Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Nu hoppas jag inte du uppfattar de här helt knasigt nu. Men kanske det är därför vi känner så olika? Eftersom ni fått ett ägg befruktat utanför och sen ett embryo insatt antar jag att ni haft problem att bli gravida på naturlig väg? Och därför känner du inte riktigt att allt är klart först du verkligen håller barnet i famnen och h*n skriker?
Kanske dina känslor för det nyfödda barnet är mkt mkt starkare än vad de är för mig?

Nej, jag tror inte att det är det beror på. Det är nog mer att jag är ganska logisk som person - ett barn för mig är en självständig människa, man väntar barn när man är gravid, man har inte fått barn. Det är också ju så man pratar om det:

"Har du hört att Kalle och Lena fick barn i somras?"
"Vad kul, vad blev det?"
"De vet inte, det kommer inte att födas förrän i februari"

En sån konversation skulle vara ganska udda IRL, även om det är en del här som tycker de fick barn och blev föräldrar i samma ögonblick de fick se plusset på stickan.

Har heller inte hört talas om nån som firar fars eller mors dag innan barnet är fött, till exempel, vilket ju skulle vara det normala ifall de flesta såg sig som föräldrar så snart de blev gravida.

Man säger ju vi väntar barn, jag ska bli pappa, inte vi har fått barn, jag är pappa.

Det är mer en logisk fråga för mig.

Den enda skillnaden som IVFn har gjort är väl just den där overklighetskänslan som många beskriver, eller att mannen inte riktigt förstår att det är ett barn på väg i början, inget av det känner jag igen mig i, och det kan säkert delvis bero på att vi har vetat och fått se redan från början.

Men när jag väl visste att jag blivit gravid så hade jag nog mindre tvivel än t ex en kompis till mig, som fick sitt första barn efter två missfall. Hon vågade inte alls tro att det skulle gå vägen tredje gången hon blev gravid.

 

[Snurrfian]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Fast vi visste ju redan från början att det var något därinne, vi fick ju se det befruktade ägget innan det sattes in. Sen fick jag en komplikation man i princip bara får om man blivit gravid, plus att graviditeten konstaterades med hjälp av blodprov på sjukhus. Så där har inte funnits utrymme för tvivel för nån av oss.

Som sagt, jätteskönt att få se ett supernormalt embryo på UL, men mest för att det mildrade oron för MA, eller att något annat skulle ha gått snett på vägen.

Vi är nog väldigt olika allihopa hur vi reagerar på saker, jag hade oxå plussat på gravtest, mådde fruktansvärt illa så jag var tvungen att få akupunktur två gånger i veckan för att fungera hyfsat, men ändå satt jag i väntrummet till UL och fundera på om jag hade inbillat mig alltihopa och att det inte skulle vara någonting där inne utan bara inbillning.

Men med andra barnet så är kände jag fosterrörelser innan UL, även om jag inte mådde lika illa så kände jag igen hur kroppen reagera och jag var lugnare på ett helt annat sätt.

Men som sagt, alla känner och reagera på olika sätt och inget är sätt är fel (jodå det finns säkert några fel där oxå men på en normal nivå)

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Men hade du sett det befruktade ägget innan det sattes in då? Har man sett det är det ju lite svårt att tro att man inbillar sig, särskilt när läkare, sjuksköterska och labbpersonal står bredvid och intygar att jajemen, det är ett befruktat ägg det här som vi sätter in, det kan bli en bebis det. Kombinera det med att du ett par veckor senare sitter med en läkaren på sjukhuset och har ett enskilt samtal, och han säger att nu har vi tagit ett blodprov, och utan tvivel vet vi att du är gravid. Det är medicinskt omöjligt att du inte skulle vara gravid.

Alltså, man får ju nästan vara smått rubbad om man trots det tror att läkarna, sjukhusen, personalen, att alltihop bara var inbillning och att graviditetssymptomen och det faktum att mensen uteblir för första gången sen man var tolv och fick mens också bara är psykosomatiskt.

 

[jerseyko]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Du uppfattade de helt knasigt, typ 90% av ditt inlägg har ingenting med det jag skrev att göra.

Men säger du "Jag är med embryo/foster" eller säger du "Jag är med barn"?

Jag har i alla fall väntar barn från dag 1. Jag och min make har gjort barn inte gjort embryo.
Mors/Fars dag kan man väl fira om man tycker de, jag tycker dock att gör man de verkar de snarare som den ena känner att man aldrig hittar på nått och tar till det tillfället. Äta gott och mysa kan man ju göra ändå lixom.

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Jag väntar också barn. Men jag har inte ett barn.

Det är väl skillnad på att vänta och på att ha?

Vad handlade ditt inlägg om då, du skrev ju att det kanske var annorlunda för mig eftersom jag gjort IVF? Mitt svar är att det är det inte, att jag inte tycker att man har ett barn när man har ett tre dagar gammalt embryo har med logik att göra, inte med IVF.

Jag är med barn, vilket innebär att jag hade först ett embryo, och nu ett foster i magen. Efter födseln kommer jag ha ett barn, inte vara med barn. När jag har fött fram fostret blir jag förälder, och fostret ett barn. Jag och min make gjorde först ägg och spermier, de blev till ett befruktat ägg, ägget blev till ett embryo, embryot växte till ett foster, och fostret blir förhoppningsvis ett barn.

Säger du till folk att du har fått barn, eller att du väntar/är med barn?

 

[Mitten]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Jag och min make gjorde först ägg och spermier, de blev till ett befruktat ägg, ägget blev till ett embryo, embryot växte till ett foster, och fostret blir förhoppningsvis ett barn.

Men om vi bara pratar om vad det 'heter' och lämnar känslor utanför, så blir det ju så småningom ett 'barn i magen'. Är det inte så att v 28 går det från foster till barn enligt 'lagen' eller vad man skall säga? Embryo-foster-barn. Men för dig känns det inte som ett barn förrän det är ute och fött. Så dina känslor/definitioner skiljer sig från det allmänt accepterade. Precis som att för de som känner att det är ett barn när det eg är ett embryo också skiljer sig. Varför är det ena mer fel än det andra?

 

[Mammas]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Fast det räknas väl som barn först när det föds ur magen, även om graviditeten är gången mer än 28 veckor?

 

[Mitten]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Vad jag minns så sa min BM att 'nu räknas barnet i magen som ett barn istället för foster'. Och jag har ju inte fått barnet än, det är ju inte hos 'oss' här utanför, men det kan väl ändå vara ett barn i magen då?
Egentligen förstår jag inte det här alls, alla har ju faktiskt rätt. Spelar det roll vad man 'kallar' det i magen?

Egentligen vet jag inte vem jag försöker övertyga vad, jag ville bara försvara mig lite för att jag kände mig idiotförklarad som tyckte att det var ett barn därinne. Men egentligen spelar det ingen roll, hon är världens ljuvligaste unge NU iallafall

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Fast det räknas väl som barn först när det föds ur magen, även om graviditeten är gången mer än 28 veckor?

Ja, så har jag förstått det. Åtminstone i juridisk mening, det är ju först när det är fött som det får personnummer, namn och räknas som en egen person. Föds det i v 28 blir det då, föds det i v 41 blir det då. Foster i magen, barn utanför.

 

[Calazirya]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Nej faktiskt så har Mitten rätt i det hon skriver:

I Sverige talar man om missfall när ett foster föds dött före utgången av den 22:a graviditetsveckan. Efter vecka 22 räknas fostret som barn och ska enligt lag begravas som individ.

Enligt WHO räknas foster som barn i vecka 22, alt väger 500gram eller är 25 cm lång.

Vad jag kan läsa mig till så har den tidigare gränsen varit vecka 28 så som Mitten skrev, men en lagändring har sänkt gränsen till vecka 22.

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Men att det ska begravas som individ låter ju som att det är ett barn först om det fötts? Det ska väl inte begravas om det ligger kvar i mammans mage, rimligen? Alltså, om det föds i v 22 är det ett missfall, om det föds i v 23 är det ett barn? Någon skillnad tycks ju födelsen göra, annars skulle ju barnets personummer, namn etc göras klart i v 23? Dessutom verkar det ju fortfarande vara ett foster - fostret "räknas som barn", inte "blir fostret ett barn". Embryot blir ju ett foster i v 11 eller vad det är, det räknas inte som foster.

Dessutom var ju frågan huruvida det var ett barn i samma ögonblick man fick veta att man är gravid, vilket jag gissar för de flesta inträffar tidigare än v 22. Likaså att om man såg fostret på UL i v 12, så visste man också att det var ett barn. Då är ju fostret ganska betydligt mer outvecklat än i v 23.

Hursomhelst, detta blir ju lite hårklyverier - poängen är väl att lika lite som andra vill bli dumförklarade för att de tycker det känns som ett barn i v 5, lika lite vill jag bli dumförklarad för att jag inte gör det.

 

[Calazirya]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det var dethär jag tror Mitten syftade till och som du och Mammas svarade på, Mitten skrev ju vecka 28 och då antog jag att den lilla sidiskussionen inte handlade om barn = samma stund man får plus..

Absolut gör födseln skillnad, barnet i magen har ju inte samma rättigheter som ett barn lever utanför livmodern. Hur man tolkar regelverket är ju återigen upp till en själv ( som jag har skrivit flertalet ggr ).

Nej jag tycker ingen alls ska behöva känna sig dumförklarad i denna tråd, om du känner dig dumförklarad av mina inlägg så ber jag om ursäkt, jag tycker att jag försökt betona att det är ens egna känsla som måste styra den personliga åsikten om sitt embryo/foster/barn ..

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Egen känsla och personlig åsikt håller jag med om, det har ju inget med biologi eller juridik att göra, utan då är man ju ärlig mot sig själv och andra med att det handlar om känslor och åsikter. Det är när man kallar egna känslor för biologisk allmängiltighet som det blir problem. Det är ju skillnad på att säga att det kändes som ett barn för mig, och att säga att det är ett barn.

 

[Calazirya]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ja visst det blir tokigt ( nu pratar vi om plus på stickan = barn direkt ? ).

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ja, för mig blir det tokigt, om inte annat därför att tidiga missfall då blir avlidna barn, och abort blir barnamord. Jag vet att det finns många som resonerar så, men jag tycker det är fel.

 

[jerseyko]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Vad handlade ditt inlägg om då, du skrev ju att det kanske var annorlunda för mig eftersom jag gjort IVF? Mitt svar är att det är det inte, att jag inte tycker att man har ett barn när man har ett tre dagar gammalt embryo har med logik att göra, inte med IVF.

Det är väl en himla skillnad att bli gravid genom IVF och naturligt? Det man går igenom under ferilitetsutredningen och sen ska äggen plockas osv osv klart det måste påverka en på ett helt annat sätt än att ta en snabbis efter frukost en lördag morgon och blir gravid (vilket är väldigt logiskt det oxå)

Säger du till folk att du har fått barn, eller att du väntar/är med barn?

Jag är med barn, och det har jag sagt hela tiden, även fast det vid plusset inte var mer än ett embryo.

 

[jerseyko]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Enligt WHO räknas foster som barn i vecka 22, alt väger 500gram eller är 25 cm lång.

Vad jag kan läsa mig till så har den tidigare gränsen varit vecka 28 så som Mitten skrev, men en lagändring har sänkt gränsen till vecka 22.

Var väl ett fall för några år sen, en svensk kvinna födde sitt barn i finland i v.22-23 och där var det ett barn. Men när de sen kom hem till sverige igen var det ett foster för det är/var olika gränser.

 

[Calazirya]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Ja det minns jag något om, men det var olika gränser eftersom Sverige nu följer WHOs beslut om att foster skall räknas som barn from vecka 22.

 

[kpist]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Var väl ett fall för några år sen, en svensk kvinna födde sitt barn i finland i v.22-23 och där var det ett barn. Men när de sen kom hem till sverige igen var det ett foster för det är/var olika gränser.

Mitten länkade om det för några sidor sedan.
Här är länken

 

[Mabuse]

Sv: Får inte träffa läkare förrän jag är gravid - ge mig råd!

Det är väl en himla skillnad att bli gravid genom IVF och naturligt? Det man går igenom under ferilitetsutredningen och sen ska äggen plockas osv osv klart det måste påverka en på ett helt annat sätt än att ta en snabbis efter frukost en lördag morgon och blir gravid (vilket är väldigt logiskt det oxå)

Inte just när det gäller vid vilken tidpunkt man tycker det befruktade ägget blir ett barn. Varför skulle det styras av hur det befruktade ägget kom till? Självklart påverkas man, men inte just när det gäller det.

Jag är med barn, och det har jag sagt hela tiden, även fast det vid plusset inte var mer än ett embryo.

Men med din egen logik så borde du ju inte säga att du är med barn, utan att du har fått barn. Om det blev ett färdigt barn för dig i samma ögonblick du fick se plusset, så fick du ju barnet där och då. Strunt samma om det är i eller utanför livmodern, ditt barn blev en färdig, fullvärdig medborgare på samma sätt som du själv och din partner i det ögonblicket.

Om du menar så blir det ju fel att säga att du är med barn, såvida du inte tänker säga så hela barnets liv? Är du alltså nu med två barn, ett i och ett utanför livmodern?

Eller så gör du skillnad mellan barn i livmodern (barn man väntar) och barn utanför livmodern (barn man har)?

Sen kan det förståss kännas för dig som ett färdigt barn, fast det egentligen bara är ett yttepytte embryo.