Hjälp! Behålla eller inte?

[mightyblue]

Kära i bukefalister. Jag är kluven.

Jag har en häst, ett sto på 11 år, Hannoveranare, som jag älskar mest av allt på denna jord. Men, som vanligt finns det en hel del problem.

1. Hon står o skrapar med hoven, dels när hon vill ha nåt (godis t.ex), när man sadlar (återkommer till det), när man pysslar med henne osv. Det funkar inte med att säga till henne på skarpen, och det funkar inte att bara ignorera henne.

2. Hon är seeeg. Jag vill ha en pigg, mot det heta hållet, häst! Eller seg är inte det rätta ordet. Eg. är hon ganska/väldigt pigg, men jag vill ha en ännu piggare häst. Fattar någon vad jag menar?

3. Hon är stressad och feg av sig av naturen. Åker man iväg någonstans där det finns andra hästar står hon inte still i två sek.

4. Att rida ut på henne ensam är en stooor risk. Hon får små ryck om man rider ut själv, väägrar gå fram utan backar och små reser sig, tillslut ger hon sig. Så det har jag tänkt att det är bara att träna på, men igår gick det en aning för långt. Om man ska rida till en jättebra galoppväg måste man skritta på en bilväg i ungefär 10m (alltså inte långt) och det gjorde ju jag självklart. Hästen börjar konstra, FAN, tänker jag och gör som jag brukar göra när hon gör så. Som tur var så kom det inga bilar. Men sen kom det bilar, runt tre stycken och hästen springer ut i vägen och reser sig. Rakt upp, flera gånger. Det är inte okej. Slutade bra dock, men kunde gå riktigt illa.

5. Hon kan inte stå inne själv, blir bara stressad och gnäggar och har sig.

6. Stannar i hoppningen. Börjar dock bli bättre, men eftersom att dt är hoppning jag tävlar i så känns det ju lite surt. Ja, jag tränar för tränare.

Ja, jag skulle kunna fortsätta, men då blir det så himla långt. Känns som jag tagit upp de stora problemen iallafall.

Bakgrund: Jag är 15 år, ligger på ungefär LA/LA nivå i min ridning för tillfället, utvecklas ju hela tiden. Hästen har gått LA/LA i Holland, inget tävlad i Sverige. När jag fick henne hade hon bara varit i Sverige i någon månad. Hon är rädd för män och väldigt känslig så, så både jag och alla hästkunniga vuxna som träffat hästen misstänker att något har hänt i Holland. (Att hon har fått stryk eller liknande.) Jag vill ju främst tävla i hoppning då det är min stora passion. & hon är ju inte riktigt så pigg som jag vill ha henne där.

Min fråga är alltså, ger jag upp om jag säljer henne? Har f.ö haft henne i ungefär 8 mån. Känner mig bara så HIMLA trött på henne! Det blir ju så många begränsningar hela tiden. Kan inte rida ut själv (vetitusan om jag vågar det efter incidenten igår) för då blir hon jobbig, kan inte rida mitt på dagen för att hon inte kan stå inne själv. Undviker i största mån att åka iväg för att hon blir så jobbig då. (Jag som hade som mål att TÄVLA när jag köpte henne..) Alltid lika spännande o sadla, att se hur mycket för långt bak/fram sadeln hamnar för att hästen inte står still. Skyndar mig med borstningen för att hon skrapar. Osvosv.. Jag blir så fruktansvärt ledsen och helt uppgiven när det känns som om ingenting funkar

Men samtidigt så har hon blivit MYCKET bättre sen jag fick henne. Min syster sa häromdan att hon har blivit extremt mycket lydigare sen jag fick henne, då vart jag hur glad som helst och levde på det i flera dagar. Känns ändå som
om vi har ett spec. band mellan oss, för när jag går iväg så följer hon mig med blicken och spetsade öron vart jag än går. Oavsett om någon annan är hos henne eller inte. Så gör hon inte mot någon annan. Sen måste man vara försiktig med henne, och om hon skulle säljas skulle jag vara fruktansvärt orolig över att hon blir slagen eller illa behandlad eller liknande, just för att hon är ganska speciell..

HJÄLP MIG! Vad ska jag göra!? Sälja och köpa en snäll (fel ordval, men ni fattar.) hopphäst, eller behålla och fortsätta traggla? ALLAS åsikter är extremt välkommna! Sorry att dt vart så långt...

 

[Luleå]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Min spontana tanke är att mycket av det beteende du beskriver går att träna bort med rätt metoder. Faktiskt.

Jag tror inte att någon annan än du själv kan avgöra
1) Hur mycket tid och ork du har att jobba med "problemen"
och
2) Hur stor del av "problemet" som utgörs av hästens grundpersonlighet och som inte kommer gå att "bota".

Jag tycker INTE att det är något fel i att inse att man har köpt fel häst. Känner man att det blir för mycket och att det inte är kul bör man kanske ge hästen en chans hos en annan ryttare som det funkar bättre med? Alla är olika, det som inte funkar bra för en ryttare ser en annan som en fördel.

Du vill ha en pigg häst. Din häst är seg. Du vill tävla hoppning. Din häst vill inte. (Jag förutsätter att hästen inte är ofräsch och att problemen delvis kommer därifrån.) Ni kan kämpa vidare och försöka hitta glädjen, eller så kanske din häst skulle trivas bättre som dressyrtant hos någon som inte har så stort tävlingsintresse?

 

[Bex]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Hej!
Jag utgår från att din häst får rätt foder?
Isf tycker jag faktiskt att du ska sälja.
Om det är hoppning du vill utvecklas i, känns det ju inte kanske så kul att hästen både vägrar och dessutom är stressig när ni ska iväg osv.
Hon verkar ju jättefarlig att rida ut på!
Jag tror säkert att hon är snäll, men en häst som gör sånt som du beskriver är faktiskt farlig.
Det där med hoven, är mest en irriterande sak.
Om inte allt det där andra hade varit, skulle jag aldrig råda dig till att sälja.
Du kanske kan hitta en ägare som håller på mycket med horsemanship och som kan lugna henne om du förstår hur jag menar.
Skaffa du dig en häst som tycker det är roligt att hoppa och komma iväg på tävling istället

 

[Fiorano]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Det verkar som om din häst är väldigt stressad och otrygg i sig själv. Tror precis som Luleå att allt detta går att träna bort. Men jag tycker faktiskt att du ska sälja med tanke på vad du känner. När man är femton är med tävlingsambitioner är det inte kul med en projekthäst som kanske funkar om tre år. Mitt tips är nog att hitta ett tryggt hem till din lilla galenpanna hon någon med lugn sansad stallplats, massa tålamod och tid. Var noga med hemmet! Köp en häst som du kan komma ut med, tävla, träna och ha skoj!

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Alla punkter du skrivit upp är träningssaker egentligen, frågan är bara om du orkar träna tills hon uppfyller dina krav/mål?

Jag rider inte heller ut själv, visst är det tråkigt men jag anser att en häst ska vara väldigt trygg med sin ryttare innan man gör det och det kan hon inte vara efter bara 8 månader.
Det har ju redan gått mycket framåt och jag tror att med konsekvens och mycket träning så kan hon bli den hästen du vill ha.

Piggheten kommer säkerligen när hon känner att ni jobbar mot samma mål, dvs när hon känner sig trygg och kan koppla bort allt som oroar henne så kan hon koncentrera sig på det du vill.

Hon verkar ju vara en känslig häst och jag förstår om ditt tålamod tryter och att du vill tävla nu och inte sen.

Jag tror att du måste fråga dej själv vilket som är viktigast, din kärlek till din häst eller din kärlek till att tävla.

 

[Luleå]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Jag tror att du måste fråga dej själv vilket som är viktigast, din kärlek till din häst eller din kärlek till att tävla.

Funderar:
Kärlek till sin häst kan ju också innebära att inse att hästen skulle ha det bättre hos en ryttare med andra krav och förväntningar. Känner man att det inte kommer fungera kan beslutet att sälja vara moget och ansvarsfullt.

 

[mightyblue]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Självklart går problemen att träna bort, men då är ju, precis som du säger, frågan hur mycket tid jag vill lägga ner på en häst som i slutändan kanske ändå inte uppfyller mina drömmar & krav.

Grejen är ju bara den att hon faktiskt älskar att hoppa, men hon är så fruktansvärt feg & envis. Bestämmer hon sig för att den gröna bommen är livsfarlig så är den det. Punkt. Hon tycker verkligen om det, men feg- & osäkerheten tar över. Alltså måste man övertyga henne till 100 % om att hindret faktiskt inte ÄR farligt. & den tiden finns ju inte på tävling, och hur kul är det för mig, 15åring med enormt hopp- & tävlingsintresse, att ha en häst som kanske hoppar?

 

[mightyblue]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Det lutar sig faktiskt åt att jag vill sälja, men bara tanken på att hon inte ska finnas mer hos mig gör fruktansvärt ont & får tårarna att rinna...

En annan fråga, hur säger man till sin pappa att man vill byta häst? Visst, världens lättaste tänker ni, men saken är ju bara den att för några år sedan hade jag en häst som jag också sålde för att vi inte passade. Rädd för att han ska bli både arg & besviken på mig för att jag "ger upp".

 

[Luleå]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

En tanke som dyker upp:
Finns det kanske någon som du kan bytlåna häst med? Låna en lite äldre hopphäst av någon som i sin tur skulle tycka det var kul att utbilda din? Under tiden hinner du känna efter om du ska kämpa vidare med din häst eller se dig om efter något som passar dig bättre?

Det kan förstås vara svårt att hitta någon som är intresserad av bytet, men vad vet jag, det FINNS ju en möjlighet att du har någon passande person i din närhet?

 

[Luleå]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

En annan fråga, hur säger man till sin pappa att man vill byta häst? Visst, världens lättaste tänker ni, men saken är ju bara den att för några år sedan hade jag en häst som jag också sålde för att vi inte passade. Rädd för att han ska bli både arg & besviken på mig för att jag "ger upp".

Risken är ju annars att du tappar intresset för ridningen helt och hållet.

Förklara hur du känner det. Du kan kanske visa den här tråden?
Och om jag hade varit din pappa hade jag hellre sett dig i sadeln på en lugn och trygg häst, än hoppandes på bakbenen på en trafikerad väg. Så det så.

 

[mightyblue]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Bor i en liten ort så det är nog ej något att ens fundera på. Men kanske lämna ut min på foder samtidigt som jag tar en annan? Så att jag får känna efter, vill jag ha en "problemhäst" som jag kan lära mig MÄNGDER av och bli så jädra stolt över när träningen ger resultat, eller en häst som är trygg och snäll från marken, men mycket pigg och framåt att rida.

 

[mightyblue]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Just det, glömde säga det att med den här hästen har jag utvecklat min ridning & hästkunskap nåt ENORMT.

 

[Luleå]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Att låna ut din häst på foder och låna en annan häst är kanske ingen dum idé. Då får du möjlighet att tänka och känna efter.

Vill ni göra det, försäkra er om att ni har en rejäl reservplan bara. Var noga med val av fodervärd och foderhäst, så att ni inte plötsligt står där med två hästar och en stallplats om något går fel.

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Funderar:
Kärlek till sin häst kan ju också innebära att inse att hästen skulle ha det bättre hos en ryttare med andra krav och förväntningar. Känner man att det inte kommer fungera kan beslutet att sälja vara moget och ansvarsfullt.

Absolut!!!

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Det lutar sig faktiskt åt att jag vill sälja, men bara tanken på att hon inte ska finnas mer hos mig gör fruktansvärt ont & får tårarna att rinna...

En annan fråga, hur säger man till sin pappa att man vill byta häst? Visst, världens lättaste tänker ni, men saken är ju bara den att för några år sedan hade jag en häst som jag också sålde för att vi inte passade. Rädd för att han ska bli både arg & besviken på mig för att jag "ger upp".

En liten vidar fundering här, hur valde du häst? Fick du ha henne på prov ett tag?
Hur var hon vid provriningen?

Om du bestämmer dej för att sälja, så känn efter med förnuftet, jag vet att det är jättesvårt, men kanske dras du till för svåra hästar? hästar som haft det svårt på något vis och som sedan inte kan uppfylla dina förväntningar på alla plan?

Det är så otroligt lätt att falla för den där blicken som skriker efter kärlek, men som kanske inte är vad du behöver?
Du kanske behöver den här trygga lugna hästen som bara helt lugnt nosar på din hand och som gör vad du ber om istället för att tänka och känna så mycket?
Som kanske inte följer dej med blicken med längtan utan som lugnt äter vidare fast du ropar?

Ibland kan en sådan häst vara det man behöver och kanske är det en sådan häst du ska leta efter och bara lämna ut din på foder till någon som kan träna bort alla rädslor?

 

[mightyblue]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Fel häst redan från början kan man nog säga.

Saken var den att det var ett försäljningsstall så jag provred ju inte bara en häst. Den första hästen var en het unghäst, och gubben slängde upp mig BAKOM sadeln, hästen fick panik och sprang = jag damp i backen, knäckte ett revben och klämde en nerv. Men det var ju tydligen så himla viktigt att jag satt upp direkt efter iallafall "annars blir hon rädd" även fast jag tjöt av smärta. Då tog dom in den lugnaste hästen dom hade, den jag har nu. (Dock är hon myyyycket piggare nu) Så iome att jag ramla av unghästen trodde dom att jag inte kunde rida pigga hästar.. Dumt egentligen när jag tänker på det.. Iallafall, jag tyckte jättemycket om henne även fast vi inte gjorde så mycket, hade ju jätteont och var lite chockad om man säger så. Dom hade en annan köpare på g till henne och jag vill ha henne, så då vart det bara besiktning och sen köp.

 

[snorleif]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

KL

Med kärlek, tid och tålamod går det nog att lösa.

Min egen häst var också väldigt mycket som din då jag köpte honom, men är idag snäll att rida ut på, trygg att åka med till nya platser och snäll i stallet. Dock har jag alltid älskat den här hästen över allt annat och verkligen velat ta itu med problemen, medan det mest låter på dig som om du är otroligt trött och omotiverad (vilket är förståeligt).

Ang. problemen när du rider ut, att hästen backar, stegrar osv.. såhär gjorde jag för att lösa det: Promenerade hästen vid hand ett par månader. Hästen hade aldrig lärt sig vara själv (och han var ändå 9 år) och tyckte att det var superjobbigt, men han lärde sig och vande sig!

 

[mightyblue]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Du har delvis rätt, ja, jag är otroligt trött på henne. Eller inte henne, utan hennes beteende. Jag tror du fattar. För jag VILL ju inte sälja henne, men om det är bäst för både mig och hästen blir det ju så, självklart gör jag det bästa för hästen. Har hästen det bäst hos mig kommer jag göra ALLT för att hennes små egenheter ska försvinna. Har hon det bäst hos någon annan som inte satsar lika högt, då kommer jag få fatta det svåraste beslutet i mitt liv. Antingen anpassa mig till vad hästen vill och klarar av, eller sälja.

I grund och botten, nu när jag tänker på det, är det väl egentligen inte hennes beteende som stör mig. Utan mer att allt mitt arbete inte ger något, att jag inte vet hur jag ska göra. Kommer tydligt ihåg en gång (har skett flera gånger) då jag tittade in i dom mörkbruna ögonen med tårarna rinnande och viskade "vad vill du att jag ska göra? varför gör du såhär mot mig? jag har inte gjort nåt fel, gumman.." exakt den känslan är det jag har. Uppgivenhet.

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Fel häst redan från början kan man nog säga.

Saken var den att det var ett försäljningsstall så jag provred ju inte bara en häst. Den första hästen var en het unghäst, och gubben slängde upp mig BAKOM sadeln, hästen fick panik och sprang = jag damp i backen, knäckte ett revben och klämde en nerv. Men det var ju tydligen så himla viktigt att jag satt upp direkt efter iallafall "annars blir hon rädd" även fast jag tjöt av smärta. Då tog dom in den lugnaste hästen dom hade, den jag har nu. (Dock är hon myyyycket piggare nu) Så iome att jag ramla av unghästen trodde dom att jag inte kunde rida pigga hästar.. Dumt egentligen när jag tänker på det.. Iallafall, jag tyckte jättemycket om henne även fast vi inte gjorde så mycket, hade ju jätteont och var lite chockad om man säger så. Dom hade en annan köpare på g till henne och jag vill ha henne, så då vart det bara besiktning och sen köp.

Jag blir så ledsen när jag läser det här
Att jag som är vuxen kan säga direkt att det här är hästen jag vill ha, är en sak.
Men när vi letade häst till dottern som då var 13 år så var det en helt annan testning.
Man kan inte säga efter en gång att det här är hästen för mej när man orimligtvis kan ha tillräckligt med erfarenhet.
Jag hade aldrig köpt en häst till min dotter bara rakt av, även om jag har gjort det till mej själv, just för att jag inte vill hamna i en sådan här jobbig situation.

Jag anser att man ska ha prövotid ofta, men absolut när man är i din ålder, man ska få testa alla möjliga situationer och miljöer innan man bestämmer sig.
Jag vet att vi har haft tur när vi letade häst till dottern, alla de tre hästarna som vi tyckte var värda att ta hem och prova hade ägare som ansåg att det var viktigt att deras häst kom till rätt ställe och hade ingen panik med att sälja.

Det är ju oftast så att hästarna börjar testa sin nya ägare, därför ville jag helst få testa i minst åtta veckor, vi skrev vanligt fodervärds kontrakt och skrev in köpesumman och när vi senast skulle ha bestämt oss.

Det här är kanske något att tänka på om du bestämmer dej för att sälja, testa i alla situationer.

Bara tanken att provrida när man har så ont som du måste haft då och bestämma sig då och där i smärtorna är ju helt absurd.

 

[shlubberdubb]

Sv: Hjälp! Behålla eller inte?

Jag kan köra paralleler med alla dina exempel.

1. Hon står o skrapar med hoven, dels när hon vill ha nåt (godis t.ex), när man sadlar (återkommer till det), när man pysslar med henne osv. Det funkar inte med att säga till henne på skarpen, och det funkar inte att bara ignorera henne.

Min står inte still i gången, flyttar sig än åt ena eller andra hållet. Det är INTE hans fel utan det är mitt som inte fostrat honom korrekt. Jag har själv ridit in och utbildat hästen alltså är det fullständigt mitt fel att den träningen inte kommit igenom.

2. Hon är seeeg. Jag vill ha en pigg, mot det heta hållet, häst! Eller seg är inte det rätta ordet. Eg. är hon ganska/väldigt pigg, men jag vill ha en ännu piggare häst. Fattar någon vad jag menar?

Min är pigg, jag vill ha en lugnare häst i skogen. Det är inte hans fel utan mitt som inte jobbat igenom lydnaden ordentligt. Han kan heller inte stå still vid uppsittning.

3. Hon är stressad och feg av sig av naturen. Åker man iväg någonstans där det finns andra hästar står hon inte still i två sek.

Min står och gnäggar, kråmar sig och skall visa upp sig. Han tigger uppmärksamhet från allt och alla. Problemet knyter an till att jag inte jobbat ordentligt med detta med att stå still när jag håller i snöret. Alltså - mitt fel, inte hästens.

4. Att rida ut på henne ensam är en stooor risk. Hon får små ryck om man rider ut själv, väägrar gå fram utan backar och små reser sig, tillslut ger hon sig. Så det har jag tänkt att det är bara att träna på, men igår gick det en aning för långt. Om man ska rida till en jättebra galoppväg måste man skritta på en bilväg i ungefär 10m (alltså inte långt) och det gjorde ju jag självklart. Hästen börjar konstra, FAN, tänker jag och gör som jag brukar göra när hon gör så. Som tur var så kom det inga bilar. Men sen kom det bilar, runt tre stycken och hästen springer ut i vägen och reser sig. Rakt upp, flera gånger. Det är inte okej. Slutade bra dock, men kunde gå riktigt illa.

Min häst kan slå på tvärnitar från full galopp. Det räcker att en sten hotar med att bita honom i mulen. han kan också få för sig att han inte skall ut i skogen själv alls. Han lider av kraftig separationsångest och har mycket svårt att vara ensam. När jag går bredvid går det bra men inte när jag sitter på. Han tror han är ensam och får då panik. Vi backar ner i diken, upp mot stolpar, vad som helst bara han slipper vara ensam i skogen för han får regelrätt panik. Jag rider alltså inte ut ensam.

5. Hon kan inte stå inne själv, blir bara stressad och gnäggar och har sig.

Min opererades och fick boxvila längre perioder innan han ens var ett år. Han har fruktansvärda problem att vara ensam. Väver, springer, försöker spränga dörren, skriker, i transporten väver han och skriker högt även under färd. För min häst är det rent traumatiskt att vara ensam och jag undviker att utsätta honom för detta.

6. Stannar i hoppningen. Börjar dock bli bättre, men eftersom att dt är hoppning jag tävlar i så känns det ju lite surt. Ja, jag tränar för tränare.

Min stannar i hoppningen för jag är en feg dressyrtant som inte kan hjälpa honom. Han kan hoppa och hoppar bra med hoppryttare, men inte med mig.

Inget av ovanstående anser jag vara skäl för att jag skall sälja hästen. Det är upp till MIG att LÄRA MIG att träna min häst korrekt så att han blir tryggare i sig själv. Jag behöver inte ha honom stillastående i alla lägen och klarar mig bra som det är. Jag väljer vad jag lägger ned energi på att träna bort. Han är trygg med mig och följer mig utan problem, även i skogen. Men hans egna självförtroende i skog och mark behöver utvecklas och det är något JAG måste hjälpa honom med utan att det handlar om tvång eller våld.


Det du behöver är inte en ny häst. Du behöver en bra tränare som kan hjälpa dig med ALL hantering eftersom grundproblemet ligger där. Oavsett om du beslutar dig för att sälja så måste du trots det jobba med allt det du har problem med, annars säljer du bara vidare det hela vilket är ytterst oansvarigt. Lika lite som det skulle vara vettigt av mig att sälja min pålle om jag först inte tränar bort alla fula olater.

Skillnaden är att han är inte och kommer inte vara till salu så jag behöver inte ens fundera i dom banorna.