Kasterera hanhund- känsligt ämne

[Raderad medlem 94602]

Fast det är ju uteslutande forskning som tar upp negativa hälsoeffekter som tas upp. Den forskning som visar på positiva effekter "glöms bort". Jag är fullt medveten om att det finns för- och nackdelar (vetenskapligt belagda) men det verkar inte riktigt finnas utrymme för fördelarna.

En enorm fördel för t.ex. tikar inom raser där livmoderinflammation är vanlig är ju att man helt eliminerar risken för livmoderinflammation. Något som kanske är oviktigt inom raser där det inte är ett problem, men något som helt klart är en viktig faktor för de som har hårt drabbade raser. Det är trots allt väldigt mycket säkrare (och billigare) att kastrera en frisk tik än när hon har blivit sjuk.

Sedan målas det upp sanningar som kanske inte alls är sanningar. Mycket av den forskning som finns har inte replikerats dvs. man har enstaka studier som visar på det ena eller det andra, men en studie säger inte sanningen. Ju fler gånger en studie replikeras ju "säkrare" är resultaten.

Har för mig att någon skrev att kastrerade hundar har kortare livslängd. Det kanske har visats i någon studie, men så i en annan (t.ex. denna http://www.vin.com/apputil/image/handler.ashx?docid=5800951) ser man motsatt resultat. Vad ska man tro? Om kastrerade hundar lever längre än okastrerade skulle det kunna vara orsaken till att kastrerade hundar drabbas av cancer i högre omfattning än okastrerade. Hur vanliga är dessa cancersorter som kastrerade hundar drabbas av i högre omfattning? En 100%-ig ökning i risk kan ju handla om att gå från 0,1% risk att drabbas till 0,2%... fortfarande låg risk om än 100% högre.

Risken att kastrerade hundar drabbas av vissa sorters cancer är högre än för okastrerade. Å andra sidan är risken att drabbas av infektionssjukdomar eller trauma större hos okastrerade.

Forskning på en ras går kanske inte att överföra på hundar generellt? Ålder vid kastrering kan spela roll. Tidig kastrering kan vara fördelaktig ur vissa aspekter, men sämre ur andra. Ingen vet vilken ålder som är optimal (det kanske inte finns någon optimal ålder). Hundar som bor inne i stan kanske stressas mer än hundar på landet? Det är rätt stor skillnad på att ständigt omges av löptikar mot att bara utsättas för löptikar 1-3 ggr/ år. Jag växte upp på vischan och vi hade bara hanhundar. Löptikar vara aldrig ett problem. Vi hade ingen och vi hade inga grannar heller.

Jag tycker diskussionen ofta blir alldeles för onyanserad. Tycker länkarna nedan nyanserar lite.

http://news.vin.com/VINNews.aspx?articleId=27205
http://www.carodog.eu/wp-content/uploads/2014/10/PAV045web2.pdf

Nja. Helt håller jag inte med här om att bara nackdelarna lyfts fram. Läser man på så lyfts ju även fördelarna fram. Sen är det ju fördelarna som talat för kastrering genom åren medans nackdelarna i princip helt har kommit i skymundan. Och med tiden har ju även forskningen gått framåt och mycket som förr var okänt är numera känt i studier.

 

[Sol]

Nja. Helt håller jag inte med här om att bara nackdelarna lyfts fram. Läser man på så lyfts ju även fördelarna fram. Sen är det ju fördelarna som talat för kastrering genom åren medans nackdelarna i princip helt har kommit i skymundan. Och med tiden har ju även forskningen gått framåt och mycket som förr var okänt är numera känt i studier.

Vi har nog hängt i olika kretsar för jag tycker alltid att hundägare har varit oerhört negativa till kastrering och många vill ha tillbaka kastreringsförbudet. SKK gör ju också verkligen allt de kan för att straffa de som väljer att kastrera.

 

[Raderad medlem 94602]

Vi har nog hängt i olika kretsar för jag tycker alltid att hundägare har varit oerhört negativa till kastrering och många vill ha tillbaka kastreringsförbudet. SKK gör ju också verkligen allt de kan för att straffa de som väljer att kastrera.

I mina "kretsar" förekommer kastrering ibland. (Jag ska ju själv kastrera min hane) Men det är inget man tar lätt på. De individer som är kastrerade har blivit det av en mycket god anledning. Oftast har det löpt väl ut. Men inte alltid.
Där det inte har löpt väl ut är oftast blandrashundar el hundar som redan haft vissa problem.
Hundar av sund avel och bra mentalitet har oftast klarat sig helt utan negativa effekter. Undantag nån viktuppgång el päls där underullen börjat växa som ogräs.
Så min egna antagelse är att även här har aveln betydelse.

 

[BernT]

Det later som om din hund ar radd da han fungerar i en flock, inte arg. Radslor blir ofta storre efter kastrering.

Min aldre rottis, Miss Mandy, kastrerades nar hon var 5 ar. Orsaken var att hon blev skendraktig efter varje lop och super deppig fran lopet tills "valparna" kom och hade ett himla bestyr da hon inte kunde lamna valparna ... Nar hon sa borjade lopa 4 ganger om aret valde jag att kastrera ... da jag satsade pa kvalitet av liv istallet for kvantitet.
Mandy har alltid varit en mycket skarp rottis, nar hon kastrerades blev hon mer vaktig i vissa sammanhang och mer valpig i andra. Numera ar det svarare att lasa henne, ibland reagerar hon med vakt vid tillfallen som ar mycket svart att forutse och som verkar valdigt 'random'. Det har gjort att vi har gatt over lydnaden (som alltid varit mycket bra) och att vi nu har en absolut och omedelbar lydnad alltid ... och ser till att befasta det flera ganger i veckan.

Jo vi tycker också det känns så, att han försöker maskera rädslan med ilska/bli arg. Kanske ska vi kemiskt kastrera först och se om det blir bättre/sämre innan vi gör något som är oåterkalleligt. Fast de två varianterna kanske inte riktigt ger samma effekt?

 

[Sol]

Jo vi tycker också det känns så, att han försöker maskera rädslan med ilska/bli arg. Kanske ska vi kemiskt kastrera först och se om det blir bättre/sämre innan vi gör något som är oåterkalleligt. Fast de två varianterna kanske inte riktigt ger samma effekt?

De ger väldigt liknande effekt. Suprelorin (kemisk kastrering) stänger av testosteronproduktionen vilket även sker vid en kirurgisk kastrering.

 

[Kilauea]

Jo vi tycker också det känns så, att han försöker maskera rädslan med ilska/bli arg. Kanske ska vi kemiskt kastrera först och se om det blir bättre/sämre innan vi gör något som är oåterkalleligt. Fast de två varianterna kanske inte riktigt ger samma effekt?

Att tänka på vid en kemisk kastrering är att chippet liksom "kör slut" på testosteronproduktionen, varpå en hund som varit intresserad av tikdofter osv kan bli värre ett tag innan nivån börjar minska.

 

[utte]

Jag har uppfödning i liten skala och både tikar och hanar i flocken. När en av mina hanar visade sig ha patellaluxation och inte skulle gå i avel tog jag beslutet att kastrera honom för att underlätta för honom under löpen, något jag verkligen, verkligen ångrar.

Han var en hane med ett helt underbart temperament, glad, trygg och säker och hade ett lugn som smittade av sig på hela flocken och på andra hundar (och människor). Alla hundmöten var a piece of cake. Alltid pigg och glad och med på allt. Han blev tyvärr en annan hund efter kastrationen. Han fungerar fortfarande i flocken men har fått en helt annan roll där han ofta hamnar utanför och blir osäker. Han är ofta låg och visar sällan den glädjen för arbete och lek som han gjorde. Jag upplever det faktiskt som att han ofta verkar deppig. När vi träffar andra hundar blir han ofta nästan som ett mobboffer. Mitt hjärta brister när jag ser honom i dessa situationer. Om jag bara kunde göra denna förb*annade kastration ogjord…

Numera informerar jag nogsamt alla valpköpare om de negativa konsekvenser en kastration kan få både hälsomässigt och på mentaliteten.

 

[Monstermom]

Jag har uppfödning i liten skala och både tikar och hanar i flocken. När en av mina hanar visade sig ha patellaluxation och inte skulle gå i avel tog jag beslutet att kastrera honom för att underlätta för honom under löpen, något jag verkligen, verkligen ångrar.

Han var en hane med ett helt underbart temperament, glad, trygg och säker och hade ett lugn som smittade av sig på hela flocken och på andra hundar (och människor). Alla hundmöten var a piece of cake. Alltid pigg och glad och med på allt. Han blev tyvärr en annan hund efter kastrationen. Han fungerar fortfarande i flocken men har fått en helt annan roll där han ofta hamnar utanför och blir osäker. Han är ofta låg och visar sällan den glädjen för arbete och lek som han gjorde. Jag upplever det faktiskt som att han ofta verkar deppig. När vi träffar andra hundar blir han ofta nästan som ett mobboffer. Mitt hjärta brister när jag ser honom i dessa situationer. Om jag bara kunde göra denna förb*annade kastration ogjord…

Numera informerar jag nogsamt alla valpköpare om de negativa konsekvenser en kastration kan få både hälsomässigt och på mentaliteten.

Så tråkigt!
Om det är OK att jag frågar, hur snabbt efter kastrationen märktes problemen, och hur lång tid har det gått sen dess? Hur var han innan i fråga om könsdrift, låg/normal/högintresserad?

 

[hastflicka]

Jag har uppfödning i liten skala och både tikar och hanar i flocken. När en av mina hanar visade sig ha patellaluxation och inte skulle gå i avel tog jag beslutet att kastrera honom för att underlätta för honom under löpen, något jag verkligen, verkligen ångrar.

Han var en hane med ett helt underbart temperament, glad, trygg och säker och hade ett lugn som smittade av sig på hela flocken och på andra hundar (och människor). Alla hundmöten var a piece of cake. Alltid pigg och glad och med på allt. Han blev tyvärr en annan hund efter kastrationen. Han fungerar fortfarande i flocken men har fått en helt annan roll där han ofta hamnar utanför och blir osäker. Han är ofta låg och visar sällan den glädjen för arbete och lek som han gjorde. Jag upplever det faktiskt som att han ofta verkar deppig. När vi träffar andra hundar blir han ofta nästan som ett mobboffer. Mitt hjärta brister när jag ser honom i dessa situationer. Om jag bara kunde göra denna förb*annade kastration ogjord…

Numera informerar jag nogsamt alla valpköpare om de negativa konsekvenser en kastration kan få både hälsomässigt och på mentaliteten.

Fy sa trist. Jag har hort andra saga samma sak, bade om tikar och hanhundar.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag har uppfödning i liten skala och både tikar och hanar i flocken. När en av mina hanar visade sig ha patellaluxation och inte skulle gå i avel tog jag beslutet att kastrera honom för att underlätta för honom under löpen, något jag verkligen, verkligen ångrar.

Han var en hane med ett helt underbart temperament, glad, trygg och säker och hade ett lugn som smittade av sig på hela flocken och på andra hundar (och människor). Alla hundmöten var a piece of cake. Alltid pigg och glad och med på allt. Han blev tyvärr en annan hund efter kastrationen. Han fungerar fortfarande i flocken men har fått en helt annan roll där han ofta hamnar utanför och blir osäker. Han är ofta låg och visar sällan den glädjen för arbete och lek som han gjorde. Jag upplever det faktiskt som att han ofta verkar deppig. När vi träffar andra hundar blir han ofta nästan som ett mobboffer. Mitt hjärta brister när jag ser honom i dessa situationer. Om jag bara kunde göra denna förb*annade kastration ogjord…

Numera informerar jag nogsamt alla valpköpare om de negativa konsekvenser en kastration kan få både hälsomässigt och på mentaliteten.

Åhh så tråkigt
Beklagar verkligen. Det är sånt här som gjort att jag tvekat så länge med att kastrera min hane. Är i precis samma sits som du var. Har liten avel hemma. Bara tikar......
Hur gamal var din vid kastreringen?

 

[utte]

Så tråkigt!
Om det är OK att jag frågar, hur snabbt efter kastrationen märktes problemen, och hur lång tid har det gått sen dess? Hur var han innan i fråga om könsdrift, låg/normal/högintresserad?

Det märktes nog ganska omgående skillnad som successivt blev värre. Han var tre år vid kastreringen, nu är han sex. Jag skulle nog säga att han hade en helt normal könsdrift. Som många hanar som lever med tikar så lärde han sig att det inte var lönt att bry sig förrän vid höglöp. Han lyckades för övrigt tjuvpara en av mina tikar ca ett halvår efter kastreringen (nej det blev inga valpar så klart).

@Voff, han var som sagt tre år gammal. Jag förstår att du tvekar. Det går ju inte att göra ogjort om det inte blir bra. Jag borde ha provat kemisk kastrering först men många sa att det ändå inte behövde bli lika så ja...

 

[Monstermom]

Det märktes nog ganska omgående skillnad som successivt blev värre. Han var tre år vid kastreringen, nu är han sex. Jag skulle nog säga att han hade en helt normal könsdrift. Som många hanar som lever med tikar så lärde han sig att det inte var lönt att bry sig förrän vid höglöp. Han lyckades för övrigt tjuvpara en av mina tikar ca ett halvår efter kastreringen (nej det blev inga valpar så klart).

@Voff, han var som sagt tre år gammal. Jag förstår att du tvekar. Det går ju inte att göra ogjort om det inte blir bra. Jag borde ha provat kemisk kastrering först men många sa att det ändå inte behövde bli lika så ja...

Går ju inte gärna att klicka gilla på något så tråkigt, men tack för förklaringen.

 

[Raderad medlem 94602]

Ghaaa.....min kommer vara strax under tre vid kastreringen. (Nu har tikarna nyss löpt så jag tänkte ta det efter jul och nyår)
Tror jag börjar med kemisk.
För säkerhets skull......

 

[Kilauea]

Ghaaa.....min kommer vara strax under tre vid kastreringen. (Nu har tikarna nyss löpt så jag tänkte ta det efter jul och nyår)
Tror jag börjar med kemisk.
För säkerhets skull......

Jag körde också kemiskt först (främst för husses skull). Dessutom hade labben så stora kulor att han gick bredbent, chippet gjorde så de minskade i storlek och snittet när den kirurgiska kastreringen gjordes blev mindre än om han inte fått chippet innan. Och påsen som skulle skrumpna ihop var betydligt mindre.

 

[ainasoja]

Ghaaa.....min kommer vara strax under tre vid kastreringen. (Nu har tikarna nyss löpt så jag tänkte ta det efter jul och nyår)
Tror jag börjar med kemisk.
För säkerhets skull......

Jag har gjort kemisk på min tidigare och jag var nöjd med resultatet på honom och hade bestämt mig för att klippa honom. Men efter att en vän till mig fick problem med sin hanne efter vanlig kastrering så bestämde jag mig för att inte göra det på min så länge jag kan göra kemisk istället. Det slutade så illa att hon fick låta honom somna in och det vill inte jag var med om.

Det är visserligen en kastrering som gick helt åt helvete men jag blev skrämd av det.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag har gjort kemisk på min tidigare och jag var nöjd med resultatet på honom och hade bestämt mig för att klippa honom. Men efter att en vän till mig fick problem med sin hanne efter vanlig kastrering så bestämde jag mig för att inte göra det på min så länge jag kan göra kemisk istället. Det slutade så illa att hon fick låta honom somna in och det vill inte jag var med om.

Det är visserligen en kastrering som gick helt åt helvete men jag blev skrämd av det.

Ja det finns ju alltid risker vid ett ingrepp och det är också något som jag inte tar lätt på när det är ett ingrepp som inte handlar om att rädda hundens hälsa.

 

[Raderad medlem 94602]

Är en intressant artikel om ämnet i nya numret av Hundsport.
Ämnet rädslor tas bla upp.

 

[Raderad medlem 94602]

I januari 2015 antog Sveriges Veterinärförbund en ny norm gällande kastrering om hund. Veterinärerna ska informera om för och nackdelar med ingreppet.
Hundens ras, ålder och temperament ska betraktas så att hundägaren kan fatta ett informerat beslut om hunden ska kastreras el ej.

 

[Bison]

Vi har en kastrerad. Han var 1,5 när han skars och är 8 år nu.
Var en dryg taskmört innan, dessutom blandras som absolut inte ska gå i avel.
Han är fortfarande helt orädd men inte fullt så dryg.
Annars märka ingen skillnad öht, bara väldigt skönt att kunna släppa honom med tikar utan bekymra sig om löp, han är helt ointresserad.

Den andra är tre av annan ras. Han har lite patella och ska inte gå i avel han heller. Han är dock vek och försiktig så där känns det väldigt risky att kastrera.
Han är dock så trög att han inte fattar vad en löptik är så det finns heller ingen anledning.

 

[vallhund]

I januari 2015 antog Sveriges Veterinärförbund en ny norm gällande kastrering om hund. Veterinärerna ska informera om för och nackdelar med ingreppet.
Hundens ras, ålder och temperament ska betraktas så att hundägaren kan fatta ett informerat beslut om hunden ska kastreras el ej.

Så var det redan tidigare, det ända som hänt var att tidigare var det smådjurssektionens rekommendationer, samt att var texten finns har bytt plats på hemsidan.