Nethril
Trådstartare
Jag har under en kortare tid (kanske lite drygt tre månader) märkt av att jag blivit fumlig. Slår i saker, dörrposter, trösklar osv. Ska jag ta något från ett bord händer det allt oftare att jag drar handen rakt i bordskanten istället vilket gör att jag t.ex. viker tumnageln uppåt (AJ!), knäcker till handleden och skadar fingrar och det känns ungefär som att jag plötsligt inte kan bedöma avstånd eller nåt. Inte att jag inte kan om jag försöker utan att den där automatiska kollen inte är så pålitlig längre.
På jobbet märker jag att jag får hålla koll på vart jag har redskapen så jag inte klipper mig i fingret, eller sätter spaden i foten typ. Ofta gör jag rörelser eller moment jag gjort tusen gånger förut men nu har jag liksom inte kontroll över mig själv och kraften i mina rörelser så plötsligt så kan jag t.ex. såga för långt i en gren och rispa upp andra armen. Jag skadar mig allt oftare och har börjat ha plåster med mig för det händer nåt litet ofta.. Är full i blåmärken och småsår.
Hemma händer också saker såklart men då är det mest att jag slår knäna i soffbordet, tårna i sängbenen, armbågar i dörrposter, inser att jag tyckte jag var närmare toasitsen än vad jag egentligen var och "faller" de sista centimetrarna till sitsen
osv.
Ibland missar jag när jag ska göra något supervardagligt. Ett exempel kan vara att jag missar munnen när tandborsten ska in och kör den rakt på läppen mot tänderna (AJ igen!). Eller när jag ska ta upp händerna och sätta upp håret och då slår i pannan med ena handen när den är på väg upp. Blir lika förvånad varenda gång. Dessutom slår jag ju i mig hårt! Jag tar ju för givet att jag kan röra mig som vanligt, tänker inte på det och så pang.
Och det är inte på en sida eller så utan det verkar vara helt random vilken hand eller fot som inte gör som jag vill. Eller ja, jag drar i huvudet i saker också så det verkar vara hela kroppen som är påverkad.
Har aldrig varit en klantig person innan utan har egentligen väldigt bra både fin- och grovmotorik och bra balans. Jag hantverkar och gör mycket annat småpill och bara jag koncentrerar mig ordentligt så kan jag greja hur mycket som helst utan problem. Och länge, blir inte trött i huvudet förrän efter många timmar. Tidigare kunde jag nog visserligen småpilla hur mycket som helst utan djup koncentration men det är svårare nu. Inte att koncentrera sig utan att göra saker utan 100%:ig koncentration.
Har ett fysiskt jobb där både fin- och grovmotorik är viktigt och egentligen fungerar utmärkt utom just när jag får ett klantanfall..
Det är när jag släpper koncentrationen och ska vara i normalt, hyfsat avslappnat men fortfarande alert tillstånd som jag blir så förbaskat klantig och fumlig.
Idag ramlade jag handlöst utför vårt trappsteg utanför ytterdörren och medan jag låg där och ojade mig över knäna som fick ta hela smällen så började jag fundera på vad sjutton det är som händer egentligen.
Någon som har någon idé eller som kanske varit med om något liknande? Är sjukt tröttsamt detta.
På jobbet märker jag att jag får hålla koll på vart jag har redskapen så jag inte klipper mig i fingret, eller sätter spaden i foten typ. Ofta gör jag rörelser eller moment jag gjort tusen gånger förut men nu har jag liksom inte kontroll över mig själv och kraften i mina rörelser så plötsligt så kan jag t.ex. såga för långt i en gren och rispa upp andra armen. Jag skadar mig allt oftare och har börjat ha plåster med mig för det händer nåt litet ofta.. Är full i blåmärken och småsår.
Hemma händer också saker såklart men då är det mest att jag slår knäna i soffbordet, tårna i sängbenen, armbågar i dörrposter, inser att jag tyckte jag var närmare toasitsen än vad jag egentligen var och "faller" de sista centimetrarna till sitsen
osv. Ibland missar jag när jag ska göra något supervardagligt. Ett exempel kan vara att jag missar munnen när tandborsten ska in och kör den rakt på läppen mot tänderna (AJ igen!). Eller när jag ska ta upp händerna och sätta upp håret och då slår i pannan med ena handen när den är på väg upp. Blir lika förvånad varenda gång. Dessutom slår jag ju i mig hårt! Jag tar ju för givet att jag kan röra mig som vanligt, tänker inte på det och så pang.
Och det är inte på en sida eller så utan det verkar vara helt random vilken hand eller fot som inte gör som jag vill. Eller ja, jag drar i huvudet i saker också så det verkar vara hela kroppen som är påverkad.
Har aldrig varit en klantig person innan utan har egentligen väldigt bra både fin- och grovmotorik och bra balans. Jag hantverkar och gör mycket annat småpill och bara jag koncentrerar mig ordentligt så kan jag greja hur mycket som helst utan problem. Och länge, blir inte trött i huvudet förrän efter många timmar. Tidigare kunde jag nog visserligen småpilla hur mycket som helst utan djup koncentration men det är svårare nu. Inte att koncentrera sig utan att göra saker utan 100%:ig koncentration.
Har ett fysiskt jobb där både fin- och grovmotorik är viktigt och egentligen fungerar utmärkt utom just när jag får ett klantanfall..
Det är när jag släpper koncentrationen och ska vara i normalt, hyfsat avslappnat men fortfarande alert tillstånd som jag blir så förbaskat klantig och fumlig.
Idag ramlade jag handlöst utför vårt trappsteg utanför ytterdörren och medan jag låg där och ojade mig över knäna som fick ta hela smällen så började jag fundera på vad sjutton det är som händer egentligen.
Någon som har någon idé eller som kanske varit med om något liknande? Är sjukt tröttsamt detta.
