Hur hittar man tillbaka till kärleken?

Var hälsad fellow skåning! Vet inte vilken brukshundsklubb du tränar på och dessa är ju förvisso Malmöbaserade men Oxie, Lomma och Burlöv är jättetrevliga klubbar. De två sistnämnda tränar jag själv på.
 
@Halfrek Tack! Har varit på SBK Trelleborg men ska byta till R+ som det ser ut nu. Har haft privatträning med Rasmus (då hunden är rädd för människor) och trivdes väldigt bra med honom! Men de har inga brukskurser så funderar på att röra mig mot en Malmö-klubb, om jag blir kvar i Skåne efter årsskiftet :)
 
Mitt förhållande är också lite halvdött just nu så jag har anmält mig och sambon till en bugg-kurs.
Vi får klämma lite på varandra och lära oss något nytt tillsammans, vilket jag tror kan vara bra. Lyckas vi också träffa lite folk i vår egna ålder så hade det varit toppen då vi bara bott här i ett år.
Det kanske inte vore fel om ni kunde göra något liknande, för att träffa nytt folk tillsammans så ni får ett gemensamt umgänge?
 
Parmiddagar, eller singlar såklart, är super när man gått in i tristess. Din sambo har säkert många gamla kompisar att bjuda hem. Man får se den andra från sin bästa sida och har nya samtalsämnen med sig hem. Du lär känna nya människor på köpet, det var så jag lärde käna en av mina bästa vänner.
 
@GardenAngel Tycker ni verkar vara på rätt väg. Jag tror det är viktigt att ha två separata liv och ett gemensamt, inte bara ett gemensamt. Så hitta på och gör saker själva (eller med andra, inte med er partner) så tror jag att ni kommit långt på vägen. :)
 
@GardenAngel Du vet ju var jag bor. :D Just nu är jag ute och reser (som vanligt känns det som...) men kommer tillbaka till Trelleborg på måndag eftermiddag. Jag har definitivt tid att umgås, åtminstone på helgerna. Jag hojtar!
 
Igår umgicks vi alldeles för mycket. Hans bil har gått sönder så jag fick hämta honom hos bilmekarn och sen gick vi på stan och åt middag och shoppade skor, sen körde jag honom till träning och hem. Så slöade vi lite i soffan och sen la oss. Körde honom till samåkningsplatsen imorse också.

Vi pratade lite om hur det kändes nu. Han sa att han tycker det är skönt att vi försöker ge det en ny chans men att han fortfarande i huvudet är inne i att det kommer ta slut. Och jag känner ungefär likadant. (Att det inte fixades sig på ett dygn?! Crazy stuff!) Man är fortfarande inställd på att det inte kommer hålla liksom, funderar fortfarande på hur man ska göra sen, osv. Det är säkert helt normalt, men vi får ju inte fastna där!
Jag lyfte också att vi borde försöka ha sex, även fast ingen av oss är speciellt sugen.. Det kanske kommer till helgen, :)

Idag jobbar jag till efter 20 och imorgon ska jag till Lund och träffa @Wingates på eftermiddagen och han har träning till 20.30, så vi kommer knappt träffas förrän fredag eftermiddag, vilket känns ganska skönt! Då ska vi på middag hos hans föräldrar, vilket alltid är lika mysigt. Så då "slipper" vi umgås själva.
Jag ska försöka hitta något att sysselsätts mig med på lördag också!
 
Igår umgicks vi alldeles för mycket. Hans bil har gått sönder så jag fick hämta honom hos bilmekarn och sen gick vi på stan och åt middag och shoppade skor, sen körde jag honom till träning och hem. Så slöade vi lite i soffan och sen la oss. Körde honom till samåkningsplatsen imorse också.

För mig låter ditt problem väldigt underligt. Om en gemensamt tillbringad eftermiddag, som den du beskriver, är att umgås "alldeles för mycket" - varför ska ni då vara ihop? Jag hade aldrig orkat hålla liv i ett förhållande där umgänget måste doseras försiktigt så att det inte blir för mycket - eller som hade inneburit annat, liknande krångel.
 
@Petruska Jag vet inte om du läst hela tråden, men det är ju just det som är vårat problem just nu. Att vi umgås för mycket. Vi får inget andrum från varandra. Och att då, dagen efter att vi haft ett långt snack om hur vi ska rädda vårat förhållande umgås väldigt intensivt blir "för mycket". Vi måste skapa egna liv utanför vårat förhållande. Håller man för hårt i kärleken så kvävs den, och det är det som har hänt oss nu.
Just nu kommer umgänget behöva doseras ganska försiktigt, men så klart inte på sikt! Förutsatt att vi tar oss igenom krisen.
 
Jag har läst hela tråden, och jag tänkte ungefär samma sak när jag läst trådstarten som jag fortfarande tänker. Då hade ännu ingen svarat i tråden, och jag tyckte att det ändå var lite väl hårt att jag direkt skrev att jag inte ser poängen med ett förhållande som behöver vårdas och ömkas med som en ömklig krukväxt.

För mig är hela tanken främmande. Särskilt efter så kort tid som 1,5 år!

Sen kanske ni också, båda två eller enbart du, har rätt tråkiga och innehållslösa liv. Men det ser jag som ett annat problem.
 
@Petruska Jag ser det verkligen inte som att det behöver vårdas och ömkas som en ömtålig krukväxt! Jag ser det som att vi måste jobba på ett förhållande. Varför ska vi ge upp bara för att vi varit tillsammans kort tid och det kärvar? Vi älskar varandra och vill vara tillsammans. Är inte det skäl nog för att försöka förändra och se om vi har en framtid?
Jag förstår hur du tänker, men håller inte med.
 

Liknande trådar

Relationer Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi...
3 4 5
Svar
97
· Visningar
7 638
Senast: Lisen82
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 265
Senast: Whoever
·
Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
12 754
Senast: Ramona
·
Relationer Jag går och funderar och undrar lite om det finns roliga solskenshistorier om relationer som återuppstått? Jag har tex ett ex sen...
2
Svar
22
· Visningar
1 965
Senast: lingonben
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp