Köpt för svår häst till dottern?

[Sasse]

Beklagar sorgen. Tråkigt att det slutar så när allt går åt rätt håll.

 

[Ryttarmamman]

Jag kan inte låta bli att tycka att detta låter som rena Min Häst-sagan, men beklagar förlusten om så inte är fallet.

Önskar att så vore fallet då Min Häst-sagor som bekant oftast slutar lyckligt.

Tack för medlidandet till alla som svarat. Det är otroligt jobbigt men vi kämpar vidare med övriga hästar och är glada över att vi faktiskt fick lära känna denna fina häst.

 

[Billy]

Jag la ett enlägg precis i början av ts tråd och har inte följt den förrän nu och jag måste säga att detta har utvecklats till en mycket märklig historia långt ifrån känslan man fick i första inlägget.

Jag vill poängtera att jag inte dömer, fördömer eller menar att förolämpa ts på något sätt utan bara delge mina tankar och funderingar kring hela historien och jag utgår från att den är sann, även om jag har mina tvivel.

Jag har inte lusläst alla inlägg utan konsentrerat mig på ts inlägg, så om jag inte har helt klart för mig allt så må så vara. Jag har heller inte tidsaxeln helt klart för mig men det gör nog inget. Nog om detta.

För mig har ts omåttligt stort fokus på hästen. Hästen är viktigare än allt annat. Det har skett en tragisk olycka i familjen, en bror, en son (jag antar att ts är mor även till honom) har dött. Detta nämner ts i förbifarten långt in i historien med att dottern har mist en bror. Jag tänker om vår son avlidit, nä jag kan inte ens tänka tanken...Men hur har ts och övriga familjen hanterat denna tragedi? Dotterns liv slås i spillror och hon försöker begå självmord. Varför? Vad är det som hänt som gör att hon inte vill leva vidare för att brodern är borta? Ligger det någon skuldtanke bakom?För att ha mist en son och sedan vara på väg att förlora även dottern och INTE fokusera på vad detta har gjort för familjen är för mig mycket märkligt. På något sätt har denna häst blivit hela familjens sorgebearbetning. Kan det även vara så att ts använde denna vansinneshäst till terapi? Det hela slutar med att hästen måste tas bort men inte en enda kommentar om hur ts nu oroar sig för dottern, vilket var en av grundorsakerna till att hon lät det gå så långt som det gjorde. Nej, det är bara en hyllning till denna häst.

Där är många saker i berättelsen som jag inte får ihop riktigt men allt är underordnat detta.


Jag menar inte att ts ska svara på dessa personliga frågor utan det är mer tankar hos mig. Givetvis är hon fri att kommentera men jag förväntar mig inte det.

 

[Milene]

Jag la ett enlägg precis i början av ts tråd och har inte följt den förrän nu och jag måste säga att detta har utvecklats till en mycket märklig historia långt ifrån känslan man fick i första inlägget.

Jag vill poängtera att jag inte dömer, fördömer eller menar att förolämpa ts på något sätt utan bara delge mina tankar och funderingar kring hela historien och jag utgår från att den är sann, även om jag har mina tvivel.

Jag har inte lusläst alla inlägg utan konsentrerat mig på ts inlägg, så om jag inte har helt klart för mig allt så må så vara. Jag har heller inte tidsaxeln helt klart för mig men det gör nog inget. Nog om detta.

För mig har ts omåttligt stort fokus på hästen. Hästen är viktigare än allt annat. Det har skett en tragisk olycka i familjen, en bror, en son (jag antar att ts är mor även till honom) har dött. Detta nämner ts i förbifarten långt in i historien med att dottern har mist en bror. Jag tänker om vår son avlidit, nä jag kan inte ens tänka tanken...Men hur har ts och övriga familjen hanterat denna tragedi? Dotterns liv slås i spillror och hon försöker begå självmord. Varför? Vad är det som hänt som gör att hon inte vill leva vidare för att brodern är borta? Ligger det någon skuldtanke bakom?För att ha mist en son och sedan vara på väg att förlora även dottern och INTE fokusera på vad detta har gjort för familjen är för mig mycket märkligt. På något sätt har denna häst blivit hela familjens sorgebearbetning. Kan det även vara så att ts använde denna vansinneshäst till terapi? Det hela slutar med att hästen måste tas bort men inte en enda kommentar om hur ts nu oroar sig för dottern, vilket var en av grundorsakerna till att hon lät det gå så långt som det gjorde. Nej, det är bara en hyllning till denna häst.

Där är många saker i berättelsen som jag inte får ihop riktigt men allt är underordnat detta.


Jag menar inte att ts ska svara på dessa personliga frågor utan det är mer tankar hos mig. Givetvis är hon fri att kommentera men jag förväntar mig inte det.

Det där var väl ett ganska onödig inlägg?
Man behöver inte alltid "delge sina tankar och funderingar".

 

[Myzan87]

Världen är inte alltid lätt att förstå. Och det är svårt att få ner allt i skrift. Särskilt när saker sker parallellt och omlott.

Tråden, som jag uppfattat det, skulle ha en inriktning på hästen och inte dotterns problematik.

Ts, väldigt tråkigt att höra om hästen. Men ni gjorde vad ni kunde.

 

[Ryttarmamman]

Jag la ett enlägg precis i början av ts tråd och har inte följt den förrän nu och jag måste säga att detta har utvecklats till en mycket märklig historia långt ifrån känslan man fick i första inlägget.

Jag vill poängtera att jag inte dömer, fördömer eller menar att förolämpa ts på något sätt utan bara delge mina tankar och funderingar kring hela historien och jag utgår från att den är sann, även om jag har mina tvivel.

Jag har inte lusläst alla inlägg utan konsentrerat mig på ts inlägg, så om jag inte har helt klart för mig allt så må så vara. Jag har heller inte tidsaxeln helt klart för mig men det gör nog inget. Nog om detta.

För mig har ts omåttligt stort fokus på hästen. Hästen är viktigare än allt annat. Det har skett en tragisk olycka i familjen, en bror, en son (jag antar att ts är mor även till honom) har dött. Detta nämner ts i förbifarten långt in i historien med att dottern har mist en bror. Jag tänker om vår son avlidit, nä jag kan inte ens tänka tanken...Men hur har ts och övriga familjen hanterat denna tragedi? Dotterns liv slås i spillror och hon försöker begå självmord. Varför? Vad är det som hänt som gör att hon inte vill leva vidare för att brodern är borta? Ligger det någon skuldtanke bakom?För att ha mist en son och sedan vara på väg att förlora även dottern och INTE fokusera på vad detta har gjort för familjen är för mig mycket märkligt. På något sätt har denna häst blivit hela familjens sorgebearbetning. Kan det även vara så att ts använde denna vansinneshäst till terapi? Det hela slutar med att hästen måste tas bort men inte en enda kommentar om hur ts nu oroar sig för dottern, vilket var en av grundorsakerna till att hon lät det gå så långt som det gjorde. Nej, det är bara en hyllning till denna häst.

Där är många saker i berättelsen som jag inte får ihop riktigt men allt är underordnat detta.


Jag menar inte att ts ska svara på dessa personliga frågor utan det är mer tankar hos mig. Givetvis är hon fri att kommentera men jag förväntar mig inte det.

Hej,

Den här tråden startades för att jag ville ha råd och tips gällande en ytterst begåvad men också ytterst svår häst jag tagit hem till min dotter. Tråden skulle inte handla om dottern, utan om hästen. Under några inlägg kom tråden, tyvärr, att handla om just henne, men det ångrade jag snart.

Hur min dotter mått och hur hon mår rör endast familj och nära vänner. Samma sak gällande min son, hennes storebror, som vi förlorade för tre år sedan. Skulle jag någon gång ändå skriva om dem sker det på mitt initiativ då de är/var mina barn. För att inte göra någon orolig kan jag dock meddela att dottern fått bästa möjliga hjälp och stöd i detta, men att jag som mamma så klart är ytterst orolig över hennes mående.

Det här är ett forum. Tanken är att man ska skriva saker, men jag kan aldrig tro att man bara för det är tvungen att dela med sig av 110% av ens liv. Det finns definitivt saker rörande min dotter, min familj och händelser som format oss som ingen här varken känner till eller kommer att få ta del av. Jag tror att folk förstår det, för jag tror inte att någon delar med sig av hela sitt liv online. Framför allt inte av saker som rör ens nära och kära. Jag har gjort det, och tro mig - jag ångrar det.

Tack för mig!

(Och till er andra, tack igen!)

 

[Billy]

Det där var väl ett ganska onödig inlägg?
Man behöver inte alltid "delge sina tankar och funderingar".

Jag delger absolut inte ALLTID mäl låta bli mina tankar och funderingar. Men i ett forum som detta får man väl vara beredd på att andra gör det. Om man inte tåler det så får man väl låta bli att lägga in något som kan bli känsligt.

 

[Billy]

Hej,

Den här tråden startades för att jag ville ha råd och tips gällande en ytterst begåvad men också ytterst svår häst jag tagit hem till min dotter. Tråden skulle inte handla om dottern, utan om hästen. Under några inlägg kom tråden, tyvärr, att handla om just henne, men det ångrade jag snart.

Hur min dotter mått och hur hon mår rör endast familj och nära vänner. Samma sak gällande min son, hennes storebror, som vi förlorade för tre år sedan. Skulle jag någon gång ändå skriva om dem sker det på mitt initiativ då de är/var mina barn. För att inte göra någon orolig kan jag dock meddela att dottern fått bästa möjliga hjälp och stöd i detta, men att jag som mamma så klart är ytterst orolig över hennes mående.

Det här är ett forum. Tanken är att man ska skriva saker, men jag kan aldrig tro att man bara för det är tvungen att dela med sig av 110% av ens liv. Det finns definitivt saker rörande min dotter, min familj och händelser som format oss som ingen här varken känner till eller kommer att få ta del av. Jag tror att folk förstår det, för jag tror inte att någon delar med sig av hela sitt liv online. Framför allt inte av saker som rör ens nära och kära. Jag har gjort det, och tro mig - jag ångrar det.

Tack för mig!

(Och till er andra, tack igen!)

Jag ber verkligen om ursäkt om jag uppfattas som respektlös eller på något annat negativt sätt vilket inte är min mening, som jag började mitt inlägg med att poängtera. Anledningen till att jag tycker mig se en koppling mellan targedin och din uthållighet med denna häst och dotterns vilja, är att jag känner igen mig i den. Jag har också varit i en mycket knepig situation där mitt agerande inte tåler dagsljus. Men att rädda sitt barn får en att göra de mest märkliga saker. Många andra inlägg påpekade hur oansvarig du som mamma var, vilket jag också tyckte, tills jag läste om tragedin i familjen. Då kom ditt agerande i en helt annan dager för mig. Du förklarar varför du låter dottern ha kvar denna häst, hur orolig du är för att hon ska skadas men ingen får diskutera orsaken till varför du handlar som du gör. I mina ögon är detta en väsentlig del i hela historien. Jag kan ha helt fel infallsvinkel på detta men det är inte för att rota i något privat utan bara delge funderingar. Om nu inte detta fruktansvärda hade hänt i er familj, hade du tagit hem hästen då? Hade du låtit dottern och andra riskera liv och lem? Om detta uppfattas som kränkande ber jag om ursäkt och jag släpper saken.

 

[Lobelia]

Jag delger absolut inte ALLTID mäl låta bli mina tankar och funderingar. Men i ett forum som detta får man väl vara beredd på att andra gör det. Om man inte tåler det så får man väl låta bli att lägga in något som kan bli känsligt.

Men snälla, hästen förolyckades nyligen. Måste du inte bara strö salt utan stjälpa hela saltkaret i såren? var finns respekten för andras sorg och olycka?

 

[tuaphua]

Jag ber verkligen om ursäkt om jag uppfattas som respektlös eller på något annat negativt sätt vilket inte är min mening, som jag började mitt inlägg med att poängtera. Anledningen till att jag tycker mig se en koppling mellan targedin och din uthållighet med denna häst och dotterns vilja, är att jag känner igen mig i den. Jag har också varit i en mycket knepig situation där mitt agerande inte tåler dagsljus. Men att rädda sitt barn får en att göra de mest märkliga saker. Många andra inlägg påpekade hur oansvarig du som mamma var, vilket jag också tyckte, tills jag läste om tragedin i familjen. Då kom ditt agerande i en helt annan dager för mig. Du förklarar varför du låter dottern ha kvar denna häst, hur orolig du är för att hon ska skadas men ingen får diskutera orsaken till varför du handlar som du gör. I mina ögon är detta en väsentlig del i hela historien. Jag kan ha helt fel infallsvinkel på detta men det är inte för att rota i något privat utan bara delge funderingar. Om nu inte detta fruktansvärda hade hänt i er familj, hade du tagit hem hästen då? Hade du låtit dottern och andra riskera liv och lem? Om detta uppfattas som kränkande ber jag om ursäkt och jag släpper saken.

Oavsett vilket är det ju passerat nu. Så det är väl ingen idé att rota i det?
Jag tycker det känns rejält opassande att hålla på så som du går på.
Och jag är inte direkt känsligt lagd.
Vissa saker får man bara respektera att man inte kan få mer info kring.
För just nu är ju inget som blir konstruktivt iaf iom att hästen är borta. Dvs du kommer inte kunna påverka något och flickan kommer inte riskera skadas av hästen. Och då tycker iaf jag att man släpper det. Jag tycker inte mamman har någon som helst skyldighet att förklara sig eller någon annans beteende. Vi har ingen rätt att kräva mer info. Och i vissa fall kan man nog tänka steget längre och låta bli att ställa frågor av respekt för 3:e part, dottern.

 

[Mia_R]

@Ryttarmamman
Så tråkigt att läsa om vad som har hänt, enda trösten är att ni kunde ge hästen en fin tid hos er och att hon dog hos de som hon älskade och som älskade henne.

 

[Billy]

Oavsett vilket är det ju passerat nu. Så det är väl ingen idé att rota i det?
Jag tycker det känns rejält opassande att hålla på så som du går på.
Och jag är inte direkt känsligt lagd.
Vissa saker får man bara respektera att man inte kan få mer info kring.
För just nu är ju inget som blir konstruktivt iaf iom att hästen är borta. Dvs du kommer inte kunna påverka något och flickan kommer inte riskera skadas av hästen. Och då tycker iaf jag att man släpper det. Jag tycker inte mamman har någon som helst skyldighet att förklara sig eller någon annans beteende. Vi har ingen rätt att kräva mer info. Och i vissa fall kan man nog tänka steget längre och låta bli att ställa frågor av respekt för 3:e part, dottern.

Jag är inte ute efter info, jag är inte ute efter att rota utan som jag påpekat flera gånger, ge funderingar. Mina frågor kräver inte svar utan är just funderingar och tankar kring problematiken. Många inlägg i denna tråd har verkligen inte varit trevliga mot ts kan jag tycka. Men jag släpper det....

 

[Lobelia]

Jag är inte ute efter info, jag är inte ute efter att rota utan som jag påpekat flera gånger, ge funderingar. Mina frågor kräver inte svar utan är just funderingar och tankar kring problematiken. Många inlägg i denna tråd har verkligen inte varit trevliga mot ts kan jag tycka. Men jag släpper det....

Det är liksom så dags att ifrågasätta och fundera när hästen inte finns mer, det är liksom skillnaden mot tidgare svar. Det finns ingen relevans längre utan bara brist på allmänt hyffs och takt från din sida.

 

[ameo]

Det känns som att tråden har tjänat sitt syfte nu, så jag låser den.
Skulle @Ryttarmamman vilka lägga till något mer kan jag öppna den tillfälligt (kontakta mig i så fall), annars får den sakta dala ner i arkivet.
/moderatorn