Hitta nya sammanhang för ensam pensionär?

cherie

Trådstartare
Min svärfar miste relativt plötsligt sin partner tidigare i vintras. De har varit tillsammans så gott som hela sina liv.

Ensamheten är ju påtaglig för honom (utöver all förändring, både emotionellt och praktiskt).

Vi märker att han försöker söka kontakt med det lilla nätverk som finns omkring honom och han har senaste månaderna hållt sig sysselsatt så gott han kan. Nu börjar vardagen komma ikapp, med mindre praktiska sysslor att fixa efter svärmors död etc. Dagarna när han är ensam hemma verkar vara väldigt svåra för honom, vilket vi förstår. Hans nätverk är inte jättestort och består mest av barn och ett par närmare släktingar. Avlägsna vänner som ses sporadiskt.

Vi involverar honom så mycket vi kan i vår vardag, både min partner som har eget företag tar med honom på lite jobb ibland, sen kommer han hit och äter middag, sover över vid behov, hjälper oss med lite sysslor eller bara hänger med oss i soffan.

Men det är ju såklart så att vi inte kan utgöra hela hans nätverk och fylla all hans tid - vi arbetar båda två och har ett litet barn. Så det är många dagar som blir tomma för honom.

Svärfar är i grunden social och gillar sällskap av andra, så jag förstår att ensamheten är plågsam för honom. Nu har det gått så kort tid sedan hela livet vändes upp och ner för honom, så jag förstår att det nog också blir bättre med tiden. Men jag funderar ändå, kan vi (såsmåningom) hjälpa honom mer än vad vi gör? Jag funderar t.ex. om det går att försöka stötta och hjälpa honom till fler sammanhang så hans dagar inte ska bli så tomma.

Han är pensionär, har sportintresse (att titta på sport) men inte så mycket mer. Levt lite för sina barn och mest hakat på sin fru, har inga tydliga egna intressen eller saker att fylla dagarna med. Jag försökte söka på om det fanns sammanhang, aktiviteter el liknande man kunde prova på som syftade till att föra samman äldre, men gick lite bet.

Tar gärna emot tips! Högt som lågt. Aktiviteter, föreningar, sammanhang. Vara kontaktperson? Kontaktfamilj? Volontärarbete? Ja, allt möjligt. Jag tror han i grunden välkomnar fler sammanhang och personer i sitt liv, men att vi kanske behöver hitta rätt saker och hjälpa honom ta första stegen.
 
Delta i någon kurs eller studiecirkel på ett studieförbund? Jag jobbade tidigare på ett studieförbund och det var många pensionärer som deltog och ofta nog mer för gemenskapen än själva ämnet.

PRO eller SPF eller någon annan organisation för pensionärer kanske anordnar aktiviteter och träffar i närheten? Här omkring verkar de vara rätt aktiva i alla fall.
 
Kolla med kommunen han bor i. I min kommun har de volontärarbete, senior sports school, ställen dit man gå och tex äta lunch, finns mote föreläsningar. Sen finns det byaföreningar och även en förening för ensamma äldre personer.
 
Min svärfar miste relativt plötsligt sin partner tidigare i vintras. De har varit tillsammans så gott som hela sina liv.

Ensamheten är ju påtaglig för honom (utöver all förändring, både emotionellt och praktiskt).

Vi märker att han försöker söka kontakt med det lilla nätverk som finns omkring honom och han har senaste månaderna hållt sig sysselsatt så gott han kan. Nu börjar vardagen komma ikapp, med mindre praktiska sysslor att fixa efter svärmors död etc. Dagarna när han är ensam hemma verkar vara väldigt svåra för honom, vilket vi förstår. Hans nätverk är inte jättestort och består mest av barn och ett par närmare släktingar. Avlägsna vänner som ses sporadiskt.

Vi involverar honom så mycket vi kan i vår vardag, både min partner som har eget företag tar med honom på lite jobb ibland, sen kommer han hit och äter middag, sover över vid behov, hjälper oss med lite sysslor eller bara hänger med oss i soffan.

Men det är ju såklart så att vi inte kan utgöra hela hans nätverk och fylla all hans tid - vi arbetar båda två och har ett litet barn. Så det är många dagar som blir tomma för honom.

Svärfar är i grunden social och gillar sällskap av andra, så jag förstår att ensamheten är plågsam för honom. Nu har det gått så kort tid sedan hela livet vändes upp och ner för honom, så jag förstår att det nog också blir bättre med tiden. Men jag funderar ändå, kan vi (såsmåningom) hjälpa honom mer än vad vi gör? Jag funderar t.ex. om det går att försöka stötta och hjälpa honom till fler sammanhang så hans dagar inte ska bli så tomma.

Han är pensionär, har sportintresse (att titta på sport) men inte så mycket mer. Levt lite för sina barn och mest hakat på sin fru, har inga tydliga egna intressen eller saker att fylla dagarna med. Jag försökte söka på om det fanns sammanhang, aktiviteter el liknande man kunde prova på som syftade till att föra samman äldre, men gick lite bet.

Tar gärna emot tips! Högt som lågt. Aktiviteter, föreningar, sammanhang. Vara kontaktperson? Kontaktfamilj? Volontärarbete? Ja, allt möjligt. Jag tror han i grunden välkomnar fler sammanhang och personer i sitt liv, men att vi kanske behöver hitta rätt saker och hjälpa honom ta första stegen.
Jag skulle vilja tipsa om kyrkan! Jag tror att där finns en fin gemenskap på många håll.

Råkar han bo i Huddinge så vet jag att en kyrka där har en samvarogrupp för änklingar med sociala aktiviteter och samtal..
 
Min svärfar miste relativt plötsligt sin partner tidigare i vintras. De har varit tillsammans så gott som hela sina liv.

Ensamheten är ju påtaglig för honom (utöver all förändring, både emotionellt och praktiskt).

Vi märker att han försöker söka kontakt med det lilla nätverk som finns omkring honom och han har senaste månaderna hållt sig sysselsatt så gott han kan. Nu börjar vardagen komma ikapp, med mindre praktiska sysslor att fixa efter svärmors död etc. Dagarna när han är ensam hemma verkar vara väldigt svåra för honom, vilket vi förstår. Hans nätverk är inte jättestort och består mest av barn och ett par närmare släktingar. Avlägsna vänner som ses sporadiskt.

Vi involverar honom så mycket vi kan i vår vardag, både min partner som har eget företag tar med honom på lite jobb ibland, sen kommer han hit och äter middag, sover över vid behov, hjälper oss med lite sysslor eller bara hänger med oss i soffan.

Men det är ju såklart så att vi inte kan utgöra hela hans nätverk och fylla all hans tid - vi arbetar båda två och har ett litet barn. Så det är många dagar som blir tomma för honom.

Svärfar är i grunden social och gillar sällskap av andra, så jag förstår att ensamheten är plågsam för honom. Nu har det gått så kort tid sedan hela livet vändes upp och ner för honom, så jag förstår att det nog också blir bättre med tiden. Men jag funderar ändå, kan vi (såsmåningom) hjälpa honom mer än vad vi gör? Jag funderar t.ex. om det går att försöka stötta och hjälpa honom till fler sammanhang så hans dagar inte ska bli så tomma.

Han är pensionär, har sportintresse (att titta på sport) men inte så mycket mer. Levt lite för sina barn och mest hakat på sin fru, har inga tydliga egna intressen eller saker att fylla dagarna med. Jag försökte söka på om det fanns sammanhang, aktiviteter el liknande man kunde prova på som syftade till att föra samman äldre, men gick lite bet.

Tar gärna emot tips! Högt som lågt. Aktiviteter, föreningar, sammanhang. Vara kontaktperson? Kontaktfamilj? Volontärarbete? Ja, allt möjligt. Jag tror han i grunden välkomnar fler sammanhang och personer i sitt liv, men att vi kanske behöver hitta rätt saker och hjälpa honom ta första stegen.


I vår kommun finns något som heter äldrelotsen . Tror det är kommunen som anordnar det de har massa aktiviteter. Kolla om det finns något liknande i er kommun kanske?

Om personen är över 75 år tipsa om äldrekontakt som anordnar fikaträffar i hela landet. är volontärer som ställer upp som chaufförer och andra volontärer, värdfamiljer ordnar fika i sitt hem för en grupp av äldre människor. En volontär håller också kontakt med den äldre en gång i månaden mellan träffarna.

https://www.aldrekontakt.se/tipsa-aldre
 
Det finns inte tex ett Folkets hus eller liknande med biograf verksamhet med bio på dagtid?
Av erfarenhet så brukar det vara populärt med tex cafebio på eftermiddagen/efter lunch. Folk kommer dit och tar en fika innan filmen. Brukar vara väldigt uppskattat och vet att endel kan komma dit bara för att fika och det sociala. Inte alltid dom ser filmen heller eller så ser dom filmen utan att bry sig om vilken film det egentligen är, utan det är den trevliga stunden och träffa andra att prata med som räknas.

Sen är det många Folkets hus som söker volontärer. Då det är det många föreningar bygger hela sin verksamhet kring. Som gjort för att träffa folk och utöka kontaktnät.
 
Det är nog olika utbud mellan olika städer, men u Uppsala finns tex Aktiva seniorer, som anordnar allt möjligt.
PRO brukar också ha aktiviteter ibland.
 
Jag har släktingar som inte gillade PRO av ideologiska skäl. De var istället engagerade i SPF och deltog i många av deras aktiviteter. När min moster oväntat gick bort före min morbror hittade han en "gubbklubb" som han själv kallade dem, med andra änklingar som träffades och åt lunch med jämna mellanrum ihop med någon aktivitet.
 
Kolla vad som finns i kommunen, de brukar alltid ha något. Jag anmälde min mamma till matlagningskurs i italienska köket på dagtid när hon blev ensam via ett studieförbund, det uppskattades och var något helt nytt för henne som alltid levt på svensk husmanskost (tänker inte att han kanske är så intresserad av det men det finns ju många andra kurser att gå, fotografi, målning etc vad han nu kan tänka sig vara intresserad av, har han inga direkta intressen kanske ni som jag bara skulle anmäla honom till en kurs liksom). ABF brukar kunna ha kurser, studiefrämjandet likaså.

Rotary och Lions har både herrklubbar och luncher för både män och kvinnor för att träffa nytt folk, brukar vara ganska mycket äldre där åtminstone i de kommuner som ligger närmast här. Secondhand butiker vill alltid ha volontärer till exempel. Jag tror det finns mycket om man väl letar.
 
Nu vet jag inte vart ni bor men min moster är med i någonting som heter Senior Sports School i Mölnlycke. Där får pensionärerna testa lite olika sporter varje onsdag. De curlar, testar judo, osv. Min moster tycker att det är riktigt kul och har dessutom blivit bjuden på flera spännande dejter med gubbarna som raggar. :D

Annars kan han väl börja med en hobby? Hur gammal är han? Kan jakt vara någonting? Där umgås gubbar i grupp, även om vi är några tjejer som också är med. Gå en kurs i någonting han tycker är roligt, skriva upp sig på en termin av någonting?
 
Jag tänker att det kanske finns någon ungdom som behöver en kompis? Någon som kan följa med ut på tex bio, fika osv någon gång i månaden? Antingen LSS, eller något barn vars föräldrar behöver avlastning några timmar någon kväll/helgdag? ”Får” man vara det fast man är pensionär? Jag gissar att kommunen har svaret på det.

Vi har en farbror som kommer till mitt jobb och pysslar med blommorna hela sommaren. Hans fru har bott hos oss (jobbar på äldreboende) men gick sedan bort. Farbrorn tog hand om blommorna mycket när frun levde, och efter hennes bortgång frågade han om han fick fortsätta ta hand om blommorna. ❤️

Så det är också ett tips, gå till närmaste boende och fråga om han kan vara till hjälp med något (kanske kontakta kommunen även här?) Det hade varit guld värt om vi hade någon som kom kanske någon dag i veckan och tog en promenad med ett gäng eller satt och spelade lite spel med våra äldre. Går ju att planera att ”på Onsdag kommer Stig mellan 13-15 för spelstund/social samvaro” sen står vi för kaffe och fika. Win-win tänker jag!
 
Svärmor var extremt anti till PRO men efter nått år så testade hon iaf att gå på en av deras biokvällar. Nu är det bussresor, stavgång, filmpremiärer, luncher, bokcirkel, trädgårdsjippon och gud vet vad hela tiden. Nästa vecka drar hon till Cypern i 2 veckor genom ett arrangemang de fixat.
Jag blir helt utbränd bara av att höra om allt de gör.
Innan var det väldigt tomt på aktiviteter utanför trädgårdsamatörerna.
 
Min svärfar miste relativt plötsligt sin partner tidigare i vintras. De har varit tillsammans så gott som hela sina liv.

Ensamheten är ju påtaglig för honom (utöver all förändring, både emotionellt och praktiskt).

Vi märker att han försöker söka kontakt med det lilla nätverk som finns omkring honom och han har senaste månaderna hållt sig sysselsatt så gott han kan. Nu börjar vardagen komma ikapp, med mindre praktiska sysslor att fixa efter svärmors död etc. Dagarna när han är ensam hemma verkar vara väldigt svåra för honom, vilket vi förstår. Hans nätverk är inte jättestort och består mest av barn och ett par närmare släktingar. Avlägsna vänner som ses sporadiskt.

Vi involverar honom så mycket vi kan i vår vardag, både min partner som har eget företag tar med honom på lite jobb ibland, sen kommer han hit och äter middag, sover över vid behov, hjälper oss med lite sysslor eller bara hänger med oss i soffan.

Men det är ju såklart så att vi inte kan utgöra hela hans nätverk och fylla all hans tid - vi arbetar båda två och har ett litet barn. Så det är många dagar som blir tomma för honom.

Svärfar är i grunden social och gillar sällskap av andra, så jag förstår att ensamheten är plågsam för honom. Nu har det gått så kort tid sedan hela livet vändes upp och ner för honom, så jag förstår att det nog också blir bättre med tiden. Men jag funderar ändå, kan vi (såsmåningom) hjälpa honom mer än vad vi gör? Jag funderar t.ex. om det går att försöka stötta och hjälpa honom till fler sammanhang så hans dagar inte ska bli så tomma.

Han är pensionär, har sportintresse (att titta på sport) men inte så mycket mer. Levt lite för sina barn och mest hakat på sin fru, har inga tydliga egna intressen eller saker att fylla dagarna med. Jag försökte söka på om det fanns sammanhang, aktiviteter el liknande man kunde prova på som syftade till att föra samman äldre, men gick lite bet.

Tar gärna emot tips! Högt som lågt. Aktiviteter, föreningar, sammanhang. Vara kontaktperson? Kontaktfamilj? Volontärarbete? Ja, allt möjligt. Jag tror han i grunden välkomnar fler sammanhang och personer i sitt liv, men att vi kanske behöver hitta rätt saker och hjälpa honom ta första stegen.
Boule brukar finnas i många pensionärssamnanhang. Min styvfar och mamma, innan hon gick bort var väldigt aktiva.
Jag jobbar i kyrkan och om man inte är anti så har de flesta kyrkor olika varianter av dagledigträffar, soppluncher, underhållning, caféer mm.
 
Klassmorfar? Att hänga i en skola en dag/halvdag så mycket som han önskar och bli en extra vuxen?
Väldigt värdefullt med vettiga män i skolans värld som ofta är kvinnodominerad.

Men det gäller ju att man gillar att prata med barn/ unga och dricka kaffe. :)
 

Liknande trådar

Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
6 013
Senast: mars
·
Kropp & Själ Hej! Hur tar jag steget för att faktiskt söka vård för att man mår dåligt psykiskt? I grund och botten handlar det om något som...
Svar
1
· Visningar
730
Senast: Monimaker
·
  • Artikel
Dagbok Är det möjligt att ta sig ur en depression? Klart det är ... Men det känns rätt tröstlöst. Jag har varit inne i en rätt djup depression...
Svar
18
· Visningar
1 516
Senast: Blyger
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 469
Senast: Grazing
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp