har lyckats anta fel personer på ett projekt! Det är nog det jag skäms mest over just nu men jag vet också att jag gjorde mitt bästa och att på papperet är de så bra som de kan vara, det är bara jag som måste kämpa mig igenom ångesten med det :) (de såg nämligen helt perfekta ut på papperet och verkade helt ok när jag träffade dem men har visat sig vara världens största mardröm, jag gissar att jag skrattar åt det om ett år dock och tar det med mig som en viktigt lärdom där jag har lärt mig oerhört mycket mer än om de var det jag trodde :rofl: <- det sista är nog det bästa för det väntar de sig nog inte).

Jag hade en chef på mitt deltidsjobb på en större matkedja i England som hade jobbat där typ nästan hela vuxna livet. Dennes tonårs barn anställdes (efter hens rekommendation) och efter några månader blev hen fasttagen för att ha stulit pengar ur kassan :( (det hade alltså saknats pengar vid räkningen några gånger och tillslut hade de lyckats reda ut vem det var som alltid var där och tog hen på bar gärning). Föräldern var sjukskriven i en vecka men kom sedan tillbaka tills hen fick ett nytt chefs jobb hos ett annat företag (jag tvivlar starkt på att personen hade bytt job om detta inte inträffat).
 
Jag kom på en rätt dråplig grej jag gjorde i mitt eget företag. Det är 12 år sedan. Kajkade rejält på vägarna med märrar till betäckningar den våren och sommaren. Skulle 30 mil norrut med brunstig märr för att lämna på station och hämta nyseminerad märr med hingstföl vid sidan som hade tidernas pungbråck. Fick en leverans med fryssperma som levererats från Frankrike på en av de hetaste travhingstarna då. Kommer dit, höggravid, smäcker två kanelbullar, lastar om. Får en hel tank med sperma som fick fjölas ned ståendes på golvet bakom förarstolen för säker transport med de urdyra simmarna. Detta var ett uppdrag åt en kollega inom branschen, så styr således kosan mot slöinge djursjukhus för att droppa av märr plus föl som skulle opereras för bråcket, blir en liten omväg då sperman ska till stuteri Broline. Fått order om att ringa när jag närmar mig Broline, men ingen svarar. För den invigde så finns det ett gäng infarter till olika stall. Efter säkert tionde rigningen svarar dom och säger sväng mot stall xx, då är jag ganska exakt ihöjd med den avfarten, det är skymbing och jag felbedömer den lilla grusvägen och kör av vägen ned i diket! Svär en ramsa som får snubben i andra ändan av luren att tappa andan.
Nåja, släpet stod ju halvt på.vägen, lyckas backa upp ekipaget. Kollar diket och hittar en del delar som jag helt sonika samlar ihop och kastar in i bagaget. Ingen punka, ingen oljelampa som lyser. Inga skadade.hästar och sperman levererad tio minuter senare. Kommer lite sent till slöinge, men lastar av och kör hem. Efter en dag med 95 mil bakom ratten muttrade jag ilsket till mannen som är bilmekaniker över det dråpliga när jag kom hem. Han går ut och rotar i bagaget. Kommer in gapflabbandes och säger; det är ju bra att du tar med dig delarna hem. Ännu bättre om det hade tillhört vår bil!

Kan säga att märren med opererade fölet åkte jag och hämtade, märren 30 mil bort fick åka lastbil hem. Rätt less på åkandet efter den turen.
 
Kapa på du. Jag är förresten sjukt tudelad till att veta vad det är för några inskrivna. Det saknas varken ryssar eller tjetjener om vi säger så. Och gud vet vad de kan ha pysslat med hemmavid, eller är dömda för där. Och jag vet ärligt talat inte om det är bäst att veta eller inte veta. Vet man skulle det påverka, och det skulle kunna singla ut dig som målet när de lessnat och tänkte ta sig därifrån med gisslan typ. Vet man inte kan man teoretiskt hamna i situation man kunnat undvika... Så ska hålla utkik efter ev tatuering, men är så jäkla tudelad generellt till veta/inte veta...

Från förvaret i Gävle har det ju plockats ut ett par just tjetjener. Det var som inga halvdana försök eller skämt då inte, beväpnat båda gångerna. Känns fantastiskt att veta att den ena åtminstone fick stanna i landet. Var dömd till utvisning innan, fritogs och hann med lite väpnat rån och grova vapenbrott här innan han åkte in igen. Fast den när han avtjänat straffet och skulle skickas tillbaka ansågs hans säkerhet inte kunna garanteras i hemlandet (no shit sherlock...), och utvisningen verkställdes inte. Känns tryggt och bra... :S

Är ju en fet baksida med att bygga rymningssäkra förvar, tillslut är enda vägen ut att ta personal som gisslan. Kan de inte ta sig ut eller nån från utsidan ta sig in för att ta sig ut så ja, då är det snart bara ett sätt kvar. Och vissa kommer ju inte dra sig för det heller..

Mmm, det är nog inte helt fel att anta att många av tjetjenerna har begått vad som kan klassas som krigsbrott/brott mot mänskligheten under kriget som pågår i det tysta där och ja, oavsett vilka brott de begått i Sverige skulle en utvisning betyda dödsstraff direkt. Ryssarna är väl mer 'vanliga' brottslingar men ja, man vill nog inte direkt veta vad de har gjort tidigare. Skulle Dacta en ryss, vilket är svårare än man kan tro (ta fingeravtryck) det ska torkas fingertoppar och sedan rullas med lagom tryck och jämn rörelse. Jag var inte van och stod och svor lite eftersom det misslyckades hela tiden. Så till slut hjälpte mig mannen mycket vänligt och var uppenbarligen mycket väl bevandrad i hur man gjorde och fixade det i första försöket :idea: det var inte utan att man undrade hur han var en sån expert.

Förvaret var aldrig meningen av det skulle vara något slags fängelse eller ens häkte utan bara just en förvaringsplats för att hindra personer att avvika. Men det har ju tyvärr blivit mer häktesliknande. Förr var det så att man vid första tecken till problem förde över personen till polisen och häktet, gör man det fortfarande?

En rolig 'rymning' var när vi hade några mongoler där, ett par kompisar var på besök och den förvarstagna bytte kläder med en av kompisarna, gick ut och sedan blev det ett mindre helvete att reda ut vem som faktiskt var på förvaret. Fingrar visade till slut att det inte var samma person och då fick han naturligtvis släppas, men innan dess var det en myckenhet förvirring till de andra förvarsintagnas stora glädje. :p
 
@MJLee skickar PM så slipper vi kapa. Men JO mumlade över säk-placeringar för några år sen. Så krävs rätt mycket nu för det. Grova våldsbrott och sexualbrott tex, de kommer inte ens via förvaret när de friges utan får kvarstanna i häkte/på anstalt. Men annars så krävs att du gjort något inne på förvaret för att placeras, och där är ribban ganska hög nu.
 
När jag jobbade inom socialpsykiatrin för några år sedan så råkade jag ge en boende sin morgonmedicin på kvällen. Hen sov inte så mycket den natten...

I mitt nuvarande arbete kan jag inte komma på något stort misstag jag gjort (tack och lov). Skulle väl möjligen vara när jag hade en av mina första kvällar ensam uppe i Kiruna och får in en ledvätska som jag inte redde ut. Nåja dagen efter fick jag hjälp och fick träna mer på att räkna celler manuellt helt enkelt. :)
 
Detta är inget som jag kan lastas för men man försökte få det till mitt fel:
För hundra år sen när jag jobbade på tingsrätt som sekreterare så missade vi att släppa en häktad person som åklagaren hävde häktningen för.
På den tiden så kom dessa beslut från åklagaren på fax och den som tömde faxen ansvarade för att papprena kom till rätt person.

Både sekreterare och rådmän/fiskaler hade ett system med en inkorg i rummet där man lade saker som skulle göras och som inte var brådskande. Det som var brådskande skulle ges i handen till personen eller om man inte var på plats så skulle den läggas på ens stol eller på tangentbordet så man inte kunde missa den.

Det visade sig denna dag att rådmannen som skrivit under hävningsbeslutet lagt beslutet i min inkorg och inte gett den till mig personligen och eftersom jag varit på lunch när hen var där och lämnade pappret så hade jag inte ens sett att hen varit där vilket resulterade i att jag inte såg pappret förrän dagen efter på morgonen när jag gick igenom min inkorg. När en häktning hävs ska personen släppas omedelbart. Denna person fick således sitta kvar nästan ett dygn extra. Blev ett jäkla liv kan jag säga med hot om JO-anmälningar och skadeståndsanspråk.

Rådmannen ifråga försökte skylla detta på mig men jag vägrade ta ansvar för pappret hade ju lagts på fel ställe - där inga brådskande saker skulle ligga. Dessutom när jag inte var på plats. Som tur var så fick jag uppbackning av mina kollegor att det faktiskt inte var mitt fel utan det var till sist rådmannen som fick bära hundhuvudet. Men jag mådde otroligt dåligt över detta länge och det resulterade i att jag efter det kollade igenom min inkorg flera gånger om dagen bara för att slippa liknande händelser igen.
 
Vilken toppentråd! Jätteintressant att läsa om allas jobb-erfarenheter och toppen när man känner att man är den enda i världen som gör misstag...
Jag har faktiskt inte kommit på så många större misstag jag gjort på jobb/praktiker (men har inte velat tänka efter så noga heller^^) men två har jag kommit på iaf, var praktikant på båda dock, då var man ursäktad va? ;)

- Praktiserade på en restaurang och man skulle slå nån kod när kunderna betalde med kort, så jag råkade visst ta typ 520 kronor betalt istället för 72 för en dagens... whoops. Hittade inte igen personen heller, är sämst på att känna igen folk, men får väl hoppas att hen kontaktade restaurangen själv sen när hen såg sitt kontoutdrag...

- Ryckte in på en fest i en stor lokal som servitris under min utbildning och satt på huk med ryggen ut mot lokalen, som tur var lite undangömd iaf, men ändå och ställde upp glas på en bricka när en annan i personalen kommer fram till mig och säger tyst "Du... det syns att du har string.. jättemycket".. inget riktigt jobbmisstag kanske, men att visa stringen när man jobbar är väl inte så kul....

//r
 
Jag är liksom en sån människa som inte är född till att vara hjärnkirurg, jag är glömsk, klumpig och gör konstiga saker när jag har tankarna på annat håll. Har således hållit mig till arbeten som eh, jag inte har kunnat fucka upp så mycket på.

Värsta misstaget var jag faktiskt inte skyldig för, men fick skulden för ändå. Gjorde mig mat och gick på lunch, medan jag äter så ringer telefonen och kollegan borde svarat men var upptagen med annat. Hinner just tillbaka till min plats så stormar det in ett stort antal poliser med dragna vapen som omringat hela stället i bästa Hollywoodfilmsandan. Jag förstår liksom ingenting och min första tanke var att dom skulle hämta någon gäst eller kund eller vad som helst men polisen i dörren med draget vapen ryter åt mig att komma ut :o Gud vad pinsamt, fullt med människor som förmodligen trodde att jag var en förrymd bankrånare.

Visade sig att någon, förmodligen kollegan eftersom jag åt lunch, har kommit åt överfallslarmet och sen har vi inte svarat när dom försökt ringa upp...
 
Jag kan förövrigt varmt rekommendera boken "jävla skitsystem!" som tar upp problemet med dåliga datorsystem som ett arbetsmiljöproblem.

Ryktet säger att ett av de system jag jobbat i ska komma med i nästa upplaga.
Väl förtjänat i mitt tycke.

Är det samma system som alla socialkontor i Göteborg arbetar i? I såfall är det riktigt väl förtjänat.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej alla! (Längre inlägg) Jag har i många år längtat efter en hund men har pga omständigheter inte haft den möjligheten förrän ett år...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
6 038
Senast: Mabuse
·
Skola & Jobb Som en uppdatering på gamla tråden, så blev jag "av med jobbet". Fick besked om detta idag, att jag inte fick en tillsvidareanställning...
Svar
19
· Visningar
2 827
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
4 513
Samhälle I tråden om religion togs det upp att det var fel att vården erbjöd samtalsstöd till patienter hos en präst när kurator hade semester...
11 12 13
Svar
258
· Visningar
10 959
Senast: Enya
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp