skogsflicka
Trådstartare
Min vovve är nu ca 7 1/2 månad. En amerikans cockerspaniel.
Han har alltid varit duktig att komma på inkallning, ibland har han tagit lite mer tid på sig, men kommit tillslut. Och han brukar vara duktig på kolla vart jag är då vi är ute och går.
Nu har han börjat göra som så (inte varenda gång) att....
när vi går på skogspromenader så blir han som tokig, han springer långt bort och lyssnar inte alls lika bra (han kommer, men mer när han tycker, eller då vi gömt oss och han inte ser), sen kommer han en stund och sticker iväg igen.
Det är inte så att han tar upp något spår, utan han springer i fullt ös framåt bara, och man får ju hojta en hel del för att få kontakt med honom.
Skogen innehåller ju mycket störningar, och mycket lukter så det kanske stör honom en del från att lyssna på mig.
Han är jätteduktig att vara kring mig då jag ber honom komma fot, eller busar med honom, så det blir ju att jag måste vara busig och rolig hela promenaden om jag vill ha honom hos mig.
Hur skall jag träna honom att hålla sig kring mig? Eller är det såhär nu kanske bara en peiod (skogen har ju varit snöbelagd tills nyligt och han har inte hunnit vänja sig vid allt). Eller har han börjat komma in i trotsåldern?
Och hur skall jag göra då han kommer efter att varit sådär långt bort, han är ju duktig som kommer tillbaka, men han skulle inte sprungit iväg så.
Kan det vara att han får för lite motion? Han får en lång skogspromenad varje dag, blir oftast just över 1 timme.
Vi brukar träna en stund på fotbollsplanen också varje dag, typ - fot, sitt stanna kvar osv, samt lite apport.
Sen får han några kortare turen under dagen på mellan 15-40min.
Detta blev kanske lite rörigt, men jag hoppas ni förstår mitt problem.
Han har alltid varit duktig att komma på inkallning, ibland har han tagit lite mer tid på sig, men kommit tillslut. Och han brukar vara duktig på kolla vart jag är då vi är ute och går.
Nu har han börjat göra som så (inte varenda gång) att....
när vi går på skogspromenader så blir han som tokig, han springer långt bort och lyssnar inte alls lika bra (han kommer, men mer när han tycker, eller då vi gömt oss och han inte ser), sen kommer han en stund och sticker iväg igen.
Det är inte så att han tar upp något spår, utan han springer i fullt ös framåt bara, och man får ju hojta en hel del för att få kontakt med honom.
Skogen innehåller ju mycket störningar, och mycket lukter så det kanske stör honom en del från att lyssna på mig.
Han är jätteduktig att vara kring mig då jag ber honom komma fot, eller busar med honom, så det blir ju att jag måste vara busig och rolig hela promenaden om jag vill ha honom hos mig.
Hur skall jag träna honom att hålla sig kring mig? Eller är det såhär nu kanske bara en peiod (skogen har ju varit snöbelagd tills nyligt och han har inte hunnit vänja sig vid allt). Eller har han börjat komma in i trotsåldern?
Och hur skall jag göra då han kommer efter att varit sådär långt bort, han är ju duktig som kommer tillbaka, men han skulle inte sprungit iväg så.
Kan det vara att han får för lite motion? Han får en lång skogspromenad varje dag, blir oftast just över 1 timme.
Vi brukar träna en stund på fotbollsplanen också varje dag, typ - fot, sitt stanna kvar osv, samt lite apport.
Sen får han några kortare turen under dagen på mellan 15-40min.
Detta blev kanske lite rörigt, men jag hoppas ni förstår mitt problem.
