Hur hittar man tillbaka efter otrohet?

...fast allra mest är det väl HAN som måste bevisa att han är värd förtroendet. Det ska vara viktigt för honom att förvalta det på ett bra sätt. Hur det rent konkret ska gå till vet jag inte, men jag tror att det kanske inte handlar om åtgärder utan om beteende.
Det så att säga beteende som jag kan komma på i sammanhanget, är att han låter bli att vara otrogen. Och det är ju bara tiden som kan visa TS om så är fallet eller inte. (Otrohetsproblemet har ju inte handlat om att han bedrar henne stup i kvarten.)
 
Det där med ”bevisa för mig att jag kan lita på dig” tror jag är ett slukhål. Det riskerar att aldrig bli fullt, eftersom så mycket av tillit kommer inifrån en själv. Känner man själv ingen tillit inifrån så kan han knyta knut på snoppen och surra den med björntråd, det hjälper inte.

Jag säger som @Petruska, det enda han kan göra är att låta bli att vara otrogen. Och bara tiden kan utvisa om han lyckas med det eller inte. Du verkar ju redan i trådstarten rätt säker på att han vaknat upp och inte kommer att göra om det, så jag tror att du redan är en bit på väg.
 
Det där med ”bevisa för mig att jag kan lita på dig” tror jag är ett slukhål. Det riskerar att aldrig bli fullt, eftersom så mycket av tillit kommer inifrån en själv. Känner man själv ingen tillit inifrån så kan han knyta knut på snoppen och surra den med björntråd, det hjälper inte.

Jag säger som @Petruska, det enda han kan göra är att låta bli att vara otrogen. Och bara tiden kan utvisa om han lyckas med det eller inte. Du verkar ju redan i trådstarten rätt säker på att han vaknat upp och inte kommer att göra om det, så jag tror att du redan är en bit på väg.
Jag tänkte att tiden både visar om han lyckas låta bli att vara otrogen och om TS lyckas lita på att han låter bli att vara det.
 
En sak till skulle jag vilja ha hjälp med.
Vi är eniga om att det är mannen som ska bevisa för mig att han är värd en chans till, att det går att lita på honom och allt det där. Men vi vet inte riktigt hur detta ska gå till.
Han frågar vad jag vill att han ska göra (i morgon, nästa månad, till sommaren etc, alltså inte bara idag, nu) för att uppnå detta och jag har inget svar att ge, mer än att vi ska fortsätta prata med varandra. Har ni här några svar? Några exempel på hur andra gjort i liknande situationer, rent konkret? Hur visar han att han är pålitlig? Hur vet jag att han säger sanningen i alla lägen, så att jag kan lita på honom? Jo, av det vi gått igenom hittills har jag ingen anledning att tro att han säger något annat än sanningen om just detta. Men eftersom han trots allt har gått bakom ryggen på mig, vilket han ångrar nåt oerhört, behöver jag ju ha någon form av "bevis" för att han inte gör detsamma igen.
Det är så svårt för mig, för minutiös övervakning är verkligen inte min kaffekopp. Han har ju lyckats gå bakom ryggen på mig tack vare att han haft min totala tillit och fulla frihet, vilket han missbrukat. Han har erbjudit full transparens, men hur gör man det konkret? 10 instagrambilder i timmen som visar var han är och vad han gör? GPS-tracker i jackan? (Nej, de var inte allvarligt menade förslag!)
please-help-me-clipart-12.jpg
Jag tänker mig att det beror på lite om han gjorde något innan. Om han tex ofta lät bli att svara när du ringde pga att han var hos den andra kvinnan ja då ser han till att alltid svara när du ringer.

Brukade han smusla med telefonen när han fick ett sms, ja då låter han bli det.

Skyllde han ofta på att batteriet i telefonen tog slut så att du inte kunde nå honom/han kunde inte ringa så ser han till att alltid ha batteriet laddat.

Tror dock man får släppa det där med att kontrollera allt vad partnern gör. Dels för att det är omöjligt men framför allt för att risken är stor för att man bara mår ännu sämre av det.
 
Jag tycker att du ska hoppa över att dra slutsatser från de inte särskilt ingående inlägg jag skrivit här. Inget av det du skriver stämmer med vår verklighet.
Men alla andra ska ge råd från samma inte särskilt ingående inlägg du skriver. Och nu har 90% av dom skrivit samma sak men med andra ord och andra formuleringar.
Du kanske får beskriva tydligare vad det är du menar.
Jag svarar på vad jag läser i det du skriver. Inget annat. Tråkigt att du blir upprörd av det.
 
Men alla andra ska ge råd från samma inte särskilt ingående inlägg du skriver. Och nu har 90% av dom skrivit samma sak men med andra ord och andra formuleringar.
Du kanske får beskriva tydligare vad det är du menar.
Jag svarar på vad jag läser i det du skriver. Inget annat. Tråkigt att du blir upprörd av det.
Jag ber om generella råd hur man kan tänka och agera för att ta sig förbi en jobbig situation med vettet i behåll, utifrån några korta givna bakgrundsfakta. Jag har inte någonstans bett om en diagnos på hur mitt äktenskap ser ut nu eller kommer se ut i framtiden.
 
Jag ber om generella råd hur man kan tänka och agera för att ta sig förbi en jobbig situation med vettet i behåll, utifrån några korta givna bakgrundsfakta. Jag har inte någonstans bett om en diagnos på hur mitt äktenskap ser ut nu eller kommer se ut i framtiden.
Jag uppfattade faktiskt att tex jag och @Luff skrev ungefär samma sak. Nu har du ju inte gett mig heller stående ovationer, men inte heller fräst ifrån åt mig.
 
Jag uppfattade faktiskt att tex jag och @Luff skrev ungefär samma sak. Nu har du ju inte gett mig heller stående ovationer, men inte heller fräst ifrån åt mig.
Jag uppfattar er helt olika. Du säger mera att man får se tiden an och se hur samspelet mellan parterna utvecklar sig (visar sig partnern att var pålitlig och känner ts att tilliten kommer tillbaka). Men Luff tolkar jag som att det nu är @ellabellabus som helt enkelt får bestämma sig för att han ska förlåtas och ett streck ska strykas över det som hänt för han har ju bett om ursäkt och ska inte behöva utsättas för fler frågor eller obehag.

Jag håller däremot med er båda om att han knappas kan visa sin pålitlighet på något annat sätt än att helt enkelt vara.
 
Jag uppfattar er helt olika. Du säger mera att man får se tiden an och se hur samspelet mellan parterna utvecklar sig (visar sig partnern att var pålitlig och känner ts att tilliten kommer tillbaka). Men Luff tolkar jag som att det nu är @ellabellabus som helt enkelt får bestämma sig för att han ska förlåtas och ett streck ska strykas över det som hänt för han har ju bett om ursäkt och ska inte behöva utsättas för fler frågor eller obehag.

Jag håller däremot med er båda om att han knappas kan visa sin pålitlighet på något annat sätt än att helt enkelt vara.
Nu går jag helt ifrån TS frågeställning.
Antingen så förlåter en eller så gör en inte. Förlåtelse är inte villkorad i min värld. Har någon bett om förlåtelse och jag gett det så är det klart.
Tillit däremot är en färskvara.

Å andra sidan. Jag skulle nog aldrig kunna förlåta otrohet. Däremot kanske jag skulle kunna lita på personen igen om jag kände att relationen var uppriktig.
 
Jag tror inte att lösningen är att en partner ska krypa omkring som en hund och förtjäna ett förtroende. Jag tror däremot att IU är inne på viktiga stigar, och även Petruska.

Våga tänka utanför boxen, börja om från början. Det går inte att bevisa något som INTE händer (otrohet), bara det som händer (otrohet).

Om min partner hade börjat bete sig som föreslås på sina håll i tråden (plikta med att visa alla konversationer, inte ha ett privatliv etc) hade jag tappat respekten och intresset helt. Och det hade i min värld varit svårare/omöjligt att reparera jämfört med en ångrad otrohet.

För mig handlar det om respekt, men åt bägge hållen. Jag hade velat ha lite lugn och ro för att bilda mig en ny bild av den nya relationen. Hitta min roll i det nya, hur jag måste hantera MIN ROLL i vår nya relation. Inte vad han ska göra för att hålla mig nöjd och glad. Det är inte hans uppgift, hur otrogen han än har varit.
 
Nu går jag helt ifrån TS frågeställning.
Antingen så förlåter en eller så gör en inte. Förlåtelse är inte villkorad i min värld. Har någon bett om förlåtelse och jag gett det så är det klart.
Tillit däremot är en färskvara.

Å andra sidan. Jag skulle nog aldrig kunna förlåta otrohet. Däremot kanske jag skulle kunna lita på personen igen om jag kände att relationen var uppriktig.
Har någon pratat om förlåtelse?
 
Ja, till exempel du i inlägg 169. :-)
Ja som en förklaring på ditt inlägg där du tar upp förlåtelse. Rent krasst kan jag förlåta massor av saker det betyder dock inte att jag vill umgås med människan någonsin mer bara att jag inte hyser agg. För att umgås och ha en relation behövs tillit och det är ju svårare, det kommer ju tillbaka efter ett tag om förutsättningarna är de rätta. Man kan ju liksom inte stressa fram det.
 
Tankarna maler, jag hoppas ni står ut med att jag använder den här tråden för att ventilera lite. Låt bli att läsa/svara om ni tröttnar på mig. ;)
Tillit tar lång tid att bygga upp, men kan raseras på en sekund. Det var så tilliten rasade här.
När vi träffades från början var tilliten på 0, men allt han gjorde och allt i hans bakgrund pekade mot att han var en person jag kunde välja att lita på till 100% och kanske lite till ändå.
Om vi nu ska börja om från början så är ju förutsättningarna helt annorlunda eftersom han har visat att han inte kunnat förvalta den tilliten, så nu börjar den om på minus 300 eller nåt.
Sen vad gäller förlåtelse så ska jag inte krångla mig in i svåra förklaringar, utan jag väljer att citera ett par meningar från en websida jag läst i mina försök att lämna amöbastadiet bakom mig.

"Ibland träffar jag par där den som varit otrogen erkänner, tar på sig hela ansvaret, ber om förlåtelse och sedan tror att det ska bli som vanligt igen. Så är det sällan.


Det tar ofta ett par år innan det bli något så när normalt igen. Man kan förlåta en otrohet men aldrig glömma den. Såren läker men ärren finns kvar."
 
Tankarna maler, jag hoppas ni står ut med att jag använder den här tråden för att ventilera lite. Låt bli att läsa/svara om ni tröttnar på mig. ;)
Tillit tar lång tid att bygga upp, men kan raseras på en sekund. Det var så tilliten rasade här.
När vi träffades från början var tilliten på 0, men allt han gjorde och allt i hans bakgrund pekade mot att han var en person jag kunde välja att lita på till 100% och kanske lite till ändå.
Om vi nu ska börja om från början så är ju förutsättningarna helt annorlunda eftersom han har visat att han inte kunnat förvalta den tilliten, så nu börjar den om på minus 300 eller nåt.
Sen vad gäller förlåtelse så ska jag inte krångla mig in i svåra förklaringar, utan jag väljer att citera ett par meningar från en websida jag läst i mina försök att lämna amöbastadiet bakom mig.

"Ibland träffar jag par där den som varit otrogen erkänner, tar på sig hela ansvaret, ber om förlåtelse och sedan tror att det ska bli som vanligt igen. Så är det sällan.


Det tar ofta ett par år innan det bli något så när normalt igen. Man kan förlåta en otrohet men aldrig glömma den. Såren läker men ärren finns kvar."
Hur kom det sig att tilliten låg på noll från start?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Kattsnack 10

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp