Har vuxna i allmänhet ingen hobby?

[FannyN]

Jag närmar mig 50 så det är runt den åldern. Det enda som får ta fokus från ett ev förhållande är barn, barnbarn och möjligtvis jobbet, fast inte för mycket.

Själv är jag då barnfri, jobbar heltid (oregelbundna tider året runt), har egen liten gård och två hästar. Jag har ofta fått frågan av både män och kvinnor om hur jag tror att jag skulle klara av ett förhållande utan att sälja av hästarna och helst byta till ett dagjobb så jag kan ta hand om min man.

Nu har jag valt ett liv utan barn så att så här sent i livet skaffa mig en jättebebis är inte så lockande.

Edit: Det här gäller kvinnor, män kan såklart ha intressen. Då bör kvinnan intressera sig och hänga på.

Det där känner jag inte igen alls. Jag tycker att de flesta män gör verkligen allt för att partnern ska ha tid med sitt intresse. Min man tex sköter mycket i mitt hus och all städning i båda våra hem. Han stöttar mig ekonomiskt till Max. Jag jobbar också oregelbundet som specialistsjuksköterska alltså med en del övertid oplanerat. Jag har egen stor villa med jätteträdgård och rider just nu mer än tio pass i veckan och det lär inte bli mindre. Dessutom målar syr och stickar jag samt håller kurser Sverige runt inom det. Han sköter all markservice och är precis så engagerad i ridningen som jag vill.

 

[Marita73]

Det där känner jag inte igen alls. Jag tycker att de flesta män gör verkligen allt för att partnern ska ha tid med sitt intresse. Min man tex sköter mycket i mitt hus och all städning i båda våra hem. Han stöttar mig ekonomiskt till Max. Jag jobbar också oregelbundet som specialistsjuksköterska alltså med en del övertid oplanerat. Jag har egen stor villa med jätteträdgård och rider just nu mer än tio pass i veckan och det lär inte bli mindre. Dessutom målar syr och stickar jag samt håller kurser Sverige runt inom det. Han sköter all markservice och är precis så engagerad i ridningen som jag vill.

Du dejtar alltså inte? Jag har blivit utskälld av män jag aldrig träffat eller pratat med för att jag var ute på datingsida när jag hade hästar. Vem trodde jag att jag var som skulle sätta hästarna framför honom!!!

Jag har också ett par vänner som har riktigt bra män. Det är dock inte de som är singlar..

 

[Lingon]

Det där känner jag inte igen alls. Jag tycker att de flesta män gör verkligen allt för att partnern ska ha tid med sitt intresse. Min man tex sköter mycket i mitt hus och all städning i båda våra hem. Han stöttar mig ekonomiskt till Max. Jag jobbar också oregelbundet som specialistsjuksköterska alltså med en del övertid oplanerat. Jag har egen stor villa med jätteträdgård och rider just nu mer än tio pass i veckan och det lär inte bli mindre. Dessutom målar syr och stickar jag samt håller kurser Sverige runt inom det. Han sköter all markservice och är precis så engagerad i ridningen som jag vill.

Det är min erfarenhet också. Min man är likadan även om jag inte gör i närheten av lika mycket som du.

 

[Stefffie]

Du dejtar alltså inte? Jag har blivit utskälld av män jag aldrig träffat eller pratat med för att jag var ute på datingsida när jag hade hästar. Vem trodde jag att jag var som skulle sätta hästarna framför honom!!!

Jag har också ett par vänner som har riktigt bra män. Det är dock inte de som är singlar..

Sa ser det (tack o lov) inte ut i min dejtingvarld. Har ar det snarare status att vara lite svartillganglig med en full kalender, for det visar ju att du ar intressant, aktiv och med ett rikt socialt liv, och om manga andra vill spendera tid med dig, sa maste du ju vara ett kap!
Det finns nog en stor kulturell och geografisk aspekt i det du sager - jag ar 32 och bor i storstad, dar "alla" har mycket att gora hela tiden, och ingen vill att en partner ska vara hela livet

 

[Cavallo]

På tal om det där med missbruk så tycker jag att det är vanligt i hästvärlden att man rider med skador (så är det väl inom många sporter att man är villig att prova allt för att minska smärtan förutom just att gå på helvila från att träna), utan att det ses som träningsmani eller missbruk, mer typ att man älskar sin sport och hästen/hästarna och kör på mot läkarens rekommendationer eller går inte ens till läkaren utan typ haltar runt för hästen måste ju tas om hand som förevändning (även om man skulle kunna få hjälp). Jag vet mer än en person som brutit något och ridit med gips 1-2 veckor senare. Knappats att doktor skulle tycka det var ok. Definitivt att man kan urskönja något slags beroende där i vissa fall då att vara borta från ridningen inte är ett alternativ, att bara tanken ger abstinens.

 

[SiZo]

Vad är "hobby" egentligen? Men om vi ska vara ärliga, så har jag just nu knappt ens ork att spela datorspel eller läsa böcker längre, vilket väl kanske skulle kunna klassas som hobby. Och fota gör jag knappt alls numera.

Inte läst hela tråden, men det här är en anledning till att jag är för 6 timmars arbetsdag. Man ska orka och ha tid att göra annat efter jobbet. Det är otroligt viktigt för ens hälsa på lång sikt.

 

[Dalkarlsbotorpet]

Jag tycker att det är svårt med intressen eller snarare definiera intressen och hobbyn. Så om någon skulle fråga om jag har några hobbyn så skulle jag nog svara nej. Men ändå känner jag att jag inte har många minuter över på dagen. Mycket tid går ju till gården, familjen och djuren och efter det är det jakten och jakthundarna sen kommer fisket och bär, svamp och växtsamlandet på det. Finns det tid över blir träning men mest för att orka med jobbet.

Sen kommer ju alla små undergrupper av kategorierna som att ladda egen ammunition, skytte, flugbindning, sälja svamp och örter etc etc.

Nu kan man ju tycka att man har en hel del intressen men jag ser det mer som en livsstil och egentligen inget man tänker på att man gör. Jag skulle nog ha lättare att definiera ett intresse om det stack ut från vad jag anser är min livsstil som att tex samla frimärken eller åka cross eller så.

 

[Ainon]

Sa ser det (tack o lov) inte ut i min dejtingvarld. Har ar det snarare status att vara lite svartillganglig med en full kalender, for det visar ju att du ar intressant, aktiv och med ett rikt socialt liv, och om manga andra vill spendera tid med dig, sa maste du ju vara ett kap!
Det finns nog en stor kulturell och geografisk aspekt i det du sager - jag ar 32 och bor i storstad, dar "alla" har mycket att gora hela tiden, och ingen vill att en partner ska vara hela livet

Vet inte om det är så mycket en kulturell/geografisk aspekt för jag bor i Norrbotten och småstad/by med en umgängeskrets som är huvudsakligen arbetarklass och i princip alla har intressen utanför familjelivet/partnern Både män och kvinnor, nästan så att det är kvinnorna som har mer tidskrävande egna intressen än mannen (förutom precis under älgjakten, fast där är det iofs rätt många kvinnor med även om männen är i majoritet)

Nu dejtar jag inte men av vad jag hör från bekanta så stämmer det med att man ’ska’ ha ett rikt fullspäckat liv här med

 

[Sasse]

Jag är en av dem som gillar TV-spelande och tycker det är skittråkigt att det inte anses vara en acceptabel hobby. Jag spelar mycket, ännu mer sedan min häst (och stora passion) avlivades för flera år sedan och jag hamnade i en livskris. Numera har hästintresset tagits över av ett hundintresse, men pga ingen hund är det ingen aktiv hobby. Istället har intressen som att spela spel och läsa böcker skjutit i höjden.

På sätt och vis är det intressant att just TV-spel är mer osunt än "för mycket" läsande. Om jag beskriver att jag har svårt att lägga ifrån mig en bok och kanske sitter uppe en hel natt och läser, är det ändå mer ok än om jag säger att jag inte kan stänga av ett spel mitt i ett viktigt uppdrag.

Jag har fått så mycket negativa kommentarer för mitt spelande att jag numera är "rädd" för att prata om det med folk som inte själva spelar. Det tolkas alltid som något jag bör sluta med, antingen är det barnsligt eller ett missbruk, oavsett hur mycket/lite jag spelar. Så istället för att prata om mitt spelande anses jag som "tråkig" för att jag inte har en hobby, men hellre det.


För att svara mer på TS tycker jag att det kan vara svårt att definiera hobby och skillnaden mellan hobby och intresse. Det verkar som att fler tycker det om man läser i tråden. Min egen definition är att hobby är något man brinner för, en passion, något man ägnar en stor del av sin tid av. Ett intresse är något man gillar att göra ibland eller ofta, men inte nödvändigtvis lägger ner mycket tid på eller brinner för.

Jag upplever att många har diverse olika intressen de sysselsätter sig med vardagligt, men inte lika många har hobbyer (utifrån min definition).

 

[FannyN]

Du dejtar alltså inte? Jag har blivit utskälld av män jag aldrig träffat eller pratat med för att jag var ute på datingsida när jag hade hästar. Vem trodde jag att jag var som skulle sätta hästarna framför honom!!!

Jag har också ett par vänner som har riktigt bra män. Det är dock inte de som är singlar..

Nej jag har dejtat klart. Men jag har dejtat en hel del. Varit på dejt med ett sextiotal män under årens lopp och har många riktigt kul minnen från den tiden. Jag har dejtat både seriöst och oseriöst och alltid möts av all respekt för mitt sätt att leva. Snarare tycker jag det varit en tillgång att vara nöjd med sitt leverne och att ha fullt upp med sitt roliga liv. Iofs så har jag jag bara gått på träff med personer som har den devisen att de vill hitta eller träffa någon som är nöjd med sitt liv och ser en fling/äktenskap som en rejäl oväntad bonus.
Jag har alltid möts av stort intresse för djuren och att jag skapar och odlar etc.
Stalkingrisken är stor om en börjar träffa någon som tror att en själv är vägen till deras lycka i livet. Då har man dem snart ovälkommet utanför fönstren i värsta fall.
Men jag träffade inte min make på nätet. Han skulle inte skaffa facebook eller en dejtingapp för allt i världen. Han var helt övertygad om att han hade sitt drömliv när jag bestämde mig för att lägga in storstöten. Sedan dess är inget sig likt för honom.

 

[Amha]

Du dejtar alltså inte? Jag har blivit utskälld av män jag aldrig träffat eller pratat med för att jag var ute på datingsida när jag hade hästar. Vem trodde jag att jag var som skulle sätta hästarna framför honom!!!

Jag har också ett par vänner som har riktigt bra män. Det är dock inte de som är singlar..

Vilken sopa vad väntar han sig? Att man, när man har ett sådant intresse, ska lägga av det för att man råkar träffa en snubbe?

 

[Ramona]

Jag tror att hästmissbruket d.v.s. när hästintresset går ut över ens kropp och ekonomi på ett osunt sätt är mer utbrett än vad många hästmänniskor själva vill erkänna.

Rent ekonomiskt så är det för många finansiellt självmord att ha hästar. Hur många läser vi inte om bara här på Buke som knappt har pengar till mat, men de har häst. De köper aldrig någonting till sig själv, reser inte, gör ingenting förutom hästen eftersom pengar inte finns.

Nu är ju jag ekonomiskt intresserad, men har man inte råd med ett litet pensionsspar har man heller inte råd med häst. Har man inte råd att köpa en tröja på HM har man heller inte råd med häst. Det finns inga som helst marginaler hos mååånga hästägare.

 

[Sel]

Rent ekonomiskt så är det för många finansiellt självmord att ha hästar. Hur många läser vi inte om bara här på Buke som knappt har pengar till mat, men de har häst. De köper aldrig någonting till sig själv, reser inte, gör ingenting förutom hästen eftersom pengar inte finns.

Nu är ju jag ekonomiskt intresserad, men har man inte råd med ett litet pensionsspar har man heller inte råd med häst. Har man inte råd att köpa en tröja på HM har man heller inte råd med häst. Det finns inga som helst marginaler hos mååånga hästägare.

Fast det är väl ändå upp till var och en om de skiter i pensionsparandet eller de där tröjan på HM, så länge människan och hästen mår bra? Klarar en upp veterinärvården och har tak över huvudet och mat för dagen för sig själv och kuse har man ju råd, även om annat får stå tillbaka.

 

[Sirap]

Själv är jag i stallet ungefär all min fritid men jag tycker inte att det är ett dugg konstigt att inte ha någon speciell hobby. Finns väl massor att göra ändå. Pyssla hemma, glo på TV, träffa vänner, shoppa, gå och fika, ta en promenad etc, etc. Typ sådant som jag själv aldrig gör. Tycker absolut inte att man behöver ha en hobby för att ha en bra fritid.

 

[Ramona]

Fast det är väl ändå upp till var och en om de skiter i pensionsparandet eller de där tröjan på HM, så länge människan och hästen mår bra? Klarar en upp veterinärvården och har tak över huvudet och mat för dagen för sig själv och kuse har man ju råd, även om annat får stå tillbaka.

Absolut! Varje vuxen människa måste få välja själv hur den vill leva sitt liv. Det innebär dock inte att de väljer sunda och friska alternativ.

Frågan är väl vart vi drar gränsen? I Sverige tvångsomhändertar vi drog- och alkoholmissbrukare ifall de är en fara för sig själva (LVM). Samma sak med psykiskt sjuka (LPT). Men vad gör vi med människor som äter ihjäl sig? Hur stora risker får en människa ta innan vi går in och "hjälper till"? Det finns ju ingen som skulle tvångomhänderta någon för att den vill hoppa fallskärm eller klättra upp för Mount Everest, trots att ca 10 personer dör på berget varje år, vissa år är det dock fler. Vi förbjuder inte fälttävlan, men vi förbjuder rökning. Vi förbjuder inte att åka skidor alkoholpåverkad, men vi förbjuder att framföra motordrivet fordon alkoholpåverkad.

Vad är ett friskt riskbeteende och vad är ett sjukligt? Att ständigt söka kickar kan absolut vara sjukligt. Att ständigt leva på existensminimum och bli fattigpensionär för att ha ett husdjur kan också vara ett självskadebeteende, beroende på vad som ligger bakom beslutet. Våra val i livet är oerhört komplexa.

 

[chiiliacanth]

Hobby för mig är något man har ett särskilt intresse i som man lägger tid på (lite nörderi/fackintresse i?), sen om tiden är tankekraft, att aktivt göra det eller typ diskutera det spelar mindre roll. Hästar för mig har alltid varit ett intresse, som från början var rida en dag i veckan och under resterande tid tänka på det/prata om det/läsa om det osv, till att nu vara äga hästar och ägna massa aktiv tid åt det dygnet runt nästan.
Har även ägnat mig åt datorspel i många år, från att spela under hela min vakna tid 16h/dag till att nu spela kanske en timme i veckan (men kallar mig ändå gamer, jag pratar gärna om spel med andra, följer med i vad som släpps på marknaden osv).
Ägnar mig också åt läsning, handarbete när jag hinner (sticka, virka, samt måla o skriva), vandra o baka. Men tycker nog de sista är mer aktiviteter jag gillar än regelrätta hobbies.

Känner jättemånga som inte verkar ha några hobbies, på riktigt ägnar de sig åt att se på tv hela sin vakna tid, och när de inte gör detta gör de sysslor de måste (tvätta, städa, handla,arbeta etc), gå ut och äta och resa. Frågar man vad de gillar o göra är det typ "resa". Jag ser mina grannar sitta vid sina tv- apparater hela dagarna, de pratar gärna om alla netflixserier de ser så kanske det kan räknas som en hobby?
Många på mitt jobb verkar heller inte ha några andra intressen än det vardagliga som att laga god mat och träffa vänner och se på tv. Ett antal säger att de definierar sig som sitt arbete dessutom och de verkar ägna sig åt att arbeta med jobbmaterial även på ledig tid.

Under psykologiutbildning var det föreläsare som pratade om att nyckeln till att t.ex få en lycklig pension är att man är i kontakt med sina hobbies och intressen. Därav en bra fråga att ställa sig när man är ledig o rastlös/är pensionär "vad var mina intressen som barn?", det brukar väcka en del tankar. Sen är det väl upp till var o en vad man blir glad o stimulerad av.

 

[Islandshästryttare]

Jösses den här tråden drog iväg i antalet svar till mycket större omfattning än jag kunde föreställa mig. Får ta tid och läsa ikapp i helgen och försöka göra något slags samlat svar tror jag, ser att många har citerat mig Så återkommer!

 

[FannyN]

Jag har ju mina vänner genom intressen. Antingen är det hästmänniskor eller så syr målar de eller väver etc. Jag har en vän som inte har ett enda intresse och vi träffas när vi har lust att ta en roadtrip till nån affär eller restaurang i nån annan stad.
Men på mitt jobb har de allra flesta något riktigt nörderi för sig. Saltvattensakvarier koraller papegojor e sport fitness padel fotboll e sport etc. Det är jättekul att ta del av.

 

[Sassy]

Känner jättemånga som inte verkar ha några hobbies, på riktigt ägnar de sig åt att se på tv hela sin vakna tid, och när de inte gör detta gör de sysslor de måste (tvätta, städa, handla,arbeta etc), gå ut och äta och resa. Frågar man vad de gillar o göra är det typ "resa". Jag ser mina grannar sitta vid sina tv- apparater hela dagarna, de pratar gärna om alla netflixserier de ser så kanske det kan räknas som en hobby?
Många på mitt jobb verkar heller inte ha några andra intressen än det vardagliga som att laga god mat och träffa vänner och se på tv. Ett antal säger att de definierar sig som sitt arbete dessutom och de verkar ägna sig åt att arbeta med jobbmaterial även på ledig tid.

Fast, hur mycket ledig tid har man egentligen som vuxen med heltidsjobb och ansvar för hushållet? Jag har knappt 2 h över när varje dags "måsten" (sova, äta, jobba, transportera sig, laga mat) är avklarade, och på den tiden behöver man ju i någon mån faktiskt återhämta sig (på det sätt som funkar för en själv) och även få in de sysslor som inte är "varje dag" (i mitt fall tex städa och tvätta), och "jobba ikapp" så att man får in mer tidskrävande grejer (de där 4-5 h som en dag när jag har hästen innebär).

Det lämnar max en kväll i veckan åt att träffa andra människor än kollegor och stallfolk (stallfolk är för mig på samma sociala nivå som kollegor, de är inte mina vänner).

Hur folk som har barn och/eller hus har tid att trycka in massa egna intressen är för mig en gåta? Jag har medryttarhäst 2-3 dagar per vecka (varav en brukar vara träning och därmed tar lite längre tid), och det är absolut på övre gränsen till vad som går att trycka in.

 

[chiiliacanth]

Fast, hur mycket ledig tid har man egentligen som vuxen med heltidsjobb och ansvar för hushållet? Jag har knappt 2 h över när varje dags "måsten" (sova, äta, jobba, transportera sig, laga mat) är avklarade, och på den tiden behöver man ju i någon mån faktiskt återhämta sig (på det sätt som funkar för en själv) och även få in de sysslor som inte är "varje dag" (i mitt fall tex städa och tvätta), och "jobba ikapp" så att man får in mer tidskrävande grejer (de där 4-5 h som en dag när jag har hästen innebär).

Det lämnar max en kväll i veckan åt att träffa andra människor än kollegor och stallfolk (stallfolk är för mig på samma sociala nivå som kollegor, de är inte mina vänner).

Hur folk som har barn och/eller hus har tid att trycka in massa egna intressen är för mig en gåta? Jag har medryttarhäst 2-3 dagar per vecka (varav en brukar vara träning och därmed tar lite längre tid), och det är absolut på övre gränsen till vad som går att trycka in.

Innan jag hade häst hade jag från 17-22 varje dag med tid över för annat än jobb både måsten o egna intressen, så visst finns det tid. Att ha häst slukar ju all tid. Är ju väldigt individuellt hur mkt tid man lägger på städ, tvätt osv, här hemma har vi aldrig gjort det varje dag, inte ens lagat mat varje dag utan det har varit mycket storkok och matlådor mm. Dammsuga av en gång i veckan, tvätta kanske 1-2 gånger i veckan (men då går ju maskinen fler gånger) osv. Tid över förutsätter ju att det är en vanlig jobbarvecka utan någon övertid samt att inget annat extra dyker upp, finns ju veckor som är överfyllda också såklart