Hur bemöta udda beteende på nytt jobb?

Hur skulle ni bemöta en person, ni inte känner, på ett nytt jobb som från dag 1 börjar säga saker ironiskt till er? Började nytt jobb i måndags.Känner alla där mittemellan bra ( har även jobbat ihop med dem utan problem)utom denna person. Chefen bad mig hålla i en enkel presentation om en jobbgrej, då hen vet att jag gjort det förr och vi var bara 5 st. Genast fick jag mig: "nu ska jag bara sitta och lyssna på dig, hur det ska göras." Då hade jag varit där 1.5 t. Sedan kom nästa grej:" Du är så duktig har jag hört". Man blir ju lite överraskad och generad när ngn man inte känner säger så.Dock förstod jag senare på dagen när det kom igen att det inte var ngt positivt/beröm....Sedan dess har jag igen fått höra:"du är ju så duktig","du kan allt" i helt fåniga sammanhang. Har ända sen jag kom dit hållit låg profil; frågat hur dom gör med olika rutiner osv. Brukar aldrig ha problem med att jobba i grupp men uppenbarligen är jag otroligt störande nu för denna person! Har aldrig varit med om ngt liknande i hela mitt långa arbetsliv! Hur tackla? Vad svarar man tillbaka på ironiskt beröm? Jag har svarat inför hela gruppen, då en pik kom, att jag faktiskt inte kan allt och att jag vill gärna bli upplyst om jag gör fel/kunde göra på ett annat sätt. Chefen var även med.
Jag skulle ta upp det med chefen. Det är ett rejält illojalt beteende som måste upphöra snarast, och det är chefens ansvar att se till att det inte orsakar mer skada i gruppen.

Jag tänker (från chefssidan) att det är mycket tveksamt om denna person ska jobba kvar i gruppen om det är en möjlighet. Hen lär snabbt bränna alla sina chanser till inflytande med ett sådant beteende.

Jag har varit med om liknande och det blev snabbt allvarliga samtal med de inblandade. En för att varna och säga ifrån, och en för att rädda och vårda. När det inte slutade blev HR inblandade. Till sist slutade den part som inte kunde bete sig, förmodligen för att hen kände att ”alla är emot mig”. Vilket var helt sant i det läget.
 
Hur skulle ni bemöta en person, ni inte känner, på ett nytt jobb som från dag 1 börjar säga saker ironiskt till er? Började nytt jobb i måndags.Känner alla där mittemellan bra ( har även jobbat ihop med dem utan problem)utom denna person. Chefen bad mig hålla i en enkel presentation om en jobbgrej, då hen vet att jag gjort det förr och vi var bara 5 st. Genast fick jag mig: "nu ska jag bara sitta och lyssna på dig, hur det ska göras." Då hade jag varit där 1.5 t. Sedan kom nästa grej:" Du är så duktig har jag hört". Man blir ju lite överraskad och generad när ngn man inte känner säger så.Dock förstod jag senare på dagen när det kom igen att det inte var ngt positivt/beröm....Sedan dess har jag igen fått höra:"du är ju så duktig","du kan allt" i helt fåniga sammanhang. Har ända sen jag kom dit hållit låg profil; frågat hur dom gör med olika rutiner osv. Brukar aldrig ha problem med att jobba i grupp men uppenbarligen är jag otroligt störande nu för denna person! Har aldrig varit med om ngt liknande i hela mitt långa arbetsliv! Hur tackla? Vad svarar man tillbaka på ironiskt beröm? Jag har svarat inför hela gruppen, då en pik kom, att jag faktiskt inte kan allt och att jag vill gärna bli upplyst om jag gör fel/kunde göra på ett annat sätt. Chefen var även med.
Säger du det där till mig för att göra mig glad eller ledsen?
@LenaH :heart
 
Jag tror inte alls att det här handlar om dig, du blir bara drabbad tyvärr. Gissar att den här personen har en konflikt med chefen, t ex blir inte befordrad, får inte tjänster hen söker o s v. Jag hade låtit det bero ett tag och sett om det ebbade ut, sen pratat med chefen senare om problemet fortsätter.
 
Hur skulle ni bemöta en person, ni inte känner, på ett nytt jobb som från dag 1 börjar säga saker ironiskt till er? Började nytt jobb i måndags.Känner alla där mittemellan bra ( har även jobbat ihop med dem utan problem)utom denna person. Chefen bad mig hålla i en enkel presentation om en jobbgrej, då hen vet att jag gjort det förr och vi var bara 5 st. Genast fick jag mig: "nu ska jag bara sitta och lyssna på dig, hur det ska göras." Då hade jag varit där 1.5 t. Sedan kom nästa grej:" Du är så duktig har jag hört". Man blir ju lite överraskad och generad när ngn man inte känner säger så.Dock förstod jag senare på dagen när det kom igen att det inte var ngt positivt/beröm....Sedan dess har jag igen fått höra:"du är ju så duktig","du kan allt" i helt fåniga sammanhang. Har ända sen jag kom dit hållit låg profil; frågat hur dom gör med olika rutiner osv. Brukar aldrig ha problem med att jobba i grupp men uppenbarligen är jag otroligt störande nu för denna person! Har aldrig varit med om ngt liknande i hela mitt långa arbetsliv! Hur tackla? Vad svarar man tillbaka på ironiskt beröm? Jag har svarat inför hela gruppen, då en pik kom, att jag faktiskt inte kan allt och att jag vill gärna bli upplyst om jag gör fel/kunde göra på ett annat sätt. Chefen var även med.
Jag skulle inte igonorera och inte tänka att det kommer gå över. Den här personen vill att du ska känna så som du känner, det är en härskarteknik. Jag skulle ta det med chefen och fråga hur hen vill gå vidare, alternativt ge feedback till den störiga personen och efter det ta utfallet med chefen Som en information.
 
Så många bra svar! Jag är glad och överraskad av responsen.❤️Det som förbryllar mig mest i detta är hur hen hoppat på mig, när hen inte ens känner mig? Påhoppad efter 2 timmar..🤔Känner mig dock stärkt i att övriga i gruppen( som jag känner sen tidigare) var så peppiga innan.Men jag tror inte ngn av dessa( förutom chefen) vågar ta ett snack med personen.
 
Ironi och sarkasm kan vara roligt ibland men det kan ju också verkligen användas till att trycka ner personer
Jag kan vara synnerligen ironisk på jobbet med ett par kollegor vi har jobbat ihop länge men jag är väldigt försiktig med ironi till nya kollegor innan jag känner dem lite bättre
Även när andra är i närheten försöker jag vara försiktig med ironi

Och jag tycker ibland fler bör säga ifrån
Inte ts i det här fallet men de andra kollegorna och framförallt chefen
Det verkar som om vissa hela tiden måste ha en hackkyckling att trycka ner
Personen kanske inte ens är helt medveten om det utan känner sig på nåt vis hotad eller mår uruselt
Men hur eller hur bör man inte bara låta det fortgå svara med samma mynt eller ignorera det
Då tror jag det lätt kan bli ett stort arbetsmiljöproblem
 
Jag tycker man kan svara en eller två gånger med samma mynt, men sen hade jag inte velat att det blev vår "jargong" eller om det kommer upp till chefen att det påpekas från den andres håll att det är så "ni pratar med varandra".

Jag är sådan som tycker konfrontationer är skitjobbigt och sällan tänker på att säga rätt sak i rätt ögonblick. Hade jag däremot varit i en mindre grupp och personen hade sagt så hade jag tittat på den direkt och frågat "har du problem med mig? då är det bättre vi tar det direkt med varandra än att du ger mig pikar". Jag brukar ha en ganska vass framtoning för att det inte ska kunna skämtas bort.
Av just den här anledningen gillar jag förslaget att be personen utveckla eller förklara sig.
 
Det kan också vara så att människan är genuin och har hört gott om ts innan och verkligen menar det hen säger.
Vissa personer är jättesvåra att hamna på samma våglängd som
Min tanke också. Att personen bara låter så och pratar konstigt. Vissa är det svårt att veta om de är ironiska eller menar allvar. Det måste vara jobbigt för sådana personer när de inte kan språket och uppfattas fel fast de menar det neutralt eller som beröm.
 
Håller med. Jag tycker oftast att personer som är syrliga mellan raderna tacklas bäst av att man blottar dem, genom att be dem utveckla. Den typen av personer vill ju gärna kasta in lite subtila kommentarer eller skämt som de sen kommer undan med eftersom folk blir lite tagna på sängen och inte hinner reagera innan konversationen fortsätter. ”Hur menar du?” blir väldigt obekvämt för dem eftersom de då måste tala klarspråk. Oftast kommer ju ett nytt skämt eller bortförklaring som svar men förhoppningsvis blev det tillräckligt obekvämt för dem att de inte vågar chansa igen.

Så brukar jag med göra. Och rakt ut fråga om hen är ironisk eller inte och meddela att jag förstår inte ironi så hen får säga vad den menar. Tycker också det brukar funka bra att utveckla att det gör mig osäker/obekväm eller liknande. Det verkar inte vara lika kul när beteendet lyfts fram ordentligt. Blir det tjafs då är det en chefsgrej.
 
Det kan också vara så att människan är genuin och har hört gott om ts innan och verkligen menar det hen säger.
Vissa personer är jättesvåra att hamna på samma våglängd som

Precis! Och det får man ju reda på om man ber dem utveckla och/eller förklarar hur sådana uttalanden tas emot. Är det inte menat ber ju folk om ursäkt och så får man jobba på att hitta sin Kommunikation tillsammans. Inget konstigt på ett jobb ju.
 
Jag håller med! Har fått slut på gnäll och även en ursäkt efteråt när jag vänt det till en fråga tillbaka.

TS om du orkar, så kan du ju ha en liten arsenal av lämpliga svar på pikar. Om de kommer så ofta slipper du förhoppningsvis bli tagen på sängen utan kan vara beredd. "Hur menar du, kan du utveckla? Jag känner en viss ironi här". Helst när andra också är närvarande.

Exact sa. Man kan tanka ut en hel massa bra svar som fungerar for de flesta tillfallen men en sadan person. Det galler bara att ta fast ogonkontakt och vanta pa svar. Varje gang.
 
Jag skulle nog avvakta, du är trots allt vad jag förstått ny på jobbet och känner inte personen. Upplever du det som väldigt jobbigt så ta det med chefen.

Vissa personer har en jargong/språk som kan uppfattas som drygt innan man känner dem. Tänker att det kanske inte är bara du som är drabbad utan det är så personen är även generellt?
Utan att racka ner på personer med diagnoser så har det vid flera tillfällen kommit fram att personer man upplevt som oslipade haft nån diagnos som gör det svårt för dem med sociala koder.
Jag har flera gånger på jobbet haft folk som initialt inte drar jämnt och irriterar sig på varann för att efter ett halvår ha börjat förstå sig på varann och gilla varann.
Själv skulle jag inte ha nåt problem med att svara upp och säga ifrån tydligt typ "tack, nu har du sagt det så många gånger så jag vill inte höra det en gång till, vill du säga nåt så säg nåt om ämnet".
 
Vill också säga att risken med att pika tillbaka istället för att tydligt säga ifrån när du upplever det som störande är att personen kan uppfatta det som positivt. Det finns ju folk som har sånt språk sinsemellan och gillar det, så vissa personer kan nog misstolka det om du börjar pika tillbaka och tro att du uppskattar det istället.
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 846
Senast: jemeni
·
Kropp & Själ Jag börjar inse att hur mycket jag än stretar emot, så kommer jag bli tvungen att gå tillbaka och tillbringa så pass mycket tid på...
13 14 15
Svar
290
· Visningar
20 085
Senast: Kiwifrukt
·
Skola & Jobb Idag insåg jag att det här inte är hållbart längre. Jag gillar mitt jobb, mina kollegor och är duktig på det jag gör. Tyvärr finns det...
Svar
15
· Visningar
1 866
Senast: _Taggis_
·
Skola & Jobb Lite av ett I-landsproblem, men jag är helt som åsnan mellan hötapparna... Och vet inte hur jag ska göra. Jag är tjänstledig från mitt...
Svar
9
· Visningar
1 891
Senast: villhöver
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Skadade hästar och konvalescenter
  • Dressyrsnack 17
  • Uppdateringstråd

Omröstningar

Tillbaka
Upp