Bukefalos 28 år!

Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

MacVetaren

Trådstartare
Hej Bullen... Jag är en kille på 28+ som har ett problem...

Jag tror jag är kär i en tjej som bor långt bort, och då menar jag långt bort. Jag bor i mellersta Sverige och hon i norra. Gott och väl 100 mil alltså.
Vi träffades som så många andra på nätet. Genom ett annat forum. Vi har småpratat lite över telefon och SMS:at till varandra en alldeles för lång tid utan att ha träffats.
Jag har försökt att förtränga henne, glömma henne. Men det går inte. Nu har vår kontakt pågått i ett år cirka, och vi har ännu inte träffats. Jag vill träffa henne, men jag är livrädd att jag ska skrämma iväg henne.
Själv är jag en ensam, blyg och ganska tystlåten kille som inte är direkt erfaren med relationer. Jag kan inte påstå att jag ser speciellt bra ut och dessutom är självförtroendet i botten, och då menar jag på havets botten, 6 km ner typ. :(
Jag försöker strypa mina känslor, men det går inte. Och jag är så otroligt rädd att misslyckas.
Hur gör jag, vad ska jag göra? Förtränga eller försöka?

Jag har tidigare haft ett förhållande då det var cirka 20 mil mellan oss. Och det fungerade bra, men nu är avståndet mycket längre. Plus att vi knappt känner varandra än.
Jag vet att vi absolut inte är ihop, och mycket kan hinna skita sig, men hur ser ni på långdistans-förhållanden? Vad har ni för erfarenheter? Borde jag försöka?
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Om hon vill träffas kan ni ju försöka ordna till det och se vad som händer?
Ge det en chans liksom, träffas ni inte kommer nog åtminstone du alltid att undra vad som kunnat bli, träffas ni så vet du ju sedan.

Fast på förhand kan ju ingen säga något alls om hur det kommer bli.

Prata med henne och se om hon är med på att styra upp en träff?
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Varför inte avdramatisera det och helt enkelt föreslå att ni träffas och sätter ett ansikte på varandra? Vänner behöver väl också veta mer om varandra? Skulle det sedan uppstå mer tycke än så - roligt. Men inte tvunget väl?
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Jag försöker strypa mina känslor, men det går inte. Och jag är så otroligt rädd att misslyckas.
Hur gör jag, vad ska jag göra? Förtränga eller försöka?

Jag vet att vi absolut inte är ihop, och mycket kan hinna skita sig, men hur ser ni på långdistans-förhållanden? Vad har ni för erfarenheter? Borde jag försöka?

Du låter störtkär så: ja! Du borde försöka. Du kommer inte över henne annars iallafall.

Om du känner dig jätteblyg så kan du ju alltid säga att du har ett jobb i närheten av henne och skulle kunna träffas när du äntligen är där uppe (om du är beredd att åka dit upp alltså). Då blir det lite avdramatiserat och om det sedan blir ni två så berättar du sanningen som en liten kul historia om hur blyg du kände dig.

Långdistansförhållanden beror lite på personerna som lever i dem. För vissa funkar det utmärkt. Allt beror på hur det väl känns när ni är tillsammans så börja i den änden.
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Precis som de andra har svarat så måste ni först träffas och sedan se vad som händer.

Distansförhållande passar inte alla men för vissa fungerar det jättebra.

Jag och min pojkvän har haft distansförhållande nu i drygt 4 år. Jag bor i Skåne och han bor i nordligaste Norge. Så det är över 200 mil mellan oss. Givetvis kan det ibland vara jobbigt att vara ifrån varandra en längre tid men om kärleken är tillräckligt stark så övervinner den alla avstånd. Lycka till!:)
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Tack för alla råd och all peppning. :)
Självklart måste jag försöka, annars kommer jag aldrig kunna komma över det om det skulle gå åt helsike.
Men att säga att jag bara "har vägarna förbi" blir väldigt konstigt. ;)
Vi har pratat i telefon idag och jag ska besöka henne i slutet på augusti efter att jag slutat mitt skift på jobbet. :)
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Klart att du ska besöka henne om du har möjlighet, och klart att du ska försöka utveckla förhållandet!

Angående distansförhållanden så funkar det bra för vissa och sämre för andra, det enda man vet säkert är att man inte kan veta förrän man har provat. Det finns åtminstone en välkänd användare här på Bukefalos som hade ett distansförhållande med ett halvt hav mellan sig, vad jag vet så har hon flyttat till hans land nu efter flera års förhållande.
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Woho! Bra jobbat! Du får ju uppdatera här hur det gick :).

Jag stod inte ut med ovissheten och tog tjuren vid hornen i går kväll. :angel:
Tyvärr dröjer det ju alldeles för länge innan vi kan ses. :cry: Över två veckor dit. Men så fort jag har möjlighet åker jag upp. Och jag har fått hennes samtycke. :love:
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Kanske skiter det sig redan nu? :cry:
Hon har inte svarat, verken på telefon eller sms på snart 48 timmar.
Jag vet att hon är en uptagen kvinna med många järn i elden. Men ett sms måste man väl kunna svara på?
Kanske oroar jag mig i onödan. Men är man född som obotlig pessimist så är man. :(

MacVetaren - Jag är inte pessimist, jag är realist.
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Oj, ta det lugnt! 48 timmar är väl ingenting? Hur mycket har du hört av dig? För mycket petande när man inte svarar är stressande, du ska inte gå på för hårt!
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Ett sms och ett ringförsök per dag.
Jag vet att jag måste ta det lugnt, jag vill inte att min desperation ska lysa igenom allt för mycket. :crazy:
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Det är inte (för mig) desperation som oroar, utan om man anar ett stort kontrollbehov. Men en gång om dagen är ingen fara i er sits gissar jag.
Hur avslutades senaste samtalet?
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Hon kan vara precis lika osäker. Tänk om du inte alls gillar den du träffar? Det är alltid ett stort steg att få från nätet till verkliga livet. Särskilt om det finns förväntningar.
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Det är inte (för mig) desperation som oroar, utan om man anar ett stort kontrollbehov. Men en gång om dagen är ingen fara i er sits gissar jag.
Hur avslutades senaste samtalet?

Nä det är det sista jag vill utstråla. Min förra tjej var extrem när det gällde svartsjuka och kontrollbehov, och det är det värsta jag varit med om. Ibland var det helt sjukligt. :eek:
Sista samtalet avslutades bra. Jag misstänker att jag bara är otålig. :d

Tack för ert stöd.
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Nä det är det sista jag vill utstråla. Min förra tjej var extrem när det gällde svartsjuka och kontrollbehov, och det är det värsta jag varit med om. Ibland var det helt sjukligt. :eek:
Sista samtalet avslutades bra. Jag misstänker att jag bara är otålig. :d

Tack för ert stöd.
Blev det sambosom eller gick det bra ;)
 
Sv: Hej Bullen... (Relationsråd sökes)

Men detta med utseende - alltså, är folk rädda att den man chattat med inte tycker att man är snygg IRL? Har man inte sett bilder på varandra under tiden man chattat? Det kommer ju sällan som en överraskning hur man ser ut, eller?
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Hej! Hur tar jag steget för att faktiskt söka vård för att man mår dåligt psykiskt? I grund och botten handlar det om något som...
Svar
1
· Visningar
754
Senast: Monimaker
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 490
Senast: jemeni
·
Relationer Hej! Behöver verkligen hjälp med detta då jag inte vet hur jag ska tänka. Jag har varit bästa kompis med en tjej i runt 15 år, vi har...
2
Svar
22
· Visningar
4 331
Senast: Raderad medlem 68338
·
Relationer Hoppas nån klok utifrån kan se klart på min situation. Jag började skriva med en kille från tinder i september. Han visade stort...
Svar
18
· Visningar
7 432
Senast: Josseliten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp