Gränssättning/ofredande??

[Problematisk]

Jag har tänkt göra den här tråden ett tag men inte kommit till skott. Jag har skämts, känt mig dum och fånig, medverkande, "jag får skylla mig själv som...", inte viljat tänka såna tankar osv osv. Men nu i ljuset av #metoo och debatten som uppkommit känner jag att det är dags att jag lyfter fram det här i ljuset och bollar med någon, gärna med mer livserfarenhet och relationskunskaper än mig. Och vad är då bättre än buke?

Here it goes. Jag har en manlig bästa vän. Vi har känt varandra i rätt många år nu och ses regelbundet. I början av vår vänskap var vi lite "på g" men det var som sagt flera år sedan nu.
Vi brukar göra normala saker som att fika, gå ut och gå, kolla på film, spela spel, dricka, gå ut på krogen osv. Alltid som vänner, inga konstigheter.
MEN nu kommer vi till saken. Han blir närgången efter alkohol. Väldigt närgången. Sist vi träffades drack vi lite, lyssnade på musik och satt och pratade. Eftersom det är ett litet avstånd mellan oss brukar vi sova över rätt ofta när vi umgås, och nyktra har det aldrig varit några konstigheter med det. Tidigare har det vid något tillfälle hänt (efter en festkväll) att han tillfredsställt sig själv så att säga, efter att vi gått till sängs. Det har känts lite märkligt men jag har inte sagt något (första frågan - fel av mig? Borde jag ha sagt ifrån på skarpen?)
Nu sist som sagt så hade vi druckit en del. Rätt sent in på natten satt vi bredvid varandra i soffan, och han började ta på mina bröst. Jag blev obekväm och försökte först lite skämtsamt säga åt honom. När det inte hjälpte sa jag ifrån mer bestämt, varpå han påpekade att mina bröstvårtor ju var styva Jag sa att "de reagerar så på beröring, lägg av" med irriterad röst. Strax därefter slutade han. Andra frågan - vad borde jag ha gjort? Var jag otydlig? Tillät jag det? Var det rimligt av honom att anta att jag ville pga att mina bröstvårtor blev styva?
Nåväl, en stund gick och allt kändes normalt när vi gick till sängs. Låg och pratade en liten stund, men jag var väldigt trött så vi sa snart godnatt. Kort därefter hörde och kände jag hur han började onanera. Jag låg med ryggen mot honom och plötsligt hade jag hans hand på min rumpa - innanför både pyjamasbyxor och trosor. Jag sa ifrån, han tog bort handen någon sekund men var sedan snabbt tillbaka igen. Detta upprepades några gånger och jag kommer ärligt talat inte ihåg hur/när det slutade.
Tredje frågan - vad skulle jag ha gjort? Är jag för mjäkig? Överreagerar jag som fastnat vid det här? Är det patetiskt och omoget av mig och att jag blåser upp det onödigt stort? VAR det egentligen något "fel" eller bara en liten skitsak inte värd att bry sig om?
Och slutligen - vad gör jag nu? Låtsas som ingenting? Skriver till honom att jag tyckte det var obehagligt (det vet jag inte om jag vågar och han skulle bortförklara det)? Slutar dricka alkohol med honom (det känns ju rimligt men vi brukar samtidigt ha så kul och jag har ingen annan "drinking buddy")? Stålsätter mig och hoppas att det inte händer igen? Eller vad?

Ber om ursäkt för att det säkert är jätteluddigt och osammanhängande. Jag kan inte riktigt sortera tankarna i huvudet så då blir texten därefter.

 

[TygerTyger]

Nej men fy fan vad obehagligt. Jag förstår att du inte vågade säga något där och då, det är lätt att bli helt perplex i sådana situationer. Om du vill fortsätta umgås med honom så tycker jag att det låter som en god idé att skriva till honom. Då kan du tänka igenom dina formuleringar och han får tid på sig att fundera på vad han vill svara. Kommer han med bortförklaringar istället för att be om förlåtelse och lova att bete sig som folk i framtiden så tror jag det blir riktigt svårt att fortsätta relationen.

 

[TygerTyger]

Jag vill förresten tillägga att jag flera gånger i livet tänkt att jag bara har en riktig vänskaps- eller romantisk relation och inget skulle någonsin kunna ersätta den eller vara lika bra. Samtliga gånger har jag haft fel och nu är jag nog uppe i alla fall en 6-7 sådana erfarenheter. Det blir en lite trist mellanperiod när man måste ställa om sig men efter ett tag hittar man alltid något nytt och bättre.

 

[mandalaki]

#youtoo


Läs lusen av honom och sluta umgås. Det är vad jag skulle ha gjort. Jag skulle inte kunna ha en seriös vänskapsrelation med någon som a) tafsat på mig, b) legat och runkat bredvid mig.

 

[iNHALE]

Hade jag varit du hade jag gjort det extremt tydligt att om han inte lägger av med sina sliskfasoner kommer vi inte ses mer och vänskapen är över. En vänskap bygger på ömsesidig respekt och förtroende. Hans handlingar visar tydligt att han inte respekterar dig och därmed kan du inte ha något ärligt förtroende för honom. Det går inte att ha ett ärligt förtroende för en person som inte respekterar en.

En normalt funtad person fattar vinken redan vid första "avspisningen" att det inte är välkommet att pilla, man ska inte behöva säga till flera gånger och vid flera tillfällen så det är uppenbart att han inte "godtar" ditt nej.

Jag skulle faktiskt kunna dra det så långt som att säga att du blivit utsatt för sexuella övergrepp när han körde händerna innanför dina kläder och fortsatte även efter du sa ifrån.

Hans beteende är rent krasst fog för att lappa till honom så det svartnar för ögonen när verbala tillsägelser uppenbarligen inte hjälper.

 

[Mineur]

Jag skulle faktiskt kunna dra det så långt som att säga att du blivit utsatt för sexuella övergrepp när han körde händerna innanför dina kläder och fortsatte även efter du sa ifrån.

Jag tycker inte alls att det är att dra det långt; för mig är det här ett solklart exempel på ett sexuellt övergrepp.

 

[karamelldrottningen]

Han verkar tappa ett gäng hjärnceller när han dricker.
Jag hade absolut inte sovit i samma rum med en som inte vet var gränserna går.
Du ska INTE behöva gå med på vad han vill och du ska INTE heller behöva säga till flera gånger. Han borde ha fattat för länge sedan. När spriten går in går respekten ut.

 

[julgrisen]

Jag har tänkt göra den här tråden ett tag men inte kommit till skott. Jag har skämts, känt mig dum och fånig, medverkande, "jag får skylla mig själv som...", inte viljat tänka såna tankar osv osv. Men nu i ljuset av #metoo och debatten som uppkommit känner jag att det är dags att jag lyfter fram det här i ljuset och bollar med någon, gärna med mer livserfarenhet och relationskunskaper än mig. Och vad är då bättre än buke?

Here it goes. Jag har en manlig bästa vän. Vi har känt varandra i rätt många år nu och ses regelbundet. I början av vår vänskap var vi lite "på g" men det var som sagt flera år sedan nu.
Vi brukar göra normala saker som att fika, gå ut och gå, kolla på film, spela spel, dricka, gå ut på krogen osv. Alltid som vänner, inga konstigheter.
MEN nu kommer vi till saken. Han blir närgången efter alkohol. Väldigt närgången. Sist vi träffades drack vi lite, lyssnade på musik och satt och pratade. Eftersom det är ett litet avstånd mellan oss brukar vi sova över rätt ofta när vi umgås, och nyktra har det aldrig varit några konstigheter med det. Tidigare har det vid något tillfälle hänt (efter en festkväll) att han tillfredsställt sig själv så att säga, efter att vi gått till sängs. Det har känts lite märkligt men jag har inte sagt något (första frågan - fel av mig? Borde jag ha sagt ifrån på skarpen?)
Nu sist som sagt så hade vi druckit en del. Rätt sent in på natten satt vi bredvid varandra i soffan, och han började ta på mina bröst. Jag blev obekväm och försökte först lite skämtsamt säga åt honom. När det inte hjälpte sa jag ifrån mer bestämt, varpå han påpekade att mina bröstvårtor ju var styva Jag sa att "de reagerar så på beröring, lägg av" med irriterad röst. Strax därefter slutade han. Andra frågan - vad borde jag ha gjort? Var jag otydlig? Tillät jag det? Var det rimligt av honom att anta att jag ville pga att mina bröstvårtor blev styva?
Nåväl, en stund gick och allt kändes normalt när vi gick till sängs. Låg och pratade en liten stund, men jag var väldigt trött så vi sa snart godnatt. Kort därefter hörde och kände jag hur han började onanera. Jag låg med ryggen mot honom och plötsligt hade jag hans hand på min rumpa - innanför både pyjamasbyxor och trosor. Jag sa ifrån, han tog bort handen någon sekund men var sedan snabbt tillbaka igen. Detta upprepades några gånger och jag kommer ärligt talat inte ihåg hur/när det slutade.
Tredje frågan - vad skulle jag ha gjort? Är jag för mjäkig? Överreagerar jag som fastnat vid det här? Är det patetiskt och omoget av mig och att jag blåser upp det onödigt stort? VAR det egentligen något "fel" eller bara en liten skitsak inte värd att bry sig om?
Och slutligen - vad gör jag nu? Låtsas som ingenting? Skriver till honom att jag tyckte det var obehagligt (det vet jag inte om jag vågar och han skulle bortförklara det)? Slutar dricka alkohol med honom (det känns ju rimligt men vi brukar samtidigt ha så kul och jag har ingen annan "drinking buddy")? Stålsätter mig och hoppas att det inte händer igen? Eller vad?

Ber om ursäkt för att det säkert är jätteluddigt och osammanhängande. Jag kan inte riktigt sortera tankarna i huvudet så då blir texten därefter.

Du överreagerar inte, du var tydlig och hans beteende är helt jävla värdelöst och gränslöst.

 

[corzette]

En gång ingen gång... men vafan... Jag hade på riktigt tänt lampan och slängt ut honom... Har försökt sova över hos en kille som va full och tyckte de va ok att ta på mej trots nej. Jag klädde på mej och åkte hem. Det va de sista jag hörde av honom... Så nej du har inte gjort nåt fel. Inte gett fel signaler eller nåt.
Så nästa gång OM du nu ens kommer låta det bli en till gång. Jag skulle nog avslutat den vänskapen om den inte känns "viktig" då hade jag tagit upp de med honom, för är han så viktig som vän måste du ju kunna prata med honom om allt inklusive detta... Nu känns ni inte som så "bra" vänner så dumpa...

 

[tuaphua]

Att han fortsätter trots att du säger nej och sen försöker tjata när du säger nej är otroligt respektlöst och fel.
Att han sen onanerar och tar på dig är heeelt galet i min värld! Vem fan gör så?
Helt ok om ni har ett sexliv ihop ni gillar att göra sånt. Inget konstigt alls då! Men han drar ju in dig i sitt sexliv utan att du vill. Det är för mig ett övergrepp.

Jag hade inte velat umgås med en sån person.
Om du vill det så prata iaf ut om det här ordentligt och tala om att det där gör han inte igen.

 

[Lipperta]

Hade det varit jag och min manliga bästa vän som gjorde så när han sov över och började tafsa på mig och runka hade jag pratat med honom på morgon när han är nykter och sagt precis hur otrevligt jag tycker det är.

Jag tycker det är respektlöst som fan att börja onanera bredvid en vän, liksom vad fan?

Om du fortfarande vill umgås tycker jag du ska säga till honom att han skrämmer dig när han inte lyssnar (endast om det är sant såklart). Att det är sjukt obehagligt och du absolut inte vill etc.

Det är helt upp till dig såklart om du vill sluta umgås eller inte och du blir inte dömd vad du än väljer.

 

[Lovisaleonora]

Kände du dig obekväm när han första gången låg och runkade när ni skulle sova? Ja, då hade jag sagt något där och då. Det blir svårare allt eftersom (tycker jag), normaliseringsprocessen. Och sedan flyttas (tydligen) gränserna fram.

Nej, det är inte OK. Han ska respektera det du säger till honom. Jag hade slutat umgås med honom, han är respektlös och har uppenbarligen kasst omdöme.

 

[athena_arabians]

Vilket jäkla äckel @Problematisk, på ren svenska. Är beröringen inte välkommen från din sida är den inte det, punkt slut.

Det känns dessutom ännu mer sunkigt att han kan uppföra sig när han är nykter men inte onykter. Jag kan vara kramig med manliga kompisar både nykter och onykter men vi vet alla var gränsen går. När några av oss varit singlar har det varit trevligt med mänsklig fysisk kontakt (utan sexuella undertoner) för oss alla men som sagt, det har varit ok från bådas sida.

 

[durachiny]

Säg till, anmäl, sluta umgås.

 

[Tonto]

Jag har tänkt göra den här tråden ett tag men inte kommit till skott. Jag har skämts, känt mig dum och fånig, medverkande, "jag får skylla mig själv som...", inte viljat tänka såna tankar osv osv. Men nu i ljuset av #metoo och debatten som uppkommit känner jag att det är dags att jag lyfter fram det här i ljuset och bollar med någon, gärna med mer livserfarenhet och relationskunskaper än mig. Och vad är då bättre än buke?

Here it goes. Jag har en manlig bästa vän. Vi har känt varandra i rätt många år nu och ses regelbundet. I början av vår vänskap var vi lite "på g" men det var som sagt flera år sedan nu.
Vi brukar göra normala saker som att fika, gå ut och gå, kolla på film, spela spel, dricka, gå ut på krogen osv. Alltid som vänner, inga konstigheter.
MEN nu kommer vi till saken. Han blir närgången efter alkohol. Väldigt närgången. Sist vi träffades drack vi lite, lyssnade på musik och satt och pratade. Eftersom det är ett litet avstånd mellan oss brukar vi sova över rätt ofta när vi umgås, och nyktra har det aldrig varit några konstigheter med det. Tidigare har det vid något tillfälle hänt (efter en festkväll) att han tillfredsställt sig själv så att säga, efter att vi gått till sängs. Det har känts lite märkligt men jag har inte sagt något (första frågan - fel av mig? Borde jag ha sagt ifrån på skarpen?)
Nu sist som sagt så hade vi druckit en del. Rätt sent in på natten satt vi bredvid varandra i soffan, och han började ta på mina bröst. Jag blev obekväm och försökte först lite skämtsamt säga åt honom. När det inte hjälpte sa jag ifrån mer bestämt, varpå han påpekade att mina bröstvårtor ju var styva Jag sa att "de reagerar så på beröring, lägg av" med irriterad röst. Strax därefter slutade han. Andra frågan - vad borde jag ha gjort? Var jag otydlig? Tillät jag det? Var det rimligt av honom att anta att jag ville pga att mina bröstvårtor blev styva?
Nåväl, en stund gick och allt kändes normalt när vi gick till sängs. Låg och pratade en liten stund, men jag var väldigt trött så vi sa snart godnatt. Kort därefter hörde och kände jag hur han började onanera. Jag låg med ryggen mot honom och plötsligt hade jag hans hand på min rumpa - innanför både pyjamasbyxor och trosor. Jag sa ifrån, han tog bort handen någon sekund men var sedan snabbt tillbaka igen. Detta upprepades några gånger och jag kommer ärligt talat inte ihåg hur/när det slutade.
Tredje frågan - vad skulle jag ha gjort? Är jag för mjäkig? Överreagerar jag som fastnat vid det här? Är det patetiskt och omoget av mig och att jag blåser upp det onödigt stort? VAR det egentligen något "fel" eller bara en liten skitsak inte värd att bry sig om?
Och slutligen - vad gör jag nu? Låtsas som ingenting? Skriver till honom att jag tyckte det var obehagligt (det vet jag inte om jag vågar och han skulle bortförklara det)? Slutar dricka alkohol med honom (det känns ju rimligt men vi brukar samtidigt ha så kul och jag har ingen annan "drinking buddy")? Stålsätter mig och hoppas att det inte händer igen? Eller vad?

Ber om ursäkt för att det säkert är jätteluddigt och osammanhängande. Jag kan inte riktigt sortera tankarna i huvudet så då blir texten därefter.

Vilket jävla as. Nej du var inte otydlig, du har inte gjort fel. Han är en gränslös idiot som du borde anmäla och sluta umgås med.

 

[Rialavargen]

Vad får du ens ut av att hänga med människan efter hans första runk med dig i samma säng? Frågan är inte argt ställt utan mera nyfiken?

 

[Saeta]

Jag har tänkt göra den här tråden ett tag men inte kommit till skott. Jag har skämts, känt mig dum och fånig, medverkande, "jag får skylla mig själv som...", inte viljat tänka såna tankar osv osv. Men nu i ljuset av #metoo och debatten som uppkommit känner jag att det är dags att jag lyfter fram det här i ljuset och bollar med någon, gärna med mer livserfarenhet och relationskunskaper än mig. Och vad är då bättre än buke?

Here it goes. Jag har en manlig bästa vän. Vi har känt varandra i rätt många år nu och ses regelbundet. I början av vår vänskap var vi lite "på g" men det var som sagt flera år sedan nu.
Vi brukar göra normala saker som att fika, gå ut och gå, kolla på film, spela spel, dricka, gå ut på krogen osv. Alltid som vänner, inga konstigheter.
MEN nu kommer vi till saken. Han blir närgången efter alkohol. Väldigt närgången. Sist vi träffades drack vi lite, lyssnade på musik och satt och pratade. Eftersom det är ett litet avstånd mellan oss brukar vi sova över rätt ofta när vi umgås, och nyktra har det aldrig varit några konstigheter med det. Tidigare har det vid något tillfälle hänt (efter en festkväll) att han tillfredsställt sig själv så att säga, efter att vi gått till sängs. Det har känts lite märkligt men jag har inte sagt något (första frågan - fel av mig? Borde jag ha sagt ifrån på skarpen?)
Nu sist som sagt så hade vi druckit en del. Rätt sent in på natten satt vi bredvid varandra i soffan, och han började ta på mina bröst. Jag blev obekväm och försökte först lite skämtsamt säga åt honom. När det inte hjälpte sa jag ifrån mer bestämt, varpå han påpekade att mina bröstvårtor ju var styva Jag sa att "de reagerar så på beröring, lägg av" med irriterad röst. Strax därefter slutade han. Andra frågan - vad borde jag ha gjort? Var jag otydlig? Tillät jag det? Var det rimligt av honom att anta att jag ville pga att mina bröstvårtor blev styva?
Nåväl, en stund gick och allt kändes normalt när vi gick till sängs. Låg och pratade en liten stund, men jag var väldigt trött så vi sa snart godnatt. Kort därefter hörde och kände jag hur han började onanera. Jag låg med ryggen mot honom och plötsligt hade jag hans hand på min rumpa - innanför både pyjamasbyxor och trosor. Jag sa ifrån, han tog bort handen någon sekund men var sedan snabbt tillbaka igen. Detta upprepades några gånger och jag kommer ärligt talat inte ihåg hur/när det slutade.
Tredje frågan - vad skulle jag ha gjort? Är jag för mjäkig? Överreagerar jag som fastnat vid det här? Är det patetiskt och omoget av mig och att jag blåser upp det onödigt stort? VAR det egentligen något "fel" eller bara en liten skitsak inte värd att bry sig om?
Och slutligen - vad gör jag nu? Låtsas som ingenting? Skriver till honom att jag tyckte det var obehagligt (det vet jag inte om jag vågar och han skulle bortförklara det)? Slutar dricka alkohol med honom (det känns ju rimligt men vi brukar samtidigt ha så kul och jag har ingen annan "drinking buddy")? Stålsätter mig och hoppas att det inte händer igen? Eller vad?

Ber om ursäkt för att det säkert är jätteluddigt och osammanhängande. Jag kan inte riktigt sortera tankarna i huvudet så då blir texten därefter.

Jag tror nog egentligen att du vet svaren på alla dina frågor och funderingar. Men att det känns både skitsvårt, jobbigt, tråkigt, ledsamt, obehagligt, läskigt osv osv att erkänna för sig själv att din "bästa vän" är en vidrig idiot. Jag fattar att du känner som du gör, att du frågar dig själv om du kanske överreagerar. För det handlar ju ändå om en nära vänskap (fast jag skulle omdefiniera den titeln på er vänskap...).

MEN! Det han sysslar med är INTE okej! Inte alls! Det är övergrepp.

Jag är en person som gillar närhet, och jag brukar bli lite extra gosig när jag dricker. Men inte skulle jag komma på tanken att göra så som han gör. Aldrig någonsin. Och att runka bredvid sin vän, vem fan gör det? Oerhört respektlöst och äckligt.
Nej usch!

Jag hade INTE velat ha en sån person i mitt liv.

 

[mandalaki]

Vad får du ens ut av att hänga med människan efter hans första runk med dig i samma säng? Frågan är inte argt ställt utan mera nyfiken?

Inte för att svara för TS men: hela hennes inlägg andas ju osäkerhet. Gränssättning? frågar rubriken, hon är osäker på om hon borde satt gränser, om det alltså var hennes fel. Ungefär som några miljoner tjejer och kvinnor före henne gjort och därför tigit tills en #metookampanj öppnade dammluckan.

 

[Whirlie]

Jag är väldigt hårdhudad och tolerant gällande sexuella anspelningar och chargong. Men även jag upplever att din vän har gränsdragningsproblem. Stora gränsdragningsproblem. Att onanera, ha sex med sig själv, bredvid någon som inte är involverad i en sexuell situation, är respektlöst. Om man har folk på besök som sover i samma rum och måste onanera, då får man antingen gå till ett annat rum eller helt enkelt hålla sig.

Att göra närmanden mot någon på det sättet du beskriver är långt ifrån ok. Närmanden gör man stegvis.

Lita på din magkänsla. Det var inte ok. Och du har inte gjort något fel! Din vän har gjort så stora övertramp att jag förstår att du inte vet var du ska börja.

Du måste fråga dig - kommer du känna dig ok att umgås med honom igen? Vill du ge honom ytterligare en chans? I så fall måste du ta upp detta med honom och vara övertydlig, och hjälpa honom förstå att det inte är ok. Om du tror att det skulle få honom att ändra beteende, lära sig ngt.

Annars måste du rösta med fötterna och avsluta er vänskap. Om han fortsätter vara så här gränslös kommer det inte kännas bra att umgås, och du kommer inte må bra av er relation.

 

[Problematisk]

Skriver från mobilen så det kanske blir lite kort.
Men tack för era svar! Jag var så nervös för vilka reaktioner jag skulle få, rädd för att ni skulle förminska det men lika rädd för svaren jag fick om att min bästa vän (?) är ett obehagligt äckel.

Jag borde väl ha sagt ifrån redan första gången men det blev liksom inte så. Jag tror jag var så typ överraskad och förvirrad så jag blev helt passiv och inte visste vad jag skulle göra.

Varför jag fortfarande umgås med honom... Vi har ändå mycket kul ihop, och brukar kunna prata om "allt". Han är den person som vet mest om mig, han har ställt upp och suttit med mig på akuten, umgåtts med mig dagligen när jag var inlagd på psyk, tagit rätt på en jävla röra efter att jag självskadat osv och genom allt detta har vi fortfarande kunnat träffas och bara hänga och släppa allt jobbigt. När han är nykter (och ibland onykter) är han väldigt lättsam och kul att umgås med och det har känts så okomplicerat.

Sen vill jag bara tillägga att vi var hos honom nu senast när det här hände, och jag kommer inte hem därifrån mitt i natten så att dra fanns liksom inte i mitt huvud.

Det känns förjävligt det här alltså. Är min bästa kompis ett idiotäckel? Har han begått ett övergrepp mot mig (har jag tillåtit det)? Vad gör jag nu?
Jag har ingen annan kompis jag kan prata om det här med. Jag känner mig inte alls redo att konfrontera honom, om jag nånsin kommer klara det. Jag vill inte förlora min bästa vän men jag vill inte ha en bästa vän som håller på såhär. Jag vet verkligen ingenting och jag skäms så himla mycket, och så blir jag arg på mig själv för att JAG känner så fast HAN har gjort fel.

Jag har läst alla era svar och tagit dem till mig, varit i stallet hos min ALLRA bästa vän (ponnyn ) och gråtit ut en aning. Trodde inte det skulle kännas såhär jobbigt att släppa fram det.