Ingen anläggning håller måttet

Bara för att du aldrig ridit en sån så betyder det inte att dom inte finns.

Om inte ens riktigt erfarna och duktiga VM-ryttare har lyckats lösa problemet så kommer inte du heller göra det med en sån häst.

Och man kan inte ha alla hästar på lösdrift.

Nu vet vi inte ens hur det blev så att TS insåg att uteritt inte fungerar, kanske var hästen så svår redan från start och det var därför hon åkte i backen gång på gång? Oavsett så är det hennes beslut att det blir för farligt och då är det dumt att påstå att hästen visst går att rida ut på. Många hästar blir aldrig helt trygga, min är en sån. Du måste sitta och rida i varje steg, för annars ligger du på backen. Då fungerar det inte att rida ut när det är mörkt. Pannlampa skulle aldrig fungera, bara ljuset skulle få honom att skena baklänges.
Åkte i backen gång på gång? Har jag missat någonting eller? Hästen var trygg innan vad jag läst.

Och som jag skrev, en häst som är så lättskrämd och osäker och otillfreds lever under fel omständigheter. Tyvärr är väldigt få faktiskt beredda att ändra sin hästhållning efter vad hästen behöver. Sen om det är lösdrift eller om det är installning spelar ingen roll.

Sen är det inte så att alla kan rida alla hästar. Min häst testades tex av två elitryttare i hoppning som inte han passade psyksikt med, han ansågs "för svår". Dock så blev allt mycket bättre när omständigheterna runt honom förändrades. Så bara för att det är duktiga ryttare så betyder inte det att hästen per automatik passar dom. Tycker det är så löjligt att börja mena på att det minsann var så duktiga ryttare hit och dit, hästen kanske inte passade dom iallafall. Hästar är inga maskiner.
 
Jag föreslår att du, ts, flyttar hästen till ett stall där den får gå tillsammans med annan häst på okej underlag (dränerad hage) och inte bryr dig så mycket om just hagstorleken. Du nämner 0,5 ha som "liten" hage. En hage på 0, 5 ha är väl tilltagen (jämför med en villatomt som normalt ligger på ca 0,1-0,2 ha inklusive hus) och ger rejält med utrymme för både lek och galopper. Som jag ser det är sällskapet och utetiden i hagen viktigare än utrymmet vintertid i alla fall, men hagar på 10*10 meter är förstås inte lämpligt.
Sommartid hyr du in dig på ett ordentligt bete. Så gjorde man förr, och det funkar säkert lika bra nu.
Som någon sade tidigare ska man nog försöka åka in på gårdar som man tycker verkar trevliga och fråga om stallplats direkt istället för att söka via annonser. Då kan man i alla fall ställa sig i kö om det skulle vara så att stallet är fullt för tillfället. Med lite flax kanske du kan hitta en anläggning som har långa utevistelsetider och att grannstallet har ridhus. Jag menar, i SKåne finns ju inga avstånd ;)
 
Jag hade mer än gärna stått i ditt stall!

Tycker de flesta har för kort tid ute och/eller för små hagar.
.Jag har ridhus, utebana, bra ridvägar, stora hagar och hästarna mkt ute samt bete dygnet om juni- sept. När jag söker lämplig hyresgäst så tycker de att hästarna är ute för mycket så du har nog tyvärr rätt i att det är udda ...
 
Jag rider ut i mörker. Gjorde jag inte det skulle jag inte kunna rida på ca 6 månader. Jag kan inte på nåt sätt tycka att rida i ridhus 6 månader i sträck är hållbar ridning och jag tror att både jag och hästan skulle dö av tristess. Ute, i mörkret, med pannlampa (eller utan om månen lyser) är helt underbart att rida.

Sen är det mindre skoj när det är isgata, men med vettiga broddar och genomtänkt ridning får hästan motion då med. Hon ska inte stå pga spatt så jag har inget större val. För mycket böjda spår är inte heller bra för henne så ut i mörkret it is. Jag har ridit henne i mörker sen hon var 4 och hon är precis samma häst som i ljuset (hennes "bror" är lite mer mörkrädd, men han vänjer sig långsamt).

/L

Jag förstår dig fastän jag har trygga hästar. Skulle inte komma på tanken att rida annat en kort transportststräcka i vintermörker. Alldeles för riskfyllt. Känner ingen som rider ut med pannlampa. Tänker att det kanske är annorlunda längre norrut med mindre vind och med snö som lyser upp och en torrare kyla. Jag hör kollegor som bor längre norrut berätta om vinteritter i snö och månsken med något drömskt i rösten. Mycket exotiskt för en Skåning! iVintern i Skåne är mörk! Mycket blåst, ingen snö och när det snöar snöar det på tvären och blir blixthalt! Alternativet är vindstilla med dimma och då ser man typ en meter framför sig ....Dessutom går den den skånska kylan m hög luftfuktighet genom de bästa av kläder. I Skåne står man ut november - februari och njuter av resten av året desto mer!
 
Sen kan det ju faktiskt vara så att TS inte vill rida ut NÅGON häst i mörker oavsett hur trygg den är, pga sin rädsla.
Och det har hon ju all rätt att slippa.

Ska man då inte jobba för att inte vara rädd då? Det finns jättebra coacher som hjälper med sånt. Bara för att Ts träffat en och inte klickat betyder det inte att det inte hjälper.

Jag tycker inte det är det trevligaste som finns att rida på is eller i mörker men skulle aldrig komma på tanken att tumma på hästens hagar och utevistelse för att jag ska få en trevligare ridtur. Det är inte shysst mot hästen.

Jag har varit JÄTTERÄDD för att rida i nerförsbackar efter en häst som rusade nerför i gallopp i en riktigt brant backe och jag åkte på en jävla smäll.
Jag tog hjälp av en vän som är väldigt duktig på det mentala tänkandet och nu känner jag bara liiiite obehag i backar nu.

Men vad skulle jag ha gjort om jag inte hade den vännen? Skulle jag ALDRIG rida ut där det finns backar då?
Det funkar inte att tänka att man ska unvika problemet när det är så stort, ja jag tycker det är ett stort problem att inte våga rida i mörker eller på is.
Ts väljer ju bort ett bra stall just pga rädslan.
 
Ska man då inte jobba för att inte vara rädd då? Det finns jättebra coacher som hjälper med sånt. Bara för att Ts träffat en och inte klickat betyder det inte att det inte hjälper.

Det finns inget ska här, det är upp till var och en. Den absolut viktigaste förutsättningen för att komma över rädslan är att själv vilja, TS vill inte och att trycka på som du gör är om något kontraproduktivt och du visar en skrämmande brist på respekt. TS kanske är mogen för det en dag, kanske inte. Det finns inga krav på att rida ut i mörker för att vara en bra hästägare.
 
Det finns inga krav på att rida ut i mörker för att vara en bra hästägare.
Var har jag skrivit det?

Jag tror det skulle vara bra för Ts att bli av med rädslan, det är väl inget konstigt? Vill hon inte ska hon ha kvar rädslan men begränsar gör den ju. Det behöver man väl inte sopa under mattan?

En rädsla begränsar alltid. Oavsett om det är mörker ridning eller insekter, höjder eller vilken annan som helst.

Vet inte varför du hugger så på mig?

Jag tycker som sagt inte heller om att rida i mörker.
 
@Lipperta Det TS liv och inte ditt. Ska man bearbeta sina rädslor så är som sagt det absolut viktigaste att vilja och se nyttan av det själv. Att tjata på TS fyller ingen funktion. Det är hennes grej inte din.

Jag har skrivit 2 inlägg till Ts i välvilja, det anser jag inte är att tjata. Fö har ts lämnat tråden och jag tyckte det var en viktig disskution att fortsätta på.

Jag har aldrig sagt att ts gör ''fel'' val utan bara att det begränsar, vilket det gör.
 
Var har jag skrivit det?

Jag tror det skulle vara bra för Ts att bli av med rädslan, det är väl inget konstigt? Vill hon inte ska hon ha kvar rädslan men begränsar gör den ju. Det behöver man väl inte sopa under mattan?

En rädsla begränsar alltid. Oavsett om det är mörker ridning eller insekter, höjder eller vilken annan som helst.

Vet inte varför du hugger så på mig?

Jag tycker som sagt inte heller om att rida i mörker.

En normal rädsla begränsar inte, man MÅSTE inte rida i mörker, man kan rida dagtid och dem dagar man inte hinner det rida i ridhus/paddock, det är ingen begränsning. Det är få personer jag känner som rider i mörker, pga risken att om man ramlar av och skadar sig är man svår att hitta, och hästen kan bli på påkörd om den springer hem själv trots reflexer då den kommer i hög fart, inte håller till höger i kurvor, osv. Så jag accepterar fullt om folk inte vill rida i mörker, jag själv har dock inga problem att rida i mörker och tycker det är lite mysigt.

En begränsning är dock om man inte vågar rida ut alls tex.
 
Ska man då inte jobba för att inte vara rädd då? Det finns jättebra coacher som hjälper med sånt. Bara för att Ts träffat en och inte klickat betyder det inte att det inte hjälper.

Jag tycker inte det är det trevligaste som finns att rida på is eller i mörker men skulle aldrig komma på tanken att tumma på hästens hagar och utevistelse för att jag ska få en trevligare ridtur. Det är inte shysst mot hästen.

Jag har varit JÄTTERÄDD för att rida i nerförsbackar efter en häst som rusade nerför i gallopp i en riktigt brant backe och jag åkte på en jävla smäll.
Jag tog hjälp av en vän som är väldigt duktig på det mentala tänkandet och nu känner jag bara liiiite obehag i backar nu.

Men vad skulle jag ha gjort om jag inte hade den vännen? Skulle jag ALDRIG rida ut där det finns backar då?
Det funkar inte att tänka att man ska unvika problemet när det är så stort, ja jag tycker det är ett stort problem att inte våga rida i mörker eller på is.
Ts väljer ju bort ett bra stall just pga rädslan.
Absolut är det ju bra att ta tag i rädslan.
Men tills dess skulle inte jag heller utsätta mej för det man är rädd för när det går att undvika på ett ok sätt och man inte har verktygen (än).

Och ang sista meningen, "Ts väljer ju bort ett bra stall just pga rädslan."
så är det väl just det TS inte gör? Hästen trivs ju inte och TS letar stall med sina krav på ridmöjligheter men u t an att tumma på hagar/hästkompisar. Inte ens mindre stall verkar ju kunna erbjuda det sistnämnda vad jag förstår.
 
Hej allihop,

Jag har snart haft min häst i 2 år och vi har flyttat omkring en hel del pga olika anledningar. Det är sjukt svårt att finna anläggningar/stall som håller måttet inom rimligt avstånd hemifrån.

Först skulle min häst gå på lösdrift, men då han faller ur lätt och varit dålig i magen i stort sett hela vintern (veterinären har undersökt) så kan det konstateras att han bör stallas upp.
Det som verkar svårt är att hitta stall med stora hagar och hästkompisar. Nu går han på ett "bete" som inte bör kallas bete, det är en gräshage på ca 15*20 meter.. hästkraken har käkat upp allt gräs för längesedan. Vinterhagarna är kanske 10*30 meter.. Ingen hästkompis. Vi har fina ridvägar, ridhus, paddock osv men hästen är olycklig..

Kollat på en anläggning närmre mig. Men där är hagarna lika små.. funderat på att stalla upp honom där vintertid och sedan finna ordentligt bete sommartid.(maj-aug). Då kan jag iaf kolla till honom oftare, kanske tom rida två gånger dagligen på helgen.
Hade jag funnit en anläggning med STORA hagar och kompisar + ridbana/ridhus som låg längre ifrån så hade jag kört dit utan problem, men på alla sådana anläggningar hör de små hagarna till..
Tyvärr kan jag inte sätta honom ute på "vischan" utan någon form av ridbana då jag jobbar sådana tider att det krävs belysning på vintern. Det är ett dilemma som får mig att må dåligt på riktigt. Vill att min häst ska få vara häst men samtidigt ska det fungera för mig också. Lösdrift och flock hade varit bäst, för hans basala behov.. men nu klarar han inte det.. och som sagt, de flesta stall med boxplatser har små hagar.. :/

Hur tusan resonerar ni?
Jag förstår inte varför hagarna ska vara så "svordomar" små.. och att hästarna går en och en..:(
Jag funderade lite på den här tråden. Jag känner att det är i viss mån lite svårt att förstå TS problematik. Jag tro och känner att det är texten, dvs hur TS skriver. Att skriva en kort text till ett forum är verkligen inte lätt, det vet vi väl alla. Det är inte alltid en lyckas och då får en lite däng. Ingen har ju tid att lägga hur mycket tid som helst.

Om jag bara var där hos TS och tittade och pratade med TS så skulle jag förstå problematiken. TS du får ha överseende över att det är svårt att förstå.

Lycka till. Du löser det så småningom.
 
Ursäkta? Hästen har blivit helt förändrad. Det spelar ingen roll om vem som rider honom. Orädd som rädd. Min tränare, som f.ö rider sm (och är definitivt inte rädd) har provat att rida ut honom ett par gånger. Han är inte densamma som innan! Det kan du omöjligt veta genom en skärm. Självklart kan en häst blir skärrad av att tappa sin ryttare så kom inte och snacka om skitsnack... sådant blir jag förbannad på. Alla hästar fungerar inte likadant. De är individer..

och kan folk lämna frågan om mörkerridningens vara eller icke vara nu. Blir så trött. Jag är långt över vuxen och vet vad jag vill och inte, jag har självbevarelsedrift oavsett vilken häst jag rider. Kommer ALDRIG rida i mörker, om så hästen är bombsäker. PUNKT! Jag vågar rida min häst, men i paddock eller ut på ljusa dagen! Är det svårt att förstå? Problemet är vintertid- det ska fungera vintertid...

Jag släpper denna tråd nu.
En annan sak jag tänker på när det gäller uteritter och spända/rädda ryttare. Har du någon trygg häst och ryttare som du kan ha som sällskap?

Jag och min egen häst är sådana trygga individer och har hjälpt de spända och lite tittiga hästarna när vi ridit ut tillsammans. Ofta känner sig hästarna sig lite lugnare och det är en trygg häst med, men förstår om det är svårt om det inte finns sådant sällskap.

Oavsett lycka till med ditt letande, du borde hitta något som passar både dig och din häst. :up:
 
Att rida ut ensam på halt underlag i mörker på en spänd häst när man själv är spänd är ingen bra idé. Jag själv gör det regelbundet året om, trots ridhus, för att jag vill att hästen ska komma ut men då är vi heller inte otrygga varken hästen eller jag. En häst känner ju av ryttarens sinnesstämning väldigt väl och är den spänd själv från början och ryttaren är rädd så kan det gå rätt illa. Jag förstår TS dilemma (trots att jag som sagt själv inte har problem med att rida ut) - jag skulle aldrig stå där jag tvingades rida ut hela tiden eftersom det skulle få mig att dö av leda. Jag rider ut för hästens skull, inte för min egen, och utan andra ridmöjligheter skulle jag inte vilja ha häst alls. Att hästen ska ha bra utevistelse är ju också viktigt, så jag tycker inte att dilemmat är konstigt alls faktiskt. Så, till TS - leta på och hoppas att du hittar något där ni båda kan ha kul! :)
 
Jag red ut i mörker ,galopperade så gruset sprutade, hoppade stockar barbacka, red barbacka med en kompis på samma häst , körde voltige med mera förr i tiden.
Skulle aldrig någonsin göra något av detta nu. Inte en chans :)
Nu är det lugna uteritter med sadel och sällskap som gäller. Rädd försiktig eller bara vuxen, skulle inte utsätta mig för risker som jag ser dom som nu. Som ung fanns inte det tänket. Finns absolut inget som säger att man måste träna på att våga saker man faktiskt inte vågar :)
 

Liknande trådar

Anläggning Jag har de superbekvämt att ha hästen utanför min dörr, hyr en lägenhet på en liten hästgård med stall. Det är min häst och stallägarens...
Svar
19
· Visningar
2 058
Senast: Smurfoff
·
Träning Detta blir långt, men jag försöker få med så mycket som möjligt av historien. Jag köpte min häst 2015. Hon var då 10 år och hade kommit...
2
Svar
24
· Visningar
3 427
Senast: Fiorano
·
Anläggning Jag har 2 egna hästar på en liten gård i en by i västra Götaland, har även 2 inackoderingar. Jag tycker det är så svårt det här med hur...
2
Svar
37
· Visningar
5 243
Senast: Ajda
·
Hästmänniskan Jag börjar närma mig de 40. Jag ridit hela livet, har egen häst och har alltid ridit och varit i stallet i alla väder. Aldrig klagat och...
2
Svar
29
· Visningar
6 374
Senast: Habina
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Vildkattungar
  • Diarré

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp