Person säger upp sig efter 30 år, arbetsgivare rycker på axlarna

[Lovisaleonora]

Låter lite som mitt jobb, en berättade att när han sa upp sig sa dom "Jaha, det var ju tråkigt.." och sen inte försökt övertala honom att stanna. Å andra sidan är de rätt schyssta och bra i andra sammanhang också.

Jag tycker också att det är en konstig förväntan som beskrivs, att arbetsgivaren ska börja "förhandla" eller få en anställd som säger upp sig att ändra sig. Respektlöst beteende av arbetsgivaren.

Jag känner som sjöberga här. Det är respektlöst och oproffsigt att försöka övertala någon att stanna, dessutom känner jag inget fall där det fallit väl ut. Varken arbetstagare eller arbetsgivare har varit nöjda med situationen,.

Och jag känner även i andra stycket (ej kopierat) samma: när man väl sagt upp sig är man rökt på arbetsplatsen. På väg ut.

 

[Mabuse]

Tror jag har tillräckligt många högskolepoäng för att veta att forskning inte förutsätter att artiklar hanteras i pappersformat. Som jag skrev så är det en vanesak. Kanske lite en generationsfråga, som @sjoberga skrev. Visst handlar det om resurser (och ämne) men jag upplevde också att det handlade om personlig vana hos de anställda, sådana som jobbar som du alltså.

Så hur gör du när du ska hantera ett trettiotal artiklar och 5-6 böcker när du skriver en artikel då?

Att man har högskolepoäng betyder ju inte att man vet hur man forskar, såvida inte högskolepoängen är från en avslutad forskarutbildning?

 

[TheRedLightning]

Oj jag tror jag läste fel och helt missuppfattade dig. Förlåt. Läste helt fel in att du tyckte det var trist av AG att bara säga jaha när nån vill sluta.

Ingen skada skedd, förstod va du menade ändå. Det jag skrev vad var andra berättat för mig, sen vet jag inte om de berättar hela historien eller bara en fel.

 

[Trani]

Så hur gör du när du ska hantera ett trettiotal artiklar och 5-6 böcker när du skriver en artikel då?

Att man har högskolepoäng betyder ju inte att man vet hur man forskar, såvida inte högskolepoängen är från en avslutad forskarutbildning?

Typ sorterar i mappar efter ämne, använder anteckningsfunktioner. Jag vet inte vad du vill veta? Hur gör du själv när du hanterar två kilo papper?

Intressant att du uppfattar pappret som så grundläggande för att bedriva forskning. Får jag fråga hur gammal du är?

 

[Björk]

Det gör de hos oss, vi hade en kollega som slutade för en vecka sedan och han fick avtackning av såväl oss som arbetsgivarna. Jag tycker det är trevligt snarare än mysko? Han hade jobbat här i över tio år.

Ja, okej. Ja, avtackning har vi hos oss också, men jag tänkte mer på present/gåva.
Jag har inte varit med om att arbetsgivaren som arbetsgivare gör det. Jo, kanske en blomsterkvast och/eller en tårta som avskedsfika.
Men inte någon köpt present på företagets bekostnad så att säga. Möjligen någon give-away som används i andra sammanhang.

 

[Björk]

Vi har alltid också en avtackning med present från företaget och en från kollegorna. Det är ofta människor som bidragit med själ, tid, kunskap och hjärta i flera år för företagets bästa så det vore konstigt att inte tacka och lyckönska inför nästa utmaning?

@Björk varför skulle det vara mysko?

Men det är ju inget som sker när man säger upp sig, utan när man de facto slutar.

Jag menar alltså att tacka - det gör arbetsgivaren (chefens ansvar), men just presenter brukar komma från individerna, inte arbetsgivaren.

 

[Björk]

Ja det är tydligen olika då. Jag håller helt med dig. Min erfarenhet är att det ges presenter. På landstinget var det självklart och i organisationen jag jobbar nu ges en personlig gåva från organisationen. Vi går även ut och äter hela gruppen på ag bekostnad i samband med att någon tillsvidareanställd slutar. Jag tycker ca 500 från arbetsgivaren och en tack och lyckatill tal är lagom. Det viktiga med presenten tycker jag är att det ska vara personligt så personen känner att en har tänkt till och hört sig för lite.

Jag (yrkesskadad) tänker bara på att det blir lite svårt att definiera NÄR man ska ge present från arbetsgivaren till någon som slutar. Pensionärer känns självklart att de ska/bör få, men folk som säger upp sig själva?
Eller om någon blir uppsagd pga personliga skäl?
Vikarier?

Jag tänker att skulle jag få frågan på bordet rent yrkesmässigt skulle jag vilja skapa ett bra regelverk omkring det. Det är ju skillnad på en som jobbar 2 månader och sen säger upp sig (fast ag kanske trodde och ville de skulle stanna i flera år) och en som jobbat i 10 år....
Skulle vår organisation avtacka alla så skulle vi ha enormt stora pengar att punga ut med - det slutar folk hela tiden - blir ju så i en organisation på över 1000 anställda. Som dessutom finansieras av skattemedel - ...

 

[Raderad medlem 6459]

Ja, okej. Ja, avtackning har vi hos oss också, men jag tänkte mer på present/gåva.

Jag menade avtackning som i fika och present . Var lite otydlig där!

 

[sjoberga]

Jag (yrkesskadad) tänker bara på att det blir lite svårt att definiera NÄR man ska ge present från arbetsgivaren till någon som slutar. Pensionärer känns självklart att de ska/bör få, men folk som säger upp sig själva?
Eller om någon blir uppsagd pga personliga skäl?
Vikarier?

Jag tänker att skulle jag få frågan på bordet rent yrkesmässigt skulle jag vilja skapa ett bra regelverk omkring det. Det är ju skillnad på en som jobbar 2 månader och sen säger upp sig (fast ag kanske trodde och ville de skulle stanna i flera år) och en som jobbat i 10 år....
Skulle vår organisation avtacka alla så skulle vi ha enormt stora pengar att punga ut med - det slutar folk hela tiden - blir ju så i en organisation på över 1000 anställda. Som dessutom finansieras av skattemedel - ...

Vi kör present från både företag och kollegor, oberoende. I snitt slutar någon vartannat år och då ofta efter många års lojalt bidrag.

 

[Pontevecchio]

Det beror ju lite på hur ofta dessa småmöten uppstår och hur många som pågår samtidigt. Det är ju inte alls säkert att grannen alltid uppskattar att bli involverad (jobbar kanske inte alls med samma sak). Jag håller med om att det kan vara trevligt. Men lika ofta störande. Hur störd man blir är ju individuellt, en kollega till mig hör dåligt, för henom är det möjligt att sitta i stora landskap. Mänsklig kontakt har jag tillräckligt ändå.
Rapporterna från dem som har flex/aktivitetskontor är att fler och fler jobbar hemifrån, och då blir det inte så många spontana möten.

Ja vissa störs helt klart av den typen av miljö. Men väldigt många använder det som en ursäkt för att de helt enkelt tycker det är skönt att sitta i eget rum där ingen hör eller ser vad man pysslar med. Lättare att säga att man är upptagen när man kan stänga dörren.

 

[Pontevecchio]

Forskar ni, eller utvecklar ni nya produkter?

Anledningen till att man behöver tryckt material är dels att rätt mycket relevant forskning publiceras i bokform, dels att jag och fler med mig skriver ut artiklar från onlinedatabaserna och sen jobbar utifrån utskrifterna. När man skriver jonglerar man kanske 20-30 artiklar, det går inte att ha allt det i huvudet och kunna vara säker på att referera rätt, så jag brukar läsa igenom artiklarna, och sen skriva en sammanfattning av relevanta poänger för min studie på framsidan. När jag sen skriver jobbar jag utifrån de sammanfattningarna, och om jag återkommer till artikeln ett år senare behöver jag inte läsa den igen, utan kan gå direkt på mina gamla anteckningar.

Ganska ofta har detta ett samband tycker jag. De som inte arbetar digitalt behöver stort skrivbord och eget rum.

 

[Lipperta]

Vad tråkigt med axelryckning

När min kille sa upp sig på sitt jobb fick han ett resturang besök med chefen och de andra två anställda, chefen betalade allt, drinkarna också Fick en tårta plus behålla sin jobb mobil, fin ny smartphone.
Litet IT företag, 3 anställda och chefen. Jobbade där 2 år.

Vet att det är speciellt när man är så få på en plats men 30 år...

 

[Mabuse]

Ganska ofta har detta ett samband tycker jag. De som inte arbetar digitalt behöver stort skrivbord och eget rum.

Jag har inte märkt något sådant samband. Är man inte extremt empirisk, och läser inget, så behöver alla böcker/artiklar. Och ingen vill dela rum, eftersom alla vill ha skrivro. Oavsett om man jobbar digitalt eller med papper.

 

[sjoberga]

Jag har inte märkt något sådant samband. Är man inte extremt empirisk, och läser inget, så behöver alla böcker/artiklar. Och ingen vill dela rum, eftersom alla vill ha skrivro. Oavsett om man jobbar digitalt eller med papper.

Där är säkert anledningen. Hos oss vill ingen ha eget rum för att produktiviteten sjunker alldeles för mycket, eftersom man är så beroende av varandra och låga trösklar för kommunikation. Vi skriver inte artiklar.

De flesta söker sig säkert till ett sätt att organisera sig som gör att företaget blir produktivt i sitt sammanhang. Sedan finns det ett fåtal som optimerar på andra parametrar och har väldigt svårt för att se helheten.

 

[Pontevecchio]

QUOTE="Mabuse, post: 18013505, member: 6"]Jag har inte märkt något sådant samband. Är man inte extremt empirisk, och läser inget, så behöver alla böcker/artiklar. Och ingen vill dela rum, eftersom alla vill ha skrivro. Oavsett om man jobbar digitalt eller med papper.[/QUOTE]

Jag pratade inte om forskare enbart utan generellt. Jag får ro att rodda månadsrapporter kodade genom många olika excelblad mitt i landskapet. Det är en träningsvana säger jag.

 

[Mabuse]

QUOTE="Mabuse, post: 18013505, member: 6"]Jag har inte märkt något sådant samband. Är man inte extremt empirisk, och läser inget, så behöver alla böcker/artiklar. Och ingen vill dela rum, eftersom alla vill ha skrivro. Oavsett om man jobbar digitalt eller med papper.

Jag pratade inte om forskare enbart utan generellt. Jag får ro att rodda månadsrapporter kodade genom många olika excelblad mitt i landskapet. Det är en träningsvana säger jag.[/QUOTE]

Fast jag tror faktiskt det kan vara så att olika arbeten kräver olika saker. Jag säger att det inte är en träningsvana.

 

[Pontevecchio]

Så du tror aldrig att forskare kommer läsa och jobba digitalt?

 

[Mabuse]

Så du tror aldrig att forskare kommer läsa och jobba digitalt?

Nej, inte så länge vi jobbar med en skärm, det finns massor av essentiell litteratur som bara finns som tryckta böcker, och det inte går att anteckna bättre på en pdf än idag. Och det finns papper och printrar att tillgå.

Vi sitter ju vid datorn hela dagarna, så det är ju inte som att man är ovan med teknik eller att jobba i digitala miljöer, men det finns inte tid eller möjlighet att välja tydligt sämre och mer ineffektiva lösningar bara för att de är digitala.

 

[SaraMara]

Nej, inte så länge vi jobbar med en skärm, det finns massor av essentiell litteratur som bara finns som tryckta böcker, och det inte går att anteckna bättre på en pdf än idag. Och det finns papper och printrar att tillgå.

Vi sitter ju vid datorn hela dagarna, så det är ju inte som att man är ovan med teknik eller att jobba i digitala miljöer, men det finns inte tid eller möjlighet att välja tydligt sämre och mer ineffektiva lösningar bara för att de är digitala.

Instämmer. Jag har suttit i alla typer av arbetsmiljöer. Stora landskap, små landskap, delat rum, eget rum, hemmaarbetsplats... you name it. Trots enormt höga lokalkostnader i mitt yrke (advokatbyrå) med krav på centrala, attraktiva lägen och fina lokaler av representationsskäl så har i princip alla byråer valt att organisera sig så att den stora merparten har egna rum eller under en period på sin höjd delade rum. I en bransch där lönsamheten utvärderas på tiominutersbasis (minst!) under en dag är det därför tämligen uppenbart att någon räknat på alternativet och kommit fram till att det inte är lämpligt. Oaktat alla juridiska hinder (den absoluta sekretessen t.ex. och det s.k. "snokningsförbudet") är vi alltså generellt sett i behov av vår egna, tysta, yta för att kunna sitta och fundera, analysera, tolka och producera mer eller mindre begåvade formuleringar i yttranden eller avtal. Jag hade aldrig klarat min arbetsbelastning, mina arbetstimmar och mina leveranskrav om jag tvingades sitta i en stimmig miljö också där jag var tvungen att tänka på hur jag förvarade mina papper, vad som syntes från min skärm, behöva resa på mig varje gång telefonen ringer (vilket den gör ungefär 200 ggr i minuten känns det som ibland) osv. Jag blir så ofta störd, trots eget rum, att jag när deadlines närmar sig ofta väljer att sitta hemma där ingen kan stoppa in näsan och "ställa en snabb fråga". Övriga dagar är jag supertillgänglig för yngre jurister (eller äldre) som vill ha min hjälp, men ibland blir arbetet så upphackat att jag sitter kvar på kvällen och får jobba när alla andra gått hem, eller som vanligare är: se till att jag är på kontoret ett par timmar tidigaren än alla andra. Kan bara tänka mig mardrömmen att sitta i en landskapsmiljö...

Jag tror att en variabel dessutom kan vara antalet parallella spår som hjärnan orkar hålla igång. Jag har ofta minst fem-sex samtidiga ärenden som jag pendlar mellan under en dag beroende på vilket mail som trillar in eller vem som ringer - eller vilken deadline som kryper närmast. Därutöver oftast fem-sex möten, antingen med klient eller interna arbetsmöten. Tiden för faktiskt "skrivarbete" är så begränsad att den måste nyttjas maximalt. För stor del av hjärnkapaciteten hade annars gått till att i onödan behöva sortera bort bruset runtom. Landskapstrenden har varit i min bransch också förstås, men den passerade snabbt.

 

[Pontevecchio]

Nej, inte så länge vi jobbar med en skärm, det finns massor av essentiell litteratur som bara finns som tryckta böcker, och det inte går att anteckna bättre på en pdf än idag. Och det finns papper och printrar att tillgå.

Vi sitter ju vid datorn hela dagarna, så det är ju inte som att man är ovan med teknik eller att jobba i digitala miljöer, men det finns inte tid eller möjlighet att välja tydligt sämre och mer ineffektiva lösningar bara för att de är digitala.

Jag tror att du är lite låst med hur man gör idag. PDF kanske inte är morgondagens sätt och bara för att jag inte vet hur man gör betyder inte det att det inte går. Jag möter så många som säger att redovisning inte går att digitalisera, funkar utmärkt faktiskt. Men det kan kräva att man lär om.