Sv: Om ni möter annan ryttare vid uteritt
Håller med, Tornblomma har skrivit ett sunt och vettigt inlägg där!
Angående att mötas i annan gångart än skritt minns jag travargubbarna där jag bodde förut. En av dem var en toppengubbe, kunde läsa hästar och vi möttes i lämpligt tempo/gångart, och det var inte alltid skritt, det berodde helt på vilka hästar som möttes. Möttes han och jag när han hade sin "gammeltravare" och jag min "gammelpålle", då var det oftast trav. Mötte jag honom på min gamling när han körde in sin unghäst, då skrittade jag givetvis förbi och han gjorde halt. Alltså anpassa efter situationen.
Värre med en annan travgubbe! Han mötte ständigt oss ryttare i full fräs, oavsett om vi bad honom skritta eller inte! En kompis hade en häst som var livrädd för hästar med sulky, hon bar iväg ner i diken och gud vet vad! Hon hojtade vänligt och undrade om travgubben kunde skritta när de möttes, då funkade det, så gjorde de alltid med andra travgubben jag nämnde. Men nejdå, det gick inte att skritta sa alltid travgubben, inte ens gå i joggtrav!
Hans beteende retade oss rejält, vi visade ju alltid HONOM hänsyn! En dag ledsnade jag!
Vi såg att vi skulle mötas mitt på en lång raksträcka, han kom i full trav, jag i galopp. Jag saktar av, han lutar sig ut och ser mig, ökar på. Då rann sinnet på mig, jag satte upp min häst i full galopp, vi möttes, han i rejäl trav, min häst i rejäl galopp. Det sista jag ser är när hans häst skyggar för min och bär iväg ner i diket med sulky och allt!
Vill minnas att gubben blev lite mer hänsynsfull efter det...
Håller med, Tornblomma har skrivit ett sunt och vettigt inlägg där!
Angående att mötas i annan gångart än skritt minns jag travargubbarna där jag bodde förut. En av dem var en toppengubbe, kunde läsa hästar och vi möttes i lämpligt tempo/gångart, och det var inte alltid skritt, det berodde helt på vilka hästar som möttes. Möttes han och jag när han hade sin "gammeltravare" och jag min "gammelpålle", då var det oftast trav. Mötte jag honom på min gamling när han körde in sin unghäst, då skrittade jag givetvis förbi och han gjorde halt. Alltså anpassa efter situationen.
Värre med en annan travgubbe! Han mötte ständigt oss ryttare i full fräs, oavsett om vi bad honom skritta eller inte! En kompis hade en häst som var livrädd för hästar med sulky, hon bar iväg ner i diken och gud vet vad! Hon hojtade vänligt och undrade om travgubben kunde skritta när de möttes, då funkade det, så gjorde de alltid med andra travgubben jag nämnde. Men nejdå, det gick inte att skritta sa alltid travgubben, inte ens gå i joggtrav!
Hans beteende retade oss rejält, vi visade ju alltid HONOM hänsyn! En dag ledsnade jag!
Vi såg att vi skulle mötas mitt på en lång raksträcka, han kom i full trav, jag i galopp. Jag saktar av, han lutar sig ut och ser mig, ökar på. Då rann sinnet på mig, jag satte upp min häst i full galopp, vi möttes, han i rejäl trav, min häst i rejäl galopp. Det sista jag ser är när hans häst skyggar för min och bär iväg ner i diket med sulky och allt!
Vill minnas att gubben blev lite mer hänsynsfull efter det...
