Jargong på arbetsplats (Utbruten från Dejtingtråden 26!)

[cewe]

Om Zinfernias chef byt ut ordet hor mot N-ordet i stället sagt "kom nu n****ungar" ?
Hade det känts lika ok?

 

[Petruska]

Javisst, jag sätter mig själv främst. Utan tvekan.
Det har liksom aldrig varit en självklarhet att det skulle gå så bra som det faktiskt gjort. Jag har ingen formell utbildning, jag hoppade till och med av gymnasiet och tog inte studenten eftersom jag helhjärtat trodde att jag skulle klara mig ändå. Det tog dock ganska många år innan familjen (som består av advokater, ingenjörer, läkare, etc) accepterade mitt val och insåg att jag faktiskt kunde skapa en bra tillvaro åt mig själv, utbildad eller ej.
Jag har alltid fått slå mig fram på egen hand, även om jag kommer från en högutbildad släkt har jag aldrig haft förmånen med ett färdigt kontaktnät i branschen.
På mitt första jobb med projektansvar tackade jag för förtroendet genom att jobba jämt. Jag var inte ledig en enda dag på flera år, jag gick till jobbet med bruten arm innan jag åkte till sjukhuset, jag ringde flera hundra samtal om dagen och gick aldrig hem före någon annan. Jag saknar ibland den galna tiden även om den gjorde så att jag idag har en bättre tillvaro med högre lön och häftigare projekt.

Jag tycker att jag är skyldig mig själv att först och främst se till mina egna intressen.

Jag är högutbildad vilket min familj också är på min mammas sida. Tvärtom på min pappas.

Att du inte har någon utbildning framgår också mycket tydligt när du skriver om din arbetsplats. Möjligen förvånar det lite ändå att du kommer från en så solid medelklassbakgrund och så fattar du ändå INGENTING om samhället och arbetsmarknaden.

 

[Petruska]

Om Zinfernias chef byt ut ordet hor mot N-ordet i stället sagt "kom nu n****ungar" ?
Hade det känts lika ok?

Oh ja, han är ju en sådan lustigkurre!

Och oerhört kompetent.

 

[Raderad medlem 94602]

Fattar inte vad utbildning har med sunt uppförande att göra

Mvh en lågutbildad.

 

[cewe]

Fattar inte vad utbildning har med sunt uppförande att göra

Mvh en lågutbildad.

Inte ett dugg
Min svåger har massa olika högskoleutbildningar men kan vara totalt socialt inkompetent och saknar helt hur man uppför sig i bland

 

[Petruska]

Fattar inte vad utbildning har med sunt uppförande att göra

Mvh en lågutbildad.

Inget!

Utbildning kan ha att göra med att känna till saker. Tex arbetsmiljöregler.

 

[mandalaki]

Om Zinfernias chef byt ut ordet hor mot N-ordet i stället sagt "kom nu n****ungar" ?
Hade det känts lika ok?

Med motsvarande resonemang så vore det ju helt okej. "Han är en bra chef, har aldrig tryckt ner någon, han sa det till en liten grupp som han visste var okej med det och om någon nytillkommen skulle ta illa upp så är det upp till hen att tala om det."

 

[Milosari]

Jag är högutbildad vilket min familj också är på min mammas sida. Tvärtom på min pappas.

Att du inte har någon utbildning framgår också mycket tydligt när du skriver om din arbetsplats. Möjligen förvånar det lite ändå att du kommer från en så solid medelklassbakgrund och så fattar du ändå INGENTING om samhället och arbetsmarknaden.

Jag tror att medelklassen är klart värst här. Känslan av att man gör en klassresa för att man ändrar riktning lite och anstränger sig något tror jag är lite småfarlig. Jag vet inte riktigt hur man ska komma tillrätta med det, mer än att verkligen försöka få ens barn att förstå hur otroligt privilegierade de är, och det direkt olämpliga i att skörda frukten av andras hårda arbete utan att bidra något själv. Eller som i det här fallet, att aktivt arbeta för att försämra möjligheterna för utveckling.

 

[Milosari]

Med motsvarande resonemang så vore det ju helt okej. "Han är en bra chef, har aldrig tryckt ner någon, han sa det till en liten grupp som han visste var okej med det och om någon nytillkommen skulle ta illa upp så är det upp till hen att tala om det."

"Alla svarta jag känner skämtar också så. Det är svenska feminister som är överdrivet lättkränka" . Osv osv.

 

[mandalaki]

"Alla svarta jag känner skämtar också så. Det är svenska feminister som är överdrivet lättkränka" . Osv osv.

Absolut, fast jag överförde mer @Zinfernia s resonemang kring varför chefens uttalanden var okej.

 

[Milosari]

Absolut, fast jag överförde mer @Zinfernia s resonemang kring varför chefens uttalanden var okej.

Ja jag drog det bara vidare. De som använder svinig jargong har alltid ursäkter på lager. Problemet ligger aldrig hos dem själva.

(Alltså so what om chefen och kollegorna är okej med det. Och so what om man känner en invandrare som kallar sig själv för något nedsättande. Det är fortfarande direkt olämpligt språk och framförallt på en arbetsplats!)

 

[Raderad medlem 94602]

Inget!

Utbildning kan ha att göra med att känna till saker. Tex arbetsmiljöregler.

I just den här frågan om arbetsplatsmiljö tror jag inte det hänger ihop med utbildning utan snarare värderingar. Många lågutbildade brinner i fackfrågor medans välutbildade inte behöver bry sig för de har sitt på det torra ändå.
Tror det mer handlar om vilken moral man fått med sig hemmifrån samt sin egen empati.

 

[westernsuzie]

Jag känner inte att jag är i behov av medhåll, jag har inga problem med att vara ensam om min åsikt
Tja, jag gick frivilligt ner ca 5000:- i lön för att få komma till det här företaget men det jag förlorar i pengar vinner jag i utveckling. Jag kände mig redo för större projekt och oavsett vad ni än tror så har mitt nya företag ett väldigt gott rykte på marknaden, på många sätt är det en dörröppnare.

Sen begriper jag inte hur du kan anse att byggbranschen inte är stor. Bara på mitt jobb har vi runt 50-100 samarbetspartners som jag teoretiskt sett skulle kunna arbeta för i framtiden och då tillkommer markentreprenader, betongtillverkare, stomleverantörer, olika former av prefabsystem, takspecialister, maskinföretag, etc, och då har jag inte ens nämnt övriga hantverkargrupper.
Mitt företag är liksom inblandade i allt från brobyggen till arenor, från små renoveringsjobb på fasader till komplex med flera hundra lägenheter.
Om jag i framtiden lessnar på mångmiljonprojekten kan jag dessutom gå ner några snäpp och syssla med mindre byggen och renoveringar för privata kunder så att marknaden är liten håller jag inte med om.
(För din info så stod det i tidningarna så sent som igår att byggbranschen siktar på att bygga skyskrapor i Göteborg för ca 100 miljarder framöver)

Jobbar också inom byggbranschen, dock i tidiga skeden så jag är sällan ute på byggena, och håller verkligen inte med om att byggbranschen skulle vara så där megastor. Absolut, projekten är många och det är stora summor inblandade, men efter några år märker man att företagen och personerna är desamma. Man stöter på precis alla om och om igen, men i nya projekt och nya roller. Min man som arbetar i samma bransch men i genomförandeskedet säger samma sak. Så att vara rädd om sitt rykte och uppföra sig som folk är smart, annars kan det bli svårt i nästa projekt.

 

[Hyacinth]

Javisst, jag sätter mig själv främst. Utan tvekan.
Det har liksom aldrig varit en självklarhet att det skulle gå så bra som det faktiskt gjort. Jag har ingen formell utbildning, jag hoppade till och med av gymnasiet och tog inte studenten eftersom jag helhjärtat trodde att jag skulle klara mig ändå. Det tog dock ganska många år innan familjen (som består av advokater, ingenjörer, läkare, etc) accepterade mitt val och insåg att jag faktiskt kunde skapa en bra tillvaro åt mig själv, utbildad eller ej.
Jag har alltid fått slå mig fram på egen hand, även om jag kommer från en högutbildad släkt har jag aldrig haft förmånen med ett färdigt kontaktnät i branschen.
På mitt första jobb med projektansvar tackade jag för förtroendet genom att jobba jämt. Jag var inte ledig en enda dag på flera år, jag gick till jobbet med bruten arm innan jag åkte till sjukhuset, jag ringde flera hundra samtal om dagen och gick aldrig hem före någon annan. Jag saknar ibland den galna tiden även om den gjorde så att jag idag har en bättre tillvaro med högre lön och häftigare projekt.

Jag tycker att jag är skyldig mig själv att först och främst se till mina egna intressen.

Det jag läser in är att du ändå är rädd för att din brist på utbildning gör att du accepterar mer än du gjort om du haft tryggheten i att inte behöva slå dig fram. Been there, har tröjan. Jag har också haft bra jobb trots att jag hoppade av gymnasiet, men krasst sett var jag ändå stressad över att alla andra var civilekonomer.
Dina intressen av att ha ett jobb kommer före allt, det är lite farligt.

 

[BornAgain]

Eller ger runktips på förmiddagsfikat sådär i all vänskaplighet?
Jag tycker problemet i den här tråden är me, me, me, I and I. Tycker det verkar vara väldigt vanligt bland yngre personer idag, JAG är nöjd och behöver inget fackförbund, JAG är nöjd med att vara föräldraledig, JAG är nöjd med bla bla bla. Som om de kollektiva rättigheterna bara har ramlat ned från himlen en gång i tiden och som om de inte har föregåtts av lång och blodig kamp för fri-och rättigheter som vi tar för självklara idag. Det är att sakna en enorm historielöshet och verkligen ett bevis på hur nyliberalismen har trängt in överallt, det vill säga hur individualiserat kollektiva problem är, som i den här tråden; JAG trivs jättebra på min arbetsplats och om JAG inte skulle trivs skulle jag ta mig vidare. Och är inte DU nöjd heller kan du ju också söka dig vidare. Inget sammanhang, inte att man som individ är del av ett större sammanhang som påverkar många relationer på arbetet och omvärlden. Det är helt ointressant så länge JAG tjänar bra och är ung och de gamla stofilerna som stör MIG kommer ju ändå snart att vara historia. En sådan sorglig inställning och så djupt beklämmande. Men inte förvånande dock, hela vår samtid handlar ju om att boosta sitt varumärke och värna SIG SJÄLV.

Problemet för kvinnor som är OK med jargongen är att de blir gamla, och i en miljö med de typer av attityder som uttrycks i ett sexistiskt språk sker det snabbt. Liten och söt vid 27 - gammal och passé vid 35-40 (eller när någon yngre eller sötare anställs). Plötsligt är man inte en av "grabbarna" längre, inte lilla hor-ungen utan kärringen som kan fixa kaffe. Den man kan kn*lla i mörker eller om man är full nog. Plötsligt handlar skämt om biologiska klockan, gädd-häng och mustascher. Säger man emot DÅ - så tål man inte "lite skoj", man räknas som bitter, kanske t.o.m. som en sådan där feminist. Och tänk vad jobbigt att vara på en arbetsplats med bara kvinnor! De har ju ingen humor.

Nyanställda kvinnor har kortare hållbarhetstid än "alfa-hanar". Man kan inte räkna med att de försvinner innan man själv gör det.

(Jag har grälat på mina kompisar vid 27 för skit de låtit passera och försvarat - för att sedan höra dem riktigt bittra ett par år senare )

 

[Mabuse]

Tja, om jag måste välja så är jag hellre stolt över mina resultat och vart min ambition har tagit mig än att jag jobbar på en arbetsplats som är politiskt korrekt i alla lägen.

Du skiter i om du är etisk så länge det går bra för dig?

 

[Raderad medlem 6459]

Att du inte har någon utbildning framgår också mycket tydligt när du skriver om din arbetsplats. Möjligen förvånar det lite ändå att du kommer från en så solid medelklassbakgrund och så fattar du ändå INGENTING om samhället och arbetsmarknaden.

Ja, det har jag också reagerat på!

 

[Kattennizze]

Jag är högutbildad vilket min familj också är på min mammas sida. Tvärtom på min pappas.

Att du inte har någon utbildning framgår också mycket tydligt när du skriver om din arbetsplats. Möjligen förvånar det lite ändå att du kommer från en så solid medelklassbakgrund och så fattar du ändå INGENTING om samhället och arbetsmarknaden.

Jag håller inte med. Den här plattheten och historielösheten tycker jag att jag möter hos många unga medelklassmänniskor. Så dålig har skolan blivit i takt med att riskkapitalisterna har fått förstöra den. Bakgrunden har inte kunnat kompensera för detta. Tidsandan är ju som den är, också.

 

[Kattennizze]

Oh ja, han är ju en sådan lustigkurre!

Och oerhört kompetent.

Man måste väl få säga vad man vill i det här landet!

 

[sjoberga]

Man måste väl få säga vad man vill i det här landet!

"Rå men hjärtlig stämning" användes frekvent av min omgivning i mina tidiga yrkesår för att rättfärdiga det. Har inte hört det uttrycket på länge. Lite samma som "Jag är inte rasist men, ...". Något annat än det man säger ska beaktas, när man värderar utsagan.

För den där råa jargongen är allt annat än min definition av "hjärtlig".