När barn får egna barn

[moster]

Intressanta svar hittills!
Att man får barn lite tidigare på landsbygden ("tradition" eller andra värderingar än i storstan), eller att man öht får barn när man är +/- 20 år säger jag absolut ingenting om. Eller jag har liksom inte ens haft anledning att reflektera över fenomenet anser jag.

Men även om jag kallar mig hemort för "byhåla" är det trots allt en Sthlms förort. Och just varför man väljer att få barn så tidigt fast man bor såhär, reflekterar jag lite över. Inte alls på något negativt sett så (iaf inte min mening!), utan mer på ett neutralt nyfiket sätt. Inte heller om man som några jag gått i samma skola som, som har ett barn och är i 20-23 års åldern.

Men just varför man väljer att bli tvåbarnsmor när man är 16 (dessutom med olika pappor), skaffar första barnet vid 14-15, eller har en hel skock med ungar när man är 20 år gör mig lite nyfiken. Givetvis inget jag skulle fråga om eller på något sätt ifrågasätta IRL. Och jag är absolut glada för deras skull om de är glada, men det gör mig liksom lite nyfiken. Varför gör man medvetet så? I en storstad dessutom?

Sen tror jag också att min nyfikenhet/mina reflektioner, åtminstone delvis, beror på att jag själv har föräldrar som är gamla nog att vara mina far-/morföräldrar (och de facto gått i samma klass som en av mammas x-klasskamraters barnbarn). Jag kanske ser saker ur andra perspektiv, och därför upplever det som ännu "märkligare" att bli förälder i så ung ålder.

Jag vet inte om jag har något att tillföra diskussionen, men jag personligen kan tycka att din text är lite, kanske fördomsfull?
Är man lite sämre bara för att man är 16 och har barn med två olika pappor alt om man är 45 och har två barn med två olika pappor?
Skulle en 16åring vara en sämre mamma än en 45 åring?
Varför är det okej för en 45åring att anställa en barnflicka som hämtar varje dag vs en 16åring som får hjälp av sin mamma acka barnets mormor att hämta på förskola?

En del blir oplanerat gravida när dom är 14, en del har planerat det av någon anledning. Precis som vissa tycker det är väldigt intressant att en del väljer att skaffa barn väldigt sent i livet, kanske inte ens kommer hinna med sina barns studenter...

 

[Mabuse]

Jag vet inte om jag har något att tillföra diskussionen, men jag personligen kan tycka att din text är lite, kanske fördomsfull?
Är man lite sämre bara för att man är 16 och har barn med två olika pappor alt om man är 45 och har två barn med två olika pappor?
Skulle en 16åring vara en sämre mamma än en 45 åring?
Varför är det okej för en 45åring att anställa en barnflicka som hämtar varje dag vs en 16åring som får hjälp av sin mamma acka barnets mormor att hämta på förskola?

En del blir oplanerat gravida när dom är 14, en del har planerat det av någon anledning. Precis som vissa tycker det är väldigt intressant att en del väljer att skaffa barn väldigt sent i livet, kanske inte ens kommer hinna med sina barns studenter...

Men förväntad medellivslängd i Sverige är ju runt 80, det är väl lika troligt att någon som får barn när man är 45 upplever barnens student som att någon som får barn när man är 14 gör det?

Och vad jag vet är det inte alls ok för en 45-åring att få barn och anställa en barnflicka som hämtar varje dag på förskolan, väldigt många reagerar precis som du och höjer på ögonbrynen, minst sagt. Det anses absolut inte normalt. Så jag vet inte om toleransen för föräldrar som avviker från normen åt det hållet är så mycket större heller.

Ska man inte få höjda ögonbryn och åsikter, så får man barn när man är 25-35, mor/farföräldrar hämtar max en dag i veckan, och i övrigt hämtar föräldrarna själva. Helst tidigt, men absolut senast fem. Så jag skulle säga att det är ganska smal "normalkorridor" när det gäller föräldrarbeteende.

 

[moster]

Men förväntad medellivslängd i Sverige är ju runt 80, det är väl lika troligt att någon som får barn när man är 45 upplever barnens student som att någon som får barn när man är 14 gör det?

Och vad jag vet är det inte alls ok för en 45-åring att få barn och anställa en barnflicka som hämtar varje dag på förskolan, väldigt många reagerar precis som du och höjer på ögonbrynen, minst sagt. Det anses absolut inte normalt. Så jag vet inte om toleransen för föräldrar som avviker från normen åt det hållet är så mycket större heller.

Ska man inte få höjda ögonbryn och åsikter, så får man barn när man är 25-35, mor/farföräldrar hämtar max en dag i veckan, och i övrigt hämtar föräldrarna själva. Helst tidigt, men absolut senast fem. Så jag skulle säga att det är ganska smal "normalkorridor" när det gäller föräldrarbeteende.

Jag har aldrig sagt att jag tycker något av det varken är fel eller rätt. Jag är nog bland dom sista som höjer på ögonbrynen hur folk väljer att göra med sina barn så länge alla mår bra.
Det jag kritiserar är folks fördomar över speciellt unga föräldrar.

Nu finns det ju (främst pappor då eftersom dom kan gå i avel lite längre...) människor som blir föräldrar upp mot 60, nej det är väl inte lika vanligt som att få barn när man är 16? Men jag tror min poäng om att uppleva sina barns student eller 25års dag går fram...

 

[Mia_R]

Jag är uppvuxen i mindre norrländska samhällen och känner till en enda tjej som fick barn när hon var 15. Det var en av de tuffa brudarna som inte kom tillbaka till skolan efter påsklovet och jag tyckte det var förfärligt, hade det varit jag som var gravid hade mamma bokat en abort åt mig. Hon fick unge nr 2 året efter och efter socs inblandning så adopterade hennes egen mamma ungarna.

 

[Mabuse]

Jag har aldrig sagt att jag tycker något av det varken är fel eller rätt. Jag är nog bland dom sista som höjer på ögonbrynen hur folk väljer att göra med sina barn så länge alla mår bra.
Det jag kritiserar är folks fördomar över speciellt unga föräldrar.

Nu finns det ju (främst pappor då eftersom dom kan gå i avel lite längre...) människor som blir föräldrar upp mot 60, nej det är väl inte lika vanligt som att få barn när man är 16? Men jag tror min poäng om att uppleva sina barns student eller 25års dag går fram...

Nej, din poäng går inte fram, eftersom du skrev 45. Och en 45-årig mamma vars barn hämtas av barnflicka varje dag får definitivt reaktioner. T ex den du just gav uttryck för, "då hinner man kanske inte ens uppleva när barnen tar studenten!"

Så din premiss att "ja, det tycker ju inte folk är ett problem", skulle jag säga är fel. Folk har massor med åsikter om det, och tycker absolut att det är problematiskt. Framförallt att ha barnflicka som hämtar alla dagar i veckan, jösses... "varför skaffar man barn om man inte har tid med dem?" "Småbarnsåren är ju så korta, hur kan man välja karriären framför barnen de åren?" "Barn behöver sina föräldrar, föräldrar idag tillbringar alldeles för lite tid med sina barn", osv osv. Den typen av kommentarer måste du väl också ha hört/läst? Bara det att kombinera heltidsjobb och barn som kvinna är provokativt i vissas ögon. Utan barnflicka och barn vid 45.