Jag blir helt fascinerad av det här. Hur kan man ha så dåligt lokalsinne som folk här har ?
Det är en sann mardröm
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag blir helt fascinerad av det här. Hur kan man ha så dåligt lokalsinne som folk här har ?
Fniss.Jag är också fruktansvärt dålig på att hitta. Jag har bland annat ett stort boende i mitt upptagningsområde på jobbet, vilket gör att jag titt som tätt måste gå i långa korridorer. Jag har gått vilse så sjukt många gånger i dessa korridorer, GPS fungerar förstås inte där och jag brukar få fråga de boende om vilket håll jag ska åt - de flesta börjar känna igen mig och vara rätt roade. Men jag kan leva med det, det är inget skrämmande ställe. Annars använder jag alltid GPS, men lyckas ändå ofta gå/köra fel om jag inte är i områden jag besöker i princip dagligen.
Jag är likadan, släpp mig i en okänd skog mitt i kolsvarta natten och jag tar mig dit jag ska. Även på sjöbotten funkar det och den som dykt i svenska sjöar förstår vad jag menar. Jag har fått frågor många gånger om varför jag simmade en runda åt ett annat håll innan jag vände mot målet och svarat att det låg ett "berg" eller en massa klippblock eller nåt annat ivägen som jag rundade. Även på sjön funkar det utan sjökort, jag har liksom sjökortet i skallen och vet nånstans innerst inne vilken väg jag ska ta och ibland är det inte den mest logiska enligt en översiktsbild men logisk när man sett bottenformationer och övrigt.Jag tycker att den här tråden är jätteintressant! Jag själv kan i princip inte gå vilse. Har nog aldrig gjort det. Även om jag går i en ny stad eller ny skog så har jag alltid en utmärkt känsla för vilket håll jag ska åt, vilket håll olika stigar och vägar går åt osv. Jag läser nog (ibland omedvetet) av omgivningen utifrån ljud och ljus och använder det till min fördel. Har inte heller några som helst problem att se allt som en karta vid behov, och jag har inga som helst problem att läsa kartor.
Visst, jag blev förvirrad när halva min favoritskog plötsligt skövlades och alla träd var borta, så att allt såg annorlunda ut, men hittade, det gjorde jag ändå. Likadant hittar jag utan problem om jag kör bil i områden där allt byggs om, och kör jag i nya städer där det är sjutusen vägarbeten så löser det sig också alltid. Att gå vilse på hemmaplan, alltså, jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara möjligt.
För mig har det inget att göra med koncentrationsförmåga, för jag behöver inte koncentrera mig det minsta för att hitta. Flertalet vänner tycker att det är jättepraktiskt. När vi är ute så kan vi prata på hur mycket som helst, de låter mig bestämma och vet att vi alltid kommer dit vi ska. På jobbet har det också sina fördelar, de andra har sagt flera gånger att de kan sätta mig på vilka rundor som helst, det tar iaf aldrig tid för att jag skulle tappa bort mig (vilket vissa kollegor gör när de kör nya rundor). Visst kan jag ta någon liten onödig omväg ibland, tex ta en bilväg för att komma fram istället för gång- och cykelvägen som hade blivit en genväg, men det är inget jag förlorar mer än några sekunder på.
Fniss.
Jag jobbade på ett ställe som i stort sett bara var en enda lång korridor. Många likartade dörrar.
Min rumkompis löste mitt bekymmer med att sätta en grön PostIt på vår dörr och skriva HÄR med tjock tusch. På ett annat jobb med likadana dörrar satte jag en diskret blå lapp i hörnet på den frostade glasrutan - så jag skulle hitta mitt kontor.
I unga år jobbade jag i Lustgården på Kungsholmen. Flera hus som hänger samman i knutarna. Alltså gick korridorerna åt olika håll. Jag behövde flera månader för att fatta var de olika avdelningarna höll hus...
Jag älskar planritningar. Gissa varför.
Inte en chans.Skulle ni med sämre lokalsinne på ett någotsånär kunna peka ut norr och söder? Det kan nämligen jag ganska så bra, märkligt nog!
Så gör jag också!Ni andra med kasst lokalsinne - hur lär ni er vägar? Jag lär mig i svängar och bryr mig inte så mycket om vägen däremellan. Kör helt enkelt framåt tills jag ser var jag ska svänga och då gör jag det. Byggs det om ligger jag alltså risigt till...
Malmö är skitjobbigt! Jag bodde strax utanför i drygt 4 år och rörde mig ganska mycket runtomkring, men jag hade precis samma problem. Har tillslut lärt mig hitta hyfsat i de centrala delarna, men inte mer än så. Det går bara inte in.Inte en chans.
Så gör jag också!
Jag har hela mitt liv besökt Malmö några gånger per år. Har varit på olika platser, och känner igen mig på dem. Kan inte för mitt liv reda ut hur de ligger i förhållande till varandra och hur man transporterar sig däremellan.
Skulle ni med sämre lokalsinne på ett någotsånär kunna peka ut norr och söder? Det kan nämligen jag ganska så bra, märkligt nog!
Ni andra med kasst lokalsinne - hur lär ni er vägar? Jag lär mig i svängar och bryr mig inte så mycket om vägen däremellan. Kör helt enkelt framåt tills jag ser var jag ska svänga och då gör jag det. Byggs det om ligger jag alltså risigt till...
Jag blir helt fascinerad av det här. Hur kan man ha så dåligt lokalsinne som folk här har ?
Jag har inget lokalsinne alls. Pekar alltid i fel riktning om jag ska peka på något, går alltid åt fel håll om jag tex går ut från en affär och går alltid vilse, även inomhus. Jag hatar därför att gå in i nya byggnader för jag blir verkligen helt lost. Utomhus kan jag ändå använda karta i mobilen och irra omkring utan att det är allt för konstigt, men inomhus? Riktigt hopplöst är det.
Lär mig vägar? Jag förstår inte frågan.Ni andra med kasst lokalsinne - hur lär ni er vägar? Jag lär mig i svängar och bryr mig inte så mycket om vägen däremellan. Kör helt enkelt framåt tills jag ser var jag ska svänga och då gör jag det. Byggs det om ligger jag alltså risigt till...
Jag undviker aktivt att peka om jag är inne och pratar om något ute. Det är så tröttsamt när samtalet stannar av för att alla blir förvirrade av min pekning och tydligen måste påtala det.Jag kan inte heller peka ut rätt håll men av någon outgrundlig anledning kan jag inte få kroppen att sluta försöka oftast fattar folk vart jag menar utan att riktningen pekas ut så jag gör bort mig helt i onödan...
Så hemskt tycker jag nog inte att det är. Lite meckigt att världen är spegelvänd ca varannan gång och att inget ligger där jag trodde, men inte en mardröm.Det är en sann mardröm