TheRedLightning
Trådstartare
Jag känner att jag måste få skriva av mig lite och kanske eventuellt få lite tips och idéer på vad man kan göra.
För att göra en lång historia kort så har det tagit slut mellan mig och min sambo (förvisso hade det egentligen redan tagit slut för flera år sedan..) och jag väntar i nuläget på en lägenhet så jag kan flytta.
Jag hade tänkt vara singel ett tag, men en annan kille har klivit in i bilden och det är här det komplicerade kommer. I början vara vi bara vänner, väldigt bra vänner, sen hände det något när jag gav honom en kram. Han blev kär i mig. Det rullade på i början kände jag ingenting, men jag har inte fått den här nykära känslan snarare att jag blivit lycklig när jag tänkt på honom.
Vi pratar nästan dagligen i telefon via samtal eller sms.
Jag vet inte varför jag jämför den här killen med min sambo, är det vanligt att man jämför?
Jag känner mig även rädd och osäker, den nya killen har väldigt starka åsikter och jag vet inte om jag borde inleda ett seriöst förhållande med honom. Osäkerheten kommer av att han ena dan sagt att vi kan göra ditten och datten för att senare ha glömt bort och jag känner mig besviken, speciellt när det är något jag sett fram emot. Jag frågade rakt ut om det bara var lek för honom eftersom det kändes som han lekte med mina känslor.
Han vill tydligen vara seriös med mig, men vill inte när jag är så negativ, som han säger.
Negativiteten kommer delvis från honom också, t ex det där jag hade sett fram emot och sen säger han att han inte lovat något. Då blev jag besviken och irriterad på mig själv att jag gått händelserna i förväg. Det känns lite som jag har begått samma misstag igen.
Han vill inte att jag ska vara negativ när jag är med honom och tycker att jag säger förlåt för mycket när jag ursäktar mig för att jag är så osäker och inte vill skapa en konflikt.
Finns mer till historien också, men mycket som jag helst inte vill ta upp just nu. Är det något specifikt ni behöver veta för att kunna hjälpa så fråga, så ska jag se om jag kan svara. Vet inte om jag skrivit lite rörigt just nu, kanske beror på att det är rörigt i mitt huvud nu också.
Jag vill vara lycklig, men det känns inte som jag någonsin kommer bli det och det känns som om allt är mitt fel när det strular och då ber jag om ursäkt, blir dumförklarad också och då ber jag om ursäkt för att jag inte vet bättre och redan försökt det bästa ur mitt perspektiv.
För att göra en lång historia kort så har det tagit slut mellan mig och min sambo (förvisso hade det egentligen redan tagit slut för flera år sedan..) och jag väntar i nuläget på en lägenhet så jag kan flytta.
Jag hade tänkt vara singel ett tag, men en annan kille har klivit in i bilden och det är här det komplicerade kommer. I början vara vi bara vänner, väldigt bra vänner, sen hände det något när jag gav honom en kram. Han blev kär i mig. Det rullade på i början kände jag ingenting, men jag har inte fått den här nykära känslan snarare att jag blivit lycklig när jag tänkt på honom.
Vi pratar nästan dagligen i telefon via samtal eller sms.
Jag vet inte varför jag jämför den här killen med min sambo, är det vanligt att man jämför?
Jag känner mig även rädd och osäker, den nya killen har väldigt starka åsikter och jag vet inte om jag borde inleda ett seriöst förhållande med honom. Osäkerheten kommer av att han ena dan sagt att vi kan göra ditten och datten för att senare ha glömt bort och jag känner mig besviken, speciellt när det är något jag sett fram emot. Jag frågade rakt ut om det bara var lek för honom eftersom det kändes som han lekte med mina känslor.
Han vill tydligen vara seriös med mig, men vill inte när jag är så negativ, som han säger.
Negativiteten kommer delvis från honom också, t ex det där jag hade sett fram emot och sen säger han att han inte lovat något. Då blev jag besviken och irriterad på mig själv att jag gått händelserna i förväg. Det känns lite som jag har begått samma misstag igen.
Han vill inte att jag ska vara negativ när jag är med honom och tycker att jag säger förlåt för mycket när jag ursäktar mig för att jag är så osäker och inte vill skapa en konflikt.
Finns mer till historien också, men mycket som jag helst inte vill ta upp just nu. Är det något specifikt ni behöver veta för att kunna hjälpa så fråga, så ska jag se om jag kan svara. Vet inte om jag skrivit lite rörigt just nu, kanske beror på att det är rörigt i mitt huvud nu också.
Jag vill vara lycklig, men det känns inte som jag någonsin kommer bli det och det känns som om allt är mitt fel när det strular och då ber jag om ursäkt, blir dumförklarad också och då ber jag om ursäkt för att jag inte vet bättre och redan försökt det bästa ur mitt perspektiv.