Hur skall jag reagera på det här?

[Hatarallaidioter]

Idag uppstod en situation på mitt jobb som gjorde mig ganska så förbannad.

Jag blev ifrågasatt om jag kunde utföra mitt jobb på ett vis som kan tolkas som att det ifrågasätts pga av mitt kön. När jag tog upp med min chef att det kändes jävligt trist att bli frågad av en person om jag kan utföra mitt jobb (fysiskt jobb på mansdominerad arbetsplats) medens jag faktiskt utför det utan problem, så fick jag svaret att "Personen kanske är uppfostrad på det sättet/kommer ifrån en kultur som är uppfostrad på det viset" så blev jag asförbannad och sa det till min chef.

Jag sa att det ALDRIG NÅGONSIN är OK att ursäkta folk för sådant beteende pga vilket bakrund man kommer ifrån. Oavsett vilken uppfostran man har.

Då var det inte en ursäkt utan en förklaring till att personen sa det den sa.

För mig var det inte ett stort problem att personen sa det den sa, för mig är det ett större problem att min chef reagerade på det här viset.

Jag sa då att det inte spelar någon roll om det finns någon förklaring, för det är inte relevant, vad som är relevant är att man inte gör på det viset på en arbetsplats.

Jag fick då frågan om jag kunde ha överseende med tanke på att personen kanske är uppfostrad till att tycka som den tycker och att den kanske inte menade illa. Att vi har så många människor på en arbetsplats ifrån olika kulturer så att man kanske kan ha överseende.

Jag sa då att jag aldrig kommer att ha överseende med det. Jag tycker att alla ska behandlas lika på en arbetsplats, att man ska lämna åsikter om kön, sexualitet, hudfärg, hårfärg, musiksmak och fan och hans moster utanför dörren på en proffesionellt skött arbetsplats och att vi inte är på en fritidsgård utan en arbetsplats. Det spelar ingen roll om personen inte menar illa, det är fortfarande inte OK att ifrågasätta om jag klarar av mitt arbete på grund av mitt kön när inte en jävel av det andra könet blir frågad samma fråga.

Jag känner mig helt enkelt arg.

Min chef gick tillslut med på att alla bör behandlas lika på en arbetsplats och att det bör skrivas i någon slags värdegrund som alla bör läsa innan de börjar arbeta på arbetsplatsen. Men det känns fortfarande inte OK att jag var tvungen att bli arg och faktiskt känna att jag var tvungen att försvara vad jag upplevde då JAG blev ifrågasatt om jag bara inte tolkade det fel och att det bara var hjälpsamt. Det var säkert menat hjälpsamt på personens vis, men det uppskattas inte när det framstår som att jag inte är kapabel till att göra mitt jobb. Man frågar inte folk av det andra könet om de kan utföra sina uppgifter och om de "verkligen klarar av det där" när de utför sitt jobb. (Jo tack, jag har frågat och resterande arbetsstyrka tycker att man behandlar alla lika oavsett om de har en kuk eller inte.)

Vad kan jag göra nästa gång det här händer? För jag känner mig inte bekväm med att gå till min chef. För mig har det egentligen varit vardagsmat sedan jag började arbeta på arbetsplatsen, många nyanställda frågar mig ungefär samma fråga och det är något jag kan skaka av mig och skita i. Men jag kan inte skita i min chefs uttalande.

 

[iNHALE]

Har inga konkreta tips men kan ju säga att jag upplever en liknande problematik i mitt yrke.

Jag jobbar som kyrkogårdsarbetare och det förekommer många begravningar hos oss inom en religion som har en väldigt annorlunda kvinnosyn gentemot vad vi är vana vid i Sverige. Att som kvinnlig personal assistera vid dessa begravningar innebär att man regelbundet bli både ifrågasatt, får diverse kommentarer, otrevliga blickar och blir ignorerad av församlingens "ledare" pga att man är kvinna. Inom denna religionen är kvinnor inte välkomna bland männen under själva jordfästningen utan måste hålla sig antingen i bakgrunden eller helt utom synhåll tills det att ceremonin är över och männen har gått. Att som kvinna komma in och assistera med gravriggningen (vilket vi är tvungna till pga säkerhetsskäl) är inte alltid så populärt. Många har förståelse för vårt arbete men man riskerar att få utstå en hel del från andra som inte är lika förstående. Detta är inget som cheferna kan göra något åt, säger dem utan man får helt enkelt ta det och ignorera bäst det går. Ofta bortförklaras det med att "det är så det är inom denna religionen, inget att göra åt".

 

[kryddelydd]

Jag sa att det ALDRIG NÅGONSIN är OK att ursäkta folk för sådant beteende pga vilket bakrund man kommer ifrån. Oavsett vilken uppfostran man har.


Jag sa då att jag aldrig kommer att ha överseende med det. Jag tycker att alla ska behandlas lika på en arbetsplats, att man ska lämna åsikter om kön, sexualitet, hudfärg, hårfärg, musiksmak och fan och hans moster utanför dörren på en proffesionellt skött arbetsplats och att vi inte är på en fritidsgård utan en arbetsplats. Det spelar ingen roll om personen inte menar illa, det är fortfarande inte OK att ifrågasätta om jag klarar av mitt arbete på grund av mitt kön när inte en jävel av det andra könet blir frågad samma fråga.



alla bör behandlas lika på en arbetsplats och att det bör skrivas i någon slags värdegrund som alla bör läsa innan de börjar arbeta på arbetsplatsen.

Vad kan jag göra nästa gång det här händer?

Tja.
1. Du blev (alldeles sannolikt) särbehandlad av en arbetskamrat (?) pga ditt kön. Personen ville antagligen vara hjälpsam (skriver du själv).
Du blev arg eller kränkt för att en person som kommer från annan bakgrund ville vara hjälpsam eftersom personen drog slutsatser utifrån din könstillhörighet.

2. Alla ska behandlas lika på en arbetsplats.
Jo, absolut.
Och det är jäkligt svårt att genomföra att alla arbetskamrater behandlar varandra enligt något slags mall när det dessutom är så att olika människor vill bli behandlade/bemötta på olika sätt.

3. Du kan ta upp det med personen som försöker vara hjälpsam, i stället för chefen. Att säga "tack för att du frågar men jag blir ledsen när du verkar förutsätta att jag inte kan" kanske är bättre än att gå till chefen.
Faktiskt.

 

[Fille]

Nu bor vi i Sverige och här är alla lika värda osv, absolut det köper jag. Men om en person alltid uppfostrats med att hjälpa kvinnor och på ett snällt sätt ber om att få hjälpa till, så förstår jag inte vad det är att bli upprörd över? Chefen kan absolut utforma nån värdegrundshandling, men tror inte det plötsligt kommer att ta bort problemet helt. Chefen har nog väldigt svårt att ta bort folks uppfostran helt, är personalen rent av elaka ja då kanske chefen får avskeda personalen i värsta fall. Men att bli arg på någon som vill väl känns bara helgalet på nåt sätt?!

 

[starcraft]

Problemet är väl att chefen tillåter eller till och med kanske göder en sån arbetskultur. Har din chef någon över sig som du kan prata med? Annars är nog det bästa att ge svar på tal mot de som uttalar sig från början och göra de medvetna om att det inte uppskattas.

 

[starcraft]

Nu bor vi i Sverige och här är alla lika värda osv, absolut det köper jag. Men om en person alltid uppfostrats med att hjälpa kvinnor och på ett snällt sätt ber om att få hjälpa till, så förstår jag inte vad det är att bli upprörd över? Chefen kan absolut utforma nån värdegrundshandling, men tror inte det plötsligt kommer att ta bort problemet helt. Chefen har nog väldigt svårt att ta bort folks uppfostran helt, är personalen rent av elaka ja då kanske chefen får avskeda personalen i värsta fall. Men att bli arg på någon som vill väl känns bara helgalet på nåt sätt?!

Jag ser inte i ts att det handlar om att hjälpa till? Det är i ett annat läge. Jag upplever det ofta på mina arbetsplatser, att männen ska hjälpa till med tyngre saker (trots att jag är mer vältränad och starkare än de flesta av dem). Och visst det är sjukt störigt och gör att mitt jobb tar längre tid, men som du säger är det svårt att bli arg när någon vill väl och hjälpa till (även om det bara är för att jag är kvinna). Men att uttryckligen säga att jag nog faktiskt inte klarar av mitt jobb för att jag är kvinna blir det mer en fråga om att trycka till och visa att man själv står över den andra, det är faktiskt inte okej.

 

[Lovisaleonora]

Jag tycker kryddelydd har skrivit ungefär vad jag har att tillföra. Jag jobbar också i en starkt mansdominerad bransch, och blir faktiskt extremt sällan ifrågasatt. I alla fall upp i ansiktet, vad folk gör hemma på kammaren varken kan eller vill jag veta.

Har man en viss uppfostran och/eller bakgrund behöver man ju veta att förändring i värderingen är påkallad. Jag kanske kan jämföra det med att många erbjuder mig hjälp med t ex lyft, i fall där de aldrig hade erbjudit hjälp till en manlig kollega. Jag vet utan skuggan av ett tvivel att det har med att göra att jag är kvinna, men jag ser det inte som en skymf. De vill vara hjälpsamma och det har med deras bakgrund och uppfostran att göra.

Jag förstår att du känner dig kränkt och ifrågasatt, men försök att se det sakligt och faktagrundat och inte som en förolämpning. Vissa situationer är helt enkelt sådana att man är "damned if you do and damned if you don´t".

 

[Fille]

Jag ser inte i ts att det handlar om att hjälpa till? Det är i ett annat läge. Jag upplever det ofta på mina arbetsplatser, att männen ska hjälpa till med tyngre saker (trots att jag är mer vältränad och starkare än de flesta av dem). Och visst det är sjukt störigt och gör att mitt jobb tar längre tid, men som du säger är det svårt att bli arg när någon vill väl och hjälpa till (även om det bara är för att jag är kvinna). Men att uttryckligen säga att jag nog faktiskt inte klarar av mitt jobb för att jag är kvinna blir det mer en fråga om att trycka till och visa att man själv står över den andra, det är faktiskt inte okej.

Jag har nog missuppfattat TS inlägg lite, läste igen och du har rätt, står inget om att mena väl ser jag nu, så mitt inlägg är nog inte relevant svar i tråden!

 

[athena_arabians]

Det är en jäkla skillnad på att fråga om någon behöver hjälp (för det kan alla behöva) och att bli ifrågasatt om man klarar av något, speciellt om det är ens kön som är grunden för ifrågasättandet.

I det första fallet bryr jag mig inte utan säger "ja tack" eller "nej tack" beroende på om det behövs eller inte. I det andra fallet hade jag reagerat som TS (och har mer eller mindre gjort det, innan det ens var klart att jag fick uppdraget ).

Jag kan tillägga att jag jobbar i en extremt mansdominerad bransch.

 

[Lovisaleonora]

Det är en jäkla skillnad på att fråga om någon behöver hjälp (för det kan alla behöva) och att bli ifrågasatt om man klarar av något, speciellt om det är ens kön som är grunden för ifrågasättandet.

Absolut, men det har ändå en upprinnelse i samma sak - man utgår från att kvinnan behöver mer hjälp än mannen. Sedan finns det ju alltid stolpskott som inte kan uttrycka sig, och de som trampar i klaveret.

Är det något jag uppfattar så som TS uppfattat mannen ifråga, hade jag öppet ifrågasatt var det kom ifrån. Gärna med en öppen frågeställning "hur tänker du nu?". Då brukar svaret bli ungefär "ja, det är ju inte så vanligt med kvinnor i den här branschen". Och svaret får väl bli "ja, det är ju inte svårare för mig än för dig att lära mig något, och vad gäller styrka så gäller det att jobba smartare, inte tyngre".

Ungefär.

 

[kossankaj]

Vad gäller styrka så är männen i de flesta fall (med undantag) betydligt starkare fysiskt än kvinnor.
Jag skulle aldrig ta illa upp för en man erbjöd sig att hjälpa till med något tungt, tvärtom.
Var rädd om de gentlemän som finns kvar de är inte många längre...

 

[kossankaj]

Tyckte dock inlägget var helt krångligt så jag kanske missuppfattat och svarar på helt fel grej

 

[Hatarallaidioter]

Nu bor vi i Sverige och här är alla lika värda osv, absolut det köper jag. Men om en person alltid uppfostrats med att hjälpa kvinnor och på ett snällt sätt ber om att få hjälpa till, så förstår jag inte vad det är att bli upprörd över? Chefen kan absolut utforma nån värdegrundshandling, men tror inte det plötsligt kommer att ta bort problemet helt. Chefen har nog väldigt svårt att ta bort folks uppfostran helt, är personalen rent av elaka ja då kanske chefen får avskeda personalen i värsta fall. Men att bli arg på någon som vill väl känns bara helgalet på nåt sätt?!

Personen kanske är uppfostrad till att tro att det är något bra enligt min chef. Däremot är det inte hyfsat att ifrågasätta mig om jag klarar av mitt arbete genom att faktiskt fråga "Är du säker på att du klarar av jobbet" på grund av mitt kön när jag sagt nej flertalet gånger till att personen ska hjälpa mig med ett jobb som jag uppenbarligen redan klarar av utan problem.

 

[Hatarallaidioter]

Vad gäller styrka så är männen i de flesta fall (med undantag) betydligt starkare fysiskt än kvinnor.
Jag skulle aldrig ta illa upp för en man erbjöd sig att hjälpa till med något tungt, tvärtom.
Var rädd om de gentlemän som finns kvar de är inte många längre...

Det där känns lite äckligt faktiskt. Jag är inte i behov av "gentlemen" som tycker att de är mer kvalificerade än mig att göra ett jobb enbart på grund av att de är män.

 

[Fille]

Personen kanske är uppfostrad till att tro att det är något bra enligt min chef. Däremot är det inte hyfsat att ifrågasätta mig om jag klarar av mitt arbete genom att faktiskt fråga "Är du säker på att du klarar av jobbet" på grund av mitt kön när jag sagt nej flertalet gånger till att personen ska hjälpa mig med ett jobb som jag uppenbarligen redan klarar av utan problem.

Skrev ett senare inlägg där jag skrev att jag nog missuppfattat ditt första inlägg

 

[Hoarfrost]

Har ungefär samma jobb, jag tar emot leveranser ibland och när jag skall bära in dem dit de skall brukar de flesta män här på jobbet lägga sig i och börja riva och slita så att jag ska "slippa bära"
Då brukar jag bara helt sonika säga "jag tar det, det är lugnt" och med hjälp av kroppsspråk mota bort dem från lådorna och bara lyfta in dem, lägger inte så mycket energi på det. En av dem reflekterade faktiskt till och med över att det kanske var lite dumt gjort av honom och efter lite diskussion kom vi fram till att det är hans uppfostran som gör att han agerar så.
Sedan är det skillnad på att hjälpa till och ta över, vill någon bara vara snäll och hjälpa mig bära in tycker jag det bara är bra.
Eller när jag faktiskt inte orkar bära eller köra något på kärra, då går jag bara och ber om hjälp.

Tror inte chefen kan ändra så mycket på just det här tyvärr, även om hen kanske uttryckte sig lite tråkigt.

 

[Hatarallaidioter]

Tja.
1. Du blev (alldeles sannolikt) särbehandlad av en arbetskamrat (?) pga ditt kön. Personen ville antagligen vara hjälpsam (skriver du själv).
Du blev arg eller kränkt för att en person som kommer från annan bakgrund ville vara hjälpsam eftersom personen drog slutsatser utifrån din könstillhörighet.

2. Alla ska behandlas lika på en arbetsplats.
Jo, absolut.
Och det är jäkligt svårt att genomföra att alla arbetskamrater behandlar varandra enligt något slags mall när det dessutom är så att olika människor vill bli behandlade/bemötta på olika sätt.

3. Du kan ta upp det med personen som försöker vara hjälpsam, i stället för chefen. Att säga "tack för att du frågar men jag blir ledsen när du verkar förutsätta att jag inte kan" kanske är bättre än att gå till chefen.
Faktiskt.

Jag är arg för att chefen försvarar personen. Jag är mest uppgiven över att arbetskamrater inte kan bortse ifrån kön.

Det sa jag redan. Jag skulle inte arbeta här om jag inte klarar av arbetet. "Är du säker?" fick jag då till svar.

 

[Vogue]

Idag uppstod en situation på mitt jobb som gjorde mig ganska så förbannad.

Jag blev ifrågasatt om jag kunde utföra mitt jobb på ett vis som kan tolkas som att det ifrågasätts pga av mitt kön. När jag tog upp med min chef att det kändes jävligt trist att bli frågad av en person om jag kan utföra mitt jobb (fysiskt jobb på mansdominerad arbetsplats) medens jag faktiskt utför det utan problem, så fick jag svaret att "Personen kanske är uppfostrad på det sättet/kommer ifrån en kultur som är uppfostrad på det viset" så blev jag asförbannad och sa det till min chef.

Jag sa att det ALDRIG NÅGONSIN är OK att ursäkta folk för sådant beteende pga vilket bakrund man kommer ifrån. Oavsett vilken uppfostran man har.

Då var det inte en ursäkt utan en förklaring till att personen sa det den sa.

För mig var det inte ett stort problem att personen sa det den sa, för mig är det ett större problem att min chef reagerade på det här viset.

Jag sa då att det inte spelar någon roll om det finns någon förklaring, för det är inte relevant, vad som är relevant är att man inte gör på det viset på en arbetsplats.

Jag fick då frågan om jag kunde ha överseende med tanke på att personen kanske är uppfostrad till att tycka som den tycker och att den kanske inte menade illa. Att vi har så många människor på en arbetsplats ifrån olika kulturer så att man kanske kan ha överseende.

Jag sa då att jag aldrig kommer att ha överseende med det. Jag tycker att alla ska behandlas lika på en arbetsplats, att man ska lämna åsikter om kön, sexualitet, hudfärg, hårfärg, musiksmak och fan och hans moster utanför dörren på en proffesionellt skött arbetsplats och att vi inte är på en fritidsgård utan en arbetsplats. Det spelar ingen roll om personen inte menar illa, det är fortfarande inte OK att ifrågasätta om jag klarar av mitt arbete på grund av mitt kön när inte en jävel av det andra könet blir frågad samma fråga.

Jag känner mig helt enkelt arg.

Min chef gick tillslut med på att alla bör behandlas lika på en arbetsplats och att det bör skrivas i någon slags värdegrund som alla bör läsa innan de börjar arbeta på arbetsplatsen. Men det känns fortfarande inte OK att jag var tvungen att bli arg och faktiskt känna att jag var tvungen att försvara vad jag upplevde då JAG blev ifrågasatt om jag bara inte tolkade det fel och att det bara var hjälpsamt. Det var säkert menat hjälpsamt på personens vis, men det uppskattas inte när det framstår som att jag inte är kapabel till att göra mitt jobb. Man frågar inte folk av det andra könet om de kan utföra sina uppgifter och om de "verkligen klarar av det där" när de utför sitt jobb. (Jo tack, jag har frågat och resterande arbetsstyrka tycker att man behandlar alla lika oavsett om de har en kuk eller inte.)

Vad kan jag göra nästa gång det här händer? För jag känner mig inte bekväm med att gå till min chef. För mig har det egentligen varit vardagsmat sedan jag började arbeta på arbetsplatsen, många nyanställda frågar mig ungefär samma fråga och det är något jag kan skaka av mig och skita i. Men jag kan inte skita i min chefs uttalande.

Usch vad vidrigt, i Sverige är vi lika mellan könen och har man problem med det kan man flytta tillbaka dit man kom ifrån..

Din chef skall givetvis ta den här personen vid sidan av och tillrättavisa.

 

[Hatarallaidioter]

Har ungefär samma jobb, jag tar emot leveranser ibland och när jag skall bära in dem dit de skall brukar de flesta män här på jobbet lägga sig i och börja riva och slita så att jag ska "slippa bära"
Då brukar jag bara helt sonika säga "jag tar det, det är lugnt" och med hjälp av kroppsspråk mota bort dem från lådorna och bara lyfta in dem, lägger inte så mycket energi på det. En av dem reflekterade faktiskt till och med över att det kanske var lite dumt gjort av honom och efter lite diskussion kom vi fram till att det är hans uppfostran som gör att han agerar så.
Sedan är det skillnad på att hjälpa till och ta över, vill någon bara vara snäll och hjälpa mig bära in tycker jag det bara är bra.
Eller när jag faktiskt inte orkar bära eller köra något på kärra, då går jag bara och ber om hjälp.

Tror inte chefen kan ändra så mycket på just det här tyvärr, även om hen kanske uttryckte sig lite tråkigt.

Jag har inga problem med att folk är uppfostrade på det viset. Jag har inga problem med det så länge det inte går ut över mig och att jag blir ifrågasatt om jag klarar av mitt arbete på grund av mitt kön.

Jag har inga problem med att få hjälp på arbetet om det är för att jag är en i teamet och inte för att jag ses som mindre kompetent till att utföra arbetet på grund av mitt kön.

Jag ber inte chefen att ändra på det alls, det är chefen som har bett folk säga till när saker inträffar som inte är så bra. Vad jag är arg över är chefens sätt att försvara beteendet med att "så är den kanske uppfostrad" dvs att kvinnor inte kan utföra arbetet lika väl som män.

 

[Hatarallaidioter]

Jag ser inte i ts att det handlar om att hjälpa till? Det är i ett annat läge. Jag upplever det ofta på mina arbetsplatser, att männen ska hjälpa till med tyngre saker (trots att jag är mer vältränad och starkare än de flesta av dem). Och visst det är sjukt störigt och gör att mitt jobb tar längre tid, men som du säger är det svårt att bli arg när någon vill väl och hjälpa till (även om det bara är för att jag är kvinna). Men att uttryckligen säga att jag nog faktiskt inte klarar av mitt jobb för att jag är kvinna blir det mer en fråga om att trycka till och visa att man själv står över den andra, det är faktiskt inte okej.

Jag har inga problem med att hjälpas åt eller ta emot hjälp.

Personen skulle aldrig göra detta för våra manliga arbetskamrater.

Jag utförde en uppgift utan problem.
Personen kom och frågade om jag behövde hjälp.
Jag sa nej då jag inte hade några problem med uppgiften.
Personen ifrågasatte då om jag verkligen klarade av min arbetsuppgift.