Voeux

Trådstartare
Jag har haft mycket tankar om livet på sistone, sannolikt för att det förändrats mycket på kort tid men också för att jag upptäckt att tiden går. Jag vill inte bli gammal och känna att jag inte gjorde det jag ville. Så dök en intervju med en äldre kvinna upp i mitt flöde och de frågade henne vad lycka var, och hon svarade ”to be excited for things”. Att vi som barn kan bli så upprymda och exalterade över saker men att vi som vuxna ibland tappar bort den känslan. Så det pratade jag och mamma om över en lunch idag och hon sa ”Ja, och det behöver man ju sällan ens fundera på vad det är. Man vet”.

Så, vad gör dig excited, och gör du tillräckligt av det i livet? Att vara i skogen, eller klappa djur, vika papperssvanar, springa, klättra i berg, skriva, dansa?
 
Ridning. :love: Tidigare skulle jag svarat vara med hästar, men nu har ridningen kommit högre upp, då vara med hästar iaf de trettio år jag haft häst inneburit en massa slit som inte är direkt i anslutning till hästen.

Jag är exalterad varje måndag eftermiddag, när jag loggar in på hippocrates för att se vilken häst jag ska rida på kvällen.

Försöker även hitta en lösning där jag har mina egna hästar nära mig, men på fullservice, så jag kan rida varje dag. Är inte där än, dels för att jag inte hittat nåt bra stall i närheten och dels för att endast en av hästarna är ridbar i dagsläget. Men det finns en plan för framtiden iaf, så det ska kunna bli mycket mer ridning. :)
 
Jag kan vara så Avis på min två åring för det. Enligt honom är ju typ allt fantastiskt!

Jag väckte honom i morse, inom 3 minuter var livet fantastiskt och han hade hittat en dammsugare(sån marsipangodis vi glömde framme igår)! Livet var ju helt fantastiskt!

Jag är inte riktigt så glad 3 minuter efter att jag blivit väckt :o
 
En gång var det ridningen. När man hoppat en helt perfekt runda och jag och hästen agerat gemensamt som en enda individ. Det var lycka. Nu är det förstås avkomman som emellanåt genererar en del lyckliga stunder.

Men ska jag ta något som inte är barnrelaterat så är det seglingen. Jag kan vara helt uppslukad av lycka av några timmar vid rodret. Särskilt i lite hårdare väder.
 
Jag kan vara så Avis på min två åring för det. Enligt honom är ju typ allt fantastiskt!

Jag väckte honom i morse, inom 3 minuter var livet fantastiskt och han hade hittat en dammsugare(sån marsipangodis vi glömde framme igår)! Livet var ju helt fantastiskt!

Jag är inte riktigt så glad 3 minuter efter att jag blivit väckt :o
Oj, vad det låter härligt att ha ett så nöjt barn :love:
Mina var inte riktigt så nöjda med tillvaron i den åldern :laugh:
 
Konserter (eller kanske snarare livespelningar). Resorna som hör till.
Ridning, segling, gymmet, cyklingen till stallet. Inte alltid men ofta på alla tre.
Min partner. Corny but true, och mycket hudkontaktseufori, men med deifnitionen av lycka i denna tråd, så absolut.

En riktigt bra fryspizza när man är sugen (jamen faktiskt).

Mina belöningssignaler talar högt här märker jag.
Men genom att de alla gör mig lycklig och samverkar i vardagen känner jag mig rätt lycklig med hela livet också.
Även när det inte är -kick baserat.
 
Jag har ganska lätt att bli exalterad 😅 det kan vara en spännande arbetsuppgift på jobbet, vara ledig från jobbet, träffa kollegans hund (som inte ens tycker om mig 🤪), ta ett glas vin, resa, ha huset nystädat, plantera blommor, få dig iväg till gymmet, få lön, jobba på extrajobbet och känna att jag är riktigt bra på vad jag gör osv!

Jag tror det mesta handlar om inställningen till livet. Vissa användare på det här forumet är riktigt positiva till de ljusglimtar som dyker upp i ett annat besvärligt liv, vissa ser allt negativt och inget duger. Fokusera på det som ÄR positivt och allt blir så mycket lättare!

Blev riktigt glad idag när klockan slog 15 och jag kunde slå av datorn, men var samtidigt väldigt glad över att jag jobbat som en galning och fått massor av grejer gjorda på jobbet. Glad över att sambon tagit tag i renoveringen som borde varit klar före jul förra året och över mitt glas vin. 😅
 
Att dansa, när det stämmer så där perfekt med den man dansar med och båda har den där härliga känslan. Den som har varit med om det vet vad jag pratar om. Och att klara de där svåra turerna.

Att höra tystnaden. Har haft tinnitus "heltid" under flera år och någon gång händer det under 30-60 sekunder händer det att jag kan höra tystnaden..... :love: (givetvis under förutsättning att jag är där det är tyst förstås). Sedan är allt som vanligt igen.
 
Jag har haft mycket tankar om livet på sistone, sannolikt för att det förändrats mycket på kort tid men också för att jag upptäckt att tiden går. Jag vill inte bli gammal och känna att jag inte gjorde det jag ville. Så dök en intervju med en äldre kvinna upp i mitt flöde och de frågade henne vad lycka var, och hon svarade ”to be excited for things”. Att vi som barn kan bli så upprymda och exalterade över saker men att vi som vuxna ibland tappar bort den känslan. Så det pratade jag och mamma om över en lunch idag och hon sa ”Ja, och det behöver man ju sällan ens fundera på vad det är. Man vet”.

Så, vad gör dig excited, och gör du tillräckligt av det i livet? Att vara i skogen, eller klappa djur, vika papperssvanar, springa, klättra i berg, skriva, dansa?
Jag har också rätt lätt att känna lycka eller liksom positiva känslor, bli taggad.
Jag försöker aktivt leta bra saker och positiva känslor. Jag skadade mig allvarligt som ung och hade ett gäng jäkligt jobbiga år både pga det och annat. Det ihop med en släkting som inspirerade mig enormt i hur hon hanterade en terminal cancer-diagnos tror jag gett mig en läggning där jag aktivt söker positivitet och lättare kan känna lycka.

Jag kan bli glad över vackra färger på himlen, att äta/dricka ngt gott, lyssna på musik, ta en varm dusch, segla, simma, rida ett dressyrpass eller bara fräsa på i full galopp och nästan flyga fram liksom. Eller när jag kan hjälpa hästarna i träning, och ägare. Det gör en ju lycklig tycker jag när andra mår bättre.
Både min sambo, som är sjukt rolig, och mina nära/kära gör mig lyckliga. Och mina djur.
Och att vi får bo här i det här obeskrivligt vackra med allt fantastiskt som finns på gården är också en stor lycka.
 
Jag har haft mycket tankar om livet på sistone, sannolikt för att det förändrats mycket på kort tid men också för att jag upptäckt att tiden går. Jag vill inte bli gammal och känna att jag inte gjorde det jag ville. Så dök en intervju med en äldre kvinna upp i mitt flöde och de frågade henne vad lycka var, och hon svarade ”to be excited for things”. Att vi som barn kan bli så upprymda och exalterade över saker men att vi som vuxna ibland tappar bort den känslan. Så det pratade jag och mamma om över en lunch idag och hon sa ”Ja, och det behöver man ju sällan ens fundera på vad det är. Man vet”.

Så, vad gör dig excited, och gör du tillräckligt av det i livet? Att vara i skogen, eller klappa djur, vika papperssvanar, springa, klättra i berg, skriva, dansa?

Jag kanske är tionde på bollen här, men att barn blir upprymda över saker är nog för att de har så mycket nytt att upptäcka. Så att upptäcka och uppleva nya saker tror jag har en stor del. Det kan vara allt från en ny författare, en resa, en ny maträtt, nya insikter som rör jobbet och livet, gå på teater, osv. Jag tror dock inte att det riktigt går att upptäcka nytt på samma sätt som när man var barn.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp