Juridik kring skilsmässa

Nu frågar jag åt en kompis (på riktigt!). Hon har ganska nyligen avslöjat att hennes man varit/är otrogen, och sedan dess har han inte bott hemma i huset. De kommunicerar via ilskna sms...

Hon är såklart orolig för hur det ska bli med allt, och främst var hon (och barnen) ska bo. Hennes man har dubbelt så hög lön som henne, och hon jobbar i ett typiskt ”kvinnligt” låglöneyrke. Det som gör mig fundersam är att hon berättade igår att han redan köpt lägenhet bakom ryggen på henne. Han har tydligen tagit nåt som heter ”överbryggningslån” (?) med villkor att deras gemensamma hus måste säljas inom 3-6 mån. Kan han verkligen göra så?? Låter ju helt sjukt att han ska kunna ordna det så bra och enkelt för sig medan hon blir ställd på bar backe i princip. Hon har pratat med banken och kommer nog knappt att ha råd att köpa en etta (med tre barn...).

Jag kan avsluta med att säga att de inte har skickat in papper om skilsmässa än, åtminstone har hon inte skrivit på några.

Tacksam för tips och råd!
Är det gemensamma barn?
 
Det kan låta dyrt med en jurist, men det kan bli många gånger dyrare att inte anlita en och göra fel eller missa rättigheter.
Hear hear! En jurist är guld värd.
Ibland kan man få hjälp till kostnaden för en jurist via sin hemförsäkring eller liknande. Kanske personförsäkring? Be henne kolla upp sitt försäkringsskydd.
Sen tycker jag att om det här kommer som en ovälkommen chock från en klar himmel för henne, och han har haft tid att planera, då får han helt enkelt räkna med att det kommer att ta tid för henne att hantera situationen.
 
Fast jag kan förstå att man i en skilsmässa inte orkar/är intresserad av att hålla koll på den andres rättigheter om den andre inte har koll (enligt en själv). Det blir kanske lite lätt att "skyll dig själv om du inte kollar upp saker tillräckligt". Tålamodet är kanske slut. Jag hade nog inte heller orkat/velat hjälpa ett blivande ex med hans rättigheter i en skilsmässa. Vuxen människa får klara sig själv och ta ansvar för sig själv. Sen hade jag inte medvetet lurat heller. Men det hade inte varit min business längre om exet hade missat sina rättigheter heller p.g.a. att han t.ex. struntat i att anlita en advokat/jurist.
Jag har en vän vars partner är helt ointresserad och okunnig om saker som tex huslån, elförbrukning och liknande saker. Min vän har verkligen i flera år försökt att få partnern intresserad och ta sin del av ansvaret, men det händer inte. Det innebär ju att min vän skulle ha the upper hand om det blev skilsmässa, och då tycker jag att det för partnerns del faktiskt är självförvållat. Ansvar för sig själv, som sagt!
 
Fast jag kan förstå att man i en skilsmässa inte orkar/är intresserad av att hålla koll på den andres rättigheter om den andre inte har koll (enligt en själv). Det blir kanske lite lätt att "skyll dig själv om du inte kollar upp saker tillräckligt". Tålamodet är kanske slut. Jag hade nog inte heller orkat/velat hjälpa ett blivande ex med hans rättigheter i en skilsmässa. Vuxen människa får klara sig själv och ta ansvar för sig själv. Sen hade jag inte medvetet lurat heller. Men det hade inte varit min business längre om exet hade missat sina rättigheter heller p.g.a. att han t.ex. struntat i att anlita en advokat/jurist.
Det är ju viss skillnad mellan att håll koll på den andres rättigheter åt personen och att gå bakom ryggen på henne, skaffa kvinna, köpa en lägenhet och belåna huset hon bor i utan att säga någonting.
 
Jag har en vän vars partner är helt ointresserad och okunnig om saker som tex huslån, elförbrukning och liknande saker. Min vän har verkligen i flera år försökt att få partnern intresserad och ta sin del av ansvaret, men det händer inte. Det innebär ju att min vän skulle ha the upper hand om det blev skilsmässa, och då tycker jag att det för partnerns del faktiskt är självförvållat. Ansvar för sig själv, som sagt!
Jag tycker nog det är så man behandlar sina fiender (utnyttja varje svaghet till max) inte sina vänner och föräldern till ens barn. Men ok, om det är fiendskap som man vill ha efter att man bott ihop.
 
Det är ju viss skillnad mellan att håll koll på den andres rättigheter åt personen och att gå bakom ryggen på henne, skaffa kvinna, köpa en lägenhet och belåna huset hon bor i utan att säga någonting.

Men vänta nu.

Vi vet att det finns otrohet med i bilden, men vadå skaffa kvinna? Har han köpt en kvinna? Människohandel?

Och det är INGET som säger att huset är belånat, tvärtom är det som framkommit att lånet finns villkoret, en milsvidd skillnad. Och jag gissar att han har sagt något, eftersom det framkommit utan att ts vän pratat med banken.
 
Nu frågar jag åt en kompis (på riktigt!). Hon har ganska nyligen avslöjat att hennes man varit/är otrogen, och sedan dess har han inte bott hemma i huset. De kommunicerar via ilskna sms...

Hon är såklart orolig för hur det ska bli med allt, och främst var hon (och barnen) ska bo. Hennes man har dubbelt så hög lön som henne, och hon jobbar i ett typiskt ”kvinnligt” låglöneyrke. Det som gör mig fundersam är att hon berättade igår att han redan köpt lägenhet bakom ryggen på henne. Han har tydligen tagit nåt som heter ”överbryggningslån” (?) med villkor att deras gemensamma hus måste säljas inom 3-6 mån. Kan han verkligen göra så?? Låter ju helt sjukt att han ska kunna ordna det så bra och enkelt för sig medan hon blir ställd på bar backe i princip. Hon har pratat med banken och kommer nog knappt att ha råd att köpa en etta (med tre barn...).

Jag kan avsluta med att säga att de inte har skickat in papper om skilsmässa än, åtminstone har hon inte skrivit på några.

Tacksam för tips och råd!

ångrade mig, men funderar över "bakom ryggen".
 
Det är ju viss skillnad mellan att håll koll på den andres rättigheter åt personen och att gå bakom ryggen på henne, skaffa kvinna, köpa en lägenhet och belåna huset hon bor i utan att säga någonting.

Det är nog inte så att huset är belånat utan hustruns vetskap.
Lånet har nog maken skaffat på egen ekonomi.

Och visst är det inte så snyggt att skaffa ny bostad innan separationen är ett faktum, men det kan tänkas gå att förstå.

Om vi tänker oss en situation där två personer är gifta.
En av personerna har bestämt sig för att inte fortsätta det gemensamma livet.
Den personen inser att den andra parten riskerar att bli ledsen, arg, besviken (valfritt ord) när beslutet meddelas.
Den personen väljer att skaffa nytt boende så snart som möjligt, för att separationen ska kunna gå så fort som möjligt. Personen har ekonomi nog för att kunna låna till lägenhet, men även försäljning av den gemensamma bostaden är del i kalkylen.
Den gemensamma bostaden står inte som pant för lånet, men är en del av förutsättningarna som gett möjlighet till lånet (man får väl förmoda att parterna delar lika på de pengar som kommer in vid försäljningen av det gemensamma boendet).

Inte så snyggt, kanske, men inte helt obegripligt.
 
Men vänta nu.

Vi vet att det finns otrohet med i bilden, men vadå skaffa kvinna? Har han köpt en kvinna? Människohandel?

Och det är INGET som säger att huset är belånat, tvärtom är det som framkommit att lånet finns villkoret, en milsvidd skillnad. Och jag gissar att han har sagt något, eftersom det framkommit utan att ts vän pratat med banken.
Jag menar att han ordnat allting färdigt för sig att flytta och sedan släpper bomben om att han ska flytta. Vilket verkar orättvist.

(Jag hade en bekant vars man, skaffade lägenhet, flyttade över tillsammansvarandet till exklusivt den andra partnern och tog sitt pick och pack och drog och lämnade en lapp. Det är så väldigt osympatiskt och förljuget att låtsas att allting är ok, ordna för sig allting i hemlighet under månader och sedan bara sticka och lämna den andra i panik.

Jag hade en annan bekant som alltid såg till att ha etablerat ett nytt fast förhållande sedan månader innan hon lämnade den sambo hon hade. Dvs kunna gå över från förhållande till förhållande utan en glitch mellan.)
 
Jag menar att han ordnat allting färdigt för sig att flytta och sedan släpper bomben om att han ska flytta. Vilket verkar orättvist.

orättvist eller klokt planerat för att man inte ska behöva gå och nöta på varandra när beslutet är fattat.

Och vi vet ju faktiskt inte om det var mannen eller TS kompis som "bestämde" att det skulle bli separation.

Jag har också en indirekt erfarenhet av separation.
Min syster hade en sambo i rätt många år.
Han beslutade att deras gemensamma liv inte hade någon framtid.
Han flyttade ut från den gemensamma lägenheten.

I deras fall finns dock ingen ovänskap och troligen ingen otrohet.
I deras fall bor den lämnade parten faktiskt fortfarande kvar i den (ännu inte sålda) gemensamma lägenheten nu några år senare.

Men det gick ju också till på det sättet att han beslutade om separation och han flyttade ut till en annan bostad som han skaffat.
Han har betydligt bättre ekonomi än hon, och hade inga svårigheter att köpa en egen lägenhet.

Skillnaden är väl att syrran inte blivit ombedd att flytta snabbt.
 
Det är nog inte så att huset är belånat utan hustruns vetskap.
Lånet har nog maken skaffat på egen ekonomi.

Och visst är det inte så snyggt att skaffa ny bostad innan separationen är ett faktum, men det kan tänkas gå att förstå.

Om vi tänker oss en situation där två personer är gifta.
En av personerna har bestämt sig för att inte fortsätta det gemensamma livet.
Den personen inser att den andra parten riskerar att bli ledsen, arg, besviken (valfritt ord) när beslutet meddelas.
Den personen väljer att skaffa nytt boende så snart som möjligt, för att separationen ska kunna gå så fort som möjligt. Personen har ekonomi nog för att kunna låna till lägenhet, men även försäljning av den gemensamma bostaden är del i kalkylen.
Den gemensamma bostaden står inte som pant för lånet, men är en del av förutsättningarna som gett möjlighet till lånet (man får väl förmoda att parterna delar lika på de pengar som kommer in vid försäljningen av det gemensamma boendet).

Inte så snyggt, kanske, men inte helt obegripligt.[/QUO

Han har villkorat, helt själv, utan att säga någonting, att huset hon bor i ska säljas inom tre månader.

Väl medveten om att hon kanske inte kommer lyckas skaffa någonstans att bo på den tiden.
 
Han har villkorat, helt själv, utan att säga någonting, att huset hon bor i ska säljas inom tre månader.

Väl medveten om att hon kanske inte kommer lyckas skaffa någonstans att bo på den tiden.

Jojo.
Fast vi vet ju inte heller om det gemensamma huset kommer att bli sålt inom 3-6 månader.
Vi vet inte heller exakt vad hans bank kräver eller inte.
 
Fiendskap? För att man inte fortsätter att sköta ekonomin åt sin före detta?
Sköta ekonomin? Nu handlar det om att komma överens om att sälja hus utan att fråga en av parterna som bor i det eller utnyttja det faktum att någon vet lite om någonting till att lura denne, som det lät i ditt inlägg. Dvs den som sköter ekonomin vet så mycket att hen kan utnyttja det till fullo som fördelar i en bodelning. Det är inte ok att försöka krama ur och få ut så mycket som möjligt från sina medmänniskor.

Att inte sköta någons lån och värme när man flyttat isär är väl självklart och den andra parten lär nog lära sig snabbt.
 
Jojo.
Fast vi vet ju inte heller om det gemensamma huset kommer att bli sålt inom 3-6 månader.
Vi vet inte heller exakt vad hans bank kräver eller inte.
Så du menar att om han misslyckas med vad han försöker göra så betyder det att han handlat rättframt och trevligt? Vi vet ju vad han försöker göra, det är själva intentionen som är elak.
 
Den personen väljer att skaffa nytt boende så snart som möjligt, för att separationen ska kunna gå så fort som möjligt. Personen har ekonomi nog för att kunna låna till lägenhet, men även försäljning av den gemensamma bostaden är del i kalkylen.
Den gemensamma bostaden står inte som pant för lånet, men är en del av förutsättningarna som gett möjlighet till lånet (man får väl förmoda att parterna delar lika på de pengar som kommer in vid försäljningen av det gemensamma boendet).

Inte så snyggt, kanske, men inte helt obegripligt.

Jag tycker nog det är oerhört fult och ganska obegripligt. Att ordna för sig själv så man landar mjukt på annans bekostnad. Man kan ju lägga någons sadel i en lerpöl också för att kliva på och inte blöta skorna, men är det bra?
 
Men vad är det som gäller egentligen? Informera en som alltid bott i hyresrätt.

Om två personer som är gifta bor i ett hus:

-Kan en person äga huset helt själv utan att den andra har några rättigheter alls? Utan ett äktenskapsförord. Kan den personen då sälja och tvinga ut den andre när som helst? Har inte den som bott i huset några rättigheter alls om h*n inte äger huset?
-Om båda köpte huset gemensamt, kan den ena kräva att bli utköpt från huset?

För om båda står som ägare på huset så kommer ju båda två få ut pengar för huset vid försäljning och man får väl hoppas att de pengarna kan räcka till en iaf en liten bostad. Beroende på husets värde och var man bor.
 

Liknande trådar

Äldre Nu är goda råd kanske inte så dyra men kärringen är förbannad. Lång historia kort. Jag och exman bygger hus på min släktgård -97. Åren...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
24 291
Senast: Korven
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp