Närhets

[Hero]

Det enda jag anpassar nu är att jag inte sover i princip på eller helt ihoptrasslat med mannen jag träffar ibland. Han vill sova ifred, jag vill sova så ihoptrasslat att det inte går att röra sig Lösningen när vi sovit ihop är att jag sover som jag gör annars, ihoptrasslat med mina hundar. Det fungerar det med.

http://topphalsa.se/studie-visar-par-som-sover-tatt-ihop-ar-lyckligare/

Jag älskar ju närhet och skulle vilja kunna sova ihoptrasslat. Men jag klarar inte av när det blir för varmt, plus att det är svårt att ligga i den ställning jag brukar sova i.
Brukar lösa det genom att mysa en stund innan man ska sova sen vrider jag mig till min sida .

 

[Red_Chili]

http://topphalsa.se/studie-visar-par-som-sover-tatt-ihop-ar-lyckligare/

Jag älskar ju närhet och skulle vilja kunna sova ihoptrasslat. Men jag klarar inte av när det blir för varmt, plus att det är svårt att ligga i den ställning jag brukar sova i.
Brukar lösa det genom att mysa en stund innan man ska sova sen vrider jag mig till min sida .

Du bor väl uppe i norr? Tälta ute på vintern så blir det inte för varmt

 

[Hero]

Du bor väl uppe i norr? Tälta ute på vintern så blir det inte för varmt

Haha, tältade när jag var i Norge senast för 1,5 månad sen när det kröp ner mot 5-6 grader på natten och jag hade visst för tunn sovsäck. Så då frös jag faktiskt, då hade det inte varit fel att sova ihoptrasslad med någon

 

[cirkus]

Jag hade inte fungerat i en relation där behoven (av något slag) är så olika att det verlkligen handlar om att någon måste anpassa sig.

 

[Hyacinth]

För mig är det viktigt att man är hyfsat lika på den punkten för att trivas ihop. Jag vill ha mitt space, och vidhåller att det trevligaste jag vet är när vi sitter i varsin ände av soffan med varsin bok och varsitt glas vin. Att kunna sitta avspända och knäpptysta ihop är FETT NAJS.

 

[Petruska]

För mig är det viktigt att man är hyfsat lika på den punkten för att trivas ihop. Jag vill ha mitt space, och vidhåller att det trevligaste jag vet är när vi sitter i varsin ände av soffan med varsin bok och varsitt glas vin. Att kunna sitta avspända och knäpptysta ihop är FETT NAJS.

Jag vet ju inget om TS + partner, men på det stora hela tänker jag mig att de olika "behov" som beskrivs mycket väl kan ha sin rot i det ojämbördiga utgångsläget. Hon som anpassar sig och kompromissar "för att hon älskar honom" och han som inte svarar. Vem hade inte fått akuta bekräftelsebehov i den kvinnans kläder. Könsroller är verkligen inte till någon hjälp i kärleksrelationer.

 

[Hyacinth]

Jag vet ju inget om TS + partner, men på det stora hela tänker jag mig att de olika "behov" som beskrivs mycket väl kan ha sin rot i det ojämbördiga utgångsläget. Hon som anpassar sig och kompromissar "för att hon älskar honom" och han som inte svarar. Vem hade inte fått akuta bekräftelsebehov i den kvinnans kläder. Könsroller är verkligen inte till någon hjälp i kärleksrelationer.

Ja fy f-n. Jag har varit i en relation där jag slog knut på mig själv hela tiden. Eftersom jag var så jäkla trevlig sade jag inte heller något om det till min partner och han märkte det säkert inte ens. Jag blev SÅ GLAD om han typ hade slängt soporna. Vilken GUD, vilken MAN liksom.


Blörk.

 

[MiaMia]

Jag vet ju inget om TS + partner, men på det stora hela tänker jag mig att de olika "behov" som beskrivs mycket väl kan ha sin rot i det ojämbördiga utgångsläget. Hon som anpassar sig och kompromissar "för att hon älskar honom" och han som inte svarar. Vem hade inte fått akuta bekräftelsebehov i den kvinnans kläder. Könsroller är verkligen inte till någon hjälp i kärleksrelationer.

Kanske inte hela roten.
Men om där är en skillnad från början, så lär det bidra till att förstärka den. Och ge en dynamik som leder till att effekten förvärras istället för att man överbryggar.

 

[Sleepy]

Kanske inte hela roten.
Men om där är en skillnad från början, så lär det bidra till att förstärka den. Och ge en dynamik som leder till att effekten förvärras istället för att man överbryggar.

Ja inget blir ju bättre i en relation där den ene försöker ha dialog och mötas medan den andre står som en sten.

 

[Monkie]

Uppdatering: Haft en bukepaus och lite känslokris. Funderat och känt efter och pratat och pratat. Allt har nu utmynnat i att han har gett mig mer närhet och jag har då backat mer övriga tider och kunnat känna mig nöjd och älskad. Han har accepterat morgonkramen, kelat och kramat mig till kvällen och rört mig mer i största allmänhet. Jag känner mig sedd och har även lättare att visa honom förståelse och är inte så klängig. (Gud, jag beskriver mig ju som en katt )

Tack för era tankar! Det har gett mig och indirekt honom en ögonöppnare om hur viktigt det är med kommunikation och förståelse!