Rida in själv eller skicka iväg för utbildning

Jag har tidigare ridit in mina själv och då oftast fått hålla på ensam eftersom jag har eget stall och ingen som kunnat hjälpa till.
När den sista skulle ridas in var jag gravid och jag hade sett att han var känslig så då var det ett lätt val att skicka iväg till någon som jag känner väl.
 
Hur tänker ni angående att rida in själv med hjälp av tränare på hemmaplan, eller att skicka iväg hästen för utbildning hos någon annan?

Å ena sidan så känns det ju bra om någon som är duktigare än jag kan lägga en stabil grund för hästen, och sen få hem en inriden häst där man kan fortsätta med grunderna. Å andra sidan känns det bra att hästen ifråga får stå kvar i stallet där hon känner sig trygg, och att vi som ekipage gör resan tillsammans och har tränarögon på oss samtidigt.
Trådstarten är såklart grundad i ett val jag måste göra snart, men tänkte att det även kan diskuteras mer allmänt än bara mitt fall.

Är du van att rida in? Om inte så skicka iväg.
Jag har ridit in ganska många hästar och planerar att rida in mina egna i fortsättningsvis också men hade jag inte haft erfarenheten själv så hade jag inte ridit in själv oavsett om det var med tränare eller ej. Bättre att lämna till dom som kan och har det som yrke om du inte har ngn erfarenhet.
 
Generellt tycker jag skicka bort! Hästar ska utbildas av folk som kan det.

Men vissa ryttare kan absolut rida bra nog för att med tränarhjälp lära sig just hur man rider in när de självs bara ridit utbildade hästar förr.

Och vissa hästar tål att väldigt mkt sas går fel. Såna kan ju folk hålla på med själva utan att det blir skit av det även om det tar lite tid.

Men jag möter ju många som antingen kan för lite eller är för otränade i kroppen/balansen för dålig/kroppskontrollen är för dålig alt som blir rädda när hästen inte reagerar som en skolad häst. Och då lärt in diverse trista beteenden i hästen som ger både häst och ryttare en tråkig tillvaro.
Så generellt tycker jag: Skicka till proffs!
Känner man ingen som rider in kan man kolla med sin vanliga tränare etc om de kan rek någon.
Att låta anställda rida behöver inte vara dåligt. Finns ju de namn som har skitduktiga anställda.
Känner man till någon som lämnar lugna, trygga hästar som verkar förstå hjälperna är det mer värt för mig för hobbyryttare än de som visat flashigast.

När man rider in måste man ju rida in åt den som ska rida hästen. Så man formar hästen efter vem som ska ha den efter man haft den, inte så som man själv kanske vill ha dem alltid.
 
Jag skulle nog rent kunskapsmässigt kunna rida in en häst, och har suttit på gröna hästar förr. Min senaste hade varit på inridning precis innan jag köpte honom. Däremot så vet jag med mig att jag är väldigt rädd och osäker av mig, och att det skulle kunna bli en enorm katastrof som jag inte vill utsätta mig eller någon stackars häst förr. ;)
 
Har skickat iväg en gång. Ca 30 000 senare fick jag hem en häst som var aningen rakare, i övrigt inget mer än jag själv skulle presterar. Personen har ett flertal VM-guld i bagaget. Antagligen någon praktikant som red hästen. Lägger därför hellre mina 30 på träning där jag också har roligt.
 
Jag tycker det viktigaste är att man gör det som känns bäst för en själv.
En del vill göra det själv och en del vill skicka bort.

Jag personligen kommer och har skickat bort mina.
Jag vill gärna att hästen får en trygg start och jag kan vara ganska ängslig som ryttare ibland så jag vill inte att hästen ska bli osäker pga mig. Det är också väldigt bra att använda sig av någon som har ett system och är van att rida in. Det gör att hästen blir trygg med sin ryttare och vet vad som förväntas av den.
Ibland kan det vara bra att den som sköter inlärningen inte har massa extra känslor för hästen heller. Tror det hjälper med att vara konsekvent :p

Jag kommer använda mig av samma person som red in min senast häst. Jag fick hennes namn på rekommendation av min tränare. Det gäller att kolla upp personen man ska skicka till innan. Gärna referenser från ryttaren själv och sen kanske själv hitta hästar som ridits in av personen som man kan kontakta och se hur hästarna blivit.

Har man kunskapen och tiden så kan man ju självklart göra det själv också. Finns massor av fina hästar som folk har ridit in och utbildat långt.

Jag personligen tror inte bandet med hästen är olika beroende på om man ridit in den själv eller inte. Man fortsätter ju utbilda den själv när den är inriden så man formar ju den själv, på gott och ont :p

Tycker som sagt att man gör det som känns bäst för sig själv. Ingen är en sämre ryttare/ägare whatever bara för att man gör det ena eller det andra.

Ibland känns det som om man MÅSTE göra allt själv för annars är man inte på riktigt och det är fan bullcrap.
 
Om du rider in själv med hjälp av tränare så blir både du och hästen utbildade. Om du skickar bort hästen för inridning så blir bara hästen utbildad.
Fast behöver det var en nackdel att bara hästen blir utbildad till en början? Jag tänker att man ju kommer ha tränare för att komma vidare oavsett hur starten utförs, och att man då har var sin grund och utbildas tillsammans därifrån.

Skitsvårt tycker jag. I teorin tycker jag definitivt att man ska skicka iväg hästen så att allt blir rätt, men i praktiken...

Jag har sett så mycket skit när hästar blivit ivägskickade för inridning - alltför ofta har det varit nån praktikant som under lite lätt överinseende av beridaren rider in och sen till hästen (jobbat på såna stall). I vissa fall har nästan ingenting gjorts för det har inte hunnits med, trots att man tar emot pengar för tjänsten. I andra fall har hästen kommit tillbaka rädd och sämre än innan den åkte. Några fall har jag sett hästar som åkt iväg och kommit hem efter månader hos tillridare och fortfarande kan ägaren inte rida hästen (och häststackaren kan inte mycket mer än snurras runt runt runt på en liten straffvolt så fort den viftar på ett öra).

Samtidigt, får man tag i nån riktigt bra (men hur vet man det innan liksom?) kan det nog vara jättebra att skicka iväg.

Jag hade nog hellre tagit hjälp av min tränare hemma faktiskt. Men det har nog mycket att göra med att jag är en kontrollfreak och har sett så mycket skit.

/L
Just den person jag kontaktat har jag fått rekommendation om (och sett flera av hästarna hon haft hos sig), och hon jobbar ganska själv i sitt stall som jag förstått det. Så hos henne är jag inte orolig för att någon annan än hon skulle sitta och träna hästen. Men det är såklart en poäng i andra fall, framförallt i större stall där det finns fler anställda. Har nämligen sett samma sak, där min dåvarande arbetsgivare skickade iväg en häst på inridning hos en känd tränare och det sen visade sig att en fjortonårig tjej som sommarjobbade/praktiserade hade gjort hela jobbet med hästen, tränaren ifråga hade inte suttit upp en enda gång (men summan var samma som för de tränaren själv red in).

Är du van att rida in? Om inte så skicka iväg.
Jag har ridit in ganska många hästar och planerar att rida in mina egna i fortsättningsvis också men hade jag inte haft erfarenheten själv så hade jag inte ridit in själv oavsett om det var med tränare eller ej. Bättre att lämna till dom som kan och har det som yrke om du inte har ngn erfarenhet.
Jag har ridit in en handfull hästar. Ridit till desto fler som bara kunde grunderna sedan innan (arbetade med det en period). Men det är 8-9 år sedan senaste inridningshästen nu, därav att jag inte kommer göra det helt på egen hand om valet faller på att inte skicka iväg.
Hästen ifråga är sadelvan, vi har tränat uppsittningar vid flera tillfällen, hon har skrittat lite enklare banor som vi tidigare tömkört (runt hinderstöd, mellan/över bommar och liknande eftersom jag upplever att det är lättare med bjudningen då), varit med en stallkompis på en kortare uteritt samt provat på trav med ledare intill. Det gjorde vi i höstas, innan hon ställdes av och fick smälta det hela. Nu är det dags att ta upp inridningen igen, och jag kommer åtminstone repetera höstens aktiviteter innan det blir aktuellt att skicka iväg.
Hade jag saknat erfarenhet helt så hade valet absolut fallit på att skicka iväg, där håller jag med dig.

Just nu lutar det nog åt att ta ut tränare så snart vi kommit till den uppsuttna träningen igen, och helt enkelt se hur det känns för att sen bestämma fortsatt plan utifrån det. Det finns ju som tur är inget som hindrar att börja på hemmaplan och sen skicka iväg.
 
Fast behöver det var en nackdel att bara hästen blir utbildad till en början? Jag tänker att man ju kommer ha tränare för att komma vidare oavsett hur starten utförs, och att man då har var sin grund och utbildas tillsammans därifrån.


Just den person jag kontaktat har jag fått rekommendation om (och sett flera av hästarna hon haft hos sig), och hon jobbar ganska själv i sitt stall som jag förstått det. Så hos henne är jag inte orolig för att någon annan än hon skulle sitta och träna hästen. Men det är såklart en poäng i andra fall, framförallt i större stall där det finns fler anställda. Har nämligen sett samma sak, där min dåvarande arbetsgivare skickade iväg en häst på inridning hos en känd tränare och det sen visade sig att en fjortonårig tjej som sommarjobbade/praktiserade hade gjort hela jobbet med hästen, tränaren ifråga hade inte suttit upp en enda gång (men summan var samma som för de tränaren själv red in).


Jag har ridit in en handfull hästar. Ridit till desto fler som bara kunde grunderna sedan innan (arbetade med det en period). Men det är 8-9 år sedan senaste inridningshästen nu, därav att jag inte kommer göra det helt på egen hand om valet faller på att inte skicka iväg.
Hästen ifråga är sadelvan, vi har tränat uppsittningar vid flera tillfällen, hon har skrittat lite enklare banor som vi tidigare tömkört (runt hinderstöd, mellan/över bommar och liknande eftersom jag upplever att det är lättare med bjudningen då), varit med en stallkompis på en kortare uteritt samt provat på trav med ledare intill. Det gjorde vi i höstas, innan hon ställdes av och fick smälta det hela. Nu är det dags att ta upp inridningen igen, och jag kommer åtminstone repetera höstens aktiviteter innan det blir aktuellt att skicka iväg.
Hade jag saknat erfarenhet helt så hade valet absolut fallit på att skicka iväg, där håller jag med dig.

Just nu lutar det nog åt att ta ut tränare så snart vi kommit till den uppsuttna träningen igen, och helt enkelt se hur det känns för att sen bestämma fortsatt plan utifrån det. Det finns ju som tur är inget som hindrar att börja på hemmaplan och sen skicka iväg.
Skulle jag trots allt skicka iväg igen (har en fin ettåring på tillväxt) så skulle jag ställa krav på att det den jag anlitar är den som tränar hästen. Uttalat alltså och gärna skrivet på papper.
 
Jag har hittills gjort det själv och kommer troligen fortsätta med det.

För mig känns det konstigt att gjort allt på marken för att förbereda för inridning och sedan skicka iväg hästen för det, sedan har jag bara 1 som jag skulle kunna tänka mig att skicka iväg en häst på inridning till då vi har samma tänk runt hästar i stort och inridning, hon jobbar idag inte med hästar utan har bara sina egna som hobby.

Som förberedande för inridning ser jag allt som jag gör med hästen, från att gå i grimma och grimskaft och bli borstad till att följa med som handhäst.

Mina som jag ridit in själv har aldrig haft problem när någon annan ridit.
 
Jag gjorde allt själv med min numera 21-årige valack. Köpte honom som oinriden 4-åring och red in och tränade själv, red för tränare som också var min hästs uppfödare (och som ridit in och tränat både pappan och flertalet halvsyskon till min häst). Jag hade då drygt 20-årig ridvana, hade ridit unghästar tidigare, men aldrig utbildat från början själv. Dock med stort intresse av unghästutbildning och en tydlig plan för vad jag skulle göra och när och hur.

Mitt "projekt inridning" blev lyckat - hästen har jag ju alltså fortfarande kvar, han var min tävlingshäst (med helt okej resultat på medelnivå) i flera år, sedan lärde han min dotter att rida och blev hennes tävlingshäst ett antal år, även där med bra resultat (snubblande nära att SM-kvala i juniorklass). Numera är han mest min "vardagsridhäst", tävlar litegrann ibland, åker iväg på lite kul grejer som hubertusritter och sånt (han älskar att ridas ut på nya vägar tillsammans med andra hästar). Har alltid varit helt okomplicerad och kunnat ridas av andra - både nybörjare och duktiga ryttare - utan problem. Jag ångrar absolut inte att jag red in själv, och skulle gärna göra samma resa igen med en ny häst!
 
Oerfarna hästar ska ha erfarna ryttare.

Huruvida man rider in själv eller skickar iväg beror så klart på hur van och skicklig man själv är. När min första uppfödning skulle ridas in hade jag ridit in någonstans kring 30 hästar tidigare och det kändes självklart att göra det själv. När min senaste uppfödning skulle ridas in och han visade sig vara rätt så känslig övervägde jag på allvar att lämna iväg honom men tog hjälp på hemmaplan istället.
 
Fast behöver det var en nackdel att bara hästen blir utbildad till en början? Jag
Det är ju skillnad på att lära sig kommunicera med hästen utifrån hästens förutsättningar och synvinkel och på att lära sig vad tränaren har lärt hästen.
När man har lärt sig hur hästarna ser på saken och reagerar så kan man ju rida typ alla hästar.
 
Jag har gjort både och. Har ridit in ett par 3-åringar som varit lagom okomplicerade (jag red då cirka 3 hästar om dagen och tävlade aktivt), men en tredje kände jag direkt att jag inte skulle lösa själv så den skickades till en bekant till oss med både utbildning och gedigna meriter. Den senaste skickades i två vändor på inridning, och det var nog bra då jag inte hade löst det själv.

Jag tycker alla hästar har rätt till att få en bra grund i ett system där de har chans att förstå och utföra jobbet rätt. Känner man sig inte helt säker på att ens kunskaper och form räcker till för att ge hästen det bör man låta någon med bättre förutsättningar göra det första - Enligt min åsikt.
 
Jag är kluven i frågan. Det är enklare än man tror att rida in en häst, men också svårare än man tror ifall man inte kan "se" hästen. Förstår man hur en häst fungerar så är det enkelt. Förstår man inte det så blir det såklart mer komplicerat.

Sen har ju alla sin egen stil och sin egen teori om vad som är bra och hur en inridning ska gå till. Jag har en viss rutin och vad jag tycker är en röd tråd när jag rider in mina hästar, medan någon annan hoppar över vissa moment och lägger till andra. Det är så väldigt individuellt och ändå blir de flesta hästarna inridna och kan ridas av de flesta kapabla ryttare!
 
Min är insutten av någon annan, just för att jag var rädd att jag skulle spänna mig/klanta till det om hon började bocka och bråka, med hänsyn till att jag åkte av och skadade mig rätt rejält för några år sen. Ponnyungen som hoppade barbacka på B-ponny försvann i den ridolyckan, om vi säger så. :(

Men med facit på hand så ångrar jag mig. Min ponny (tanken har hela tiden varit en trevlig allroundhäst som går att rida på/hantera på hemmaplan i första hand och gå på vettiga dressyrprocent i andra, det är inte en renodlad tävlingshäst vi pratar om och har aldrig heller varit planen) var änglalikt snäll att rida in. Hon gjorde absolut ingenting. Dock gjorde de som red in henne saker som har ställt till det rejält för mig i efterhand (hon reds in av andra i stallet, så jag vet vad som gjorts och inte gjorts). Bland annat lärde de henne att fatta galopp genom att den som satt på smackade som en galning medan det stod en person på marken och jagade hästen bakifrån med en piska. Funkar inte så bra när man vill ställa upp i dressyrtävlingar och vill få hästen att fatta galopp med små enkla medel. Tar man hjälp av någon kunnig professionell person så minskar så klart risken för att något liknande ska hända radikalt, och jag får givetvis ta på mig att det blev så, men med en ponny som ändå är ganska liten (maxad C) så bantas urvalet av personer också ner.

Hästen är åtta i år, och vi har med tränarhjälp lyckats reda ut det som gick snett i hennes inridning nu. Men jag hade precis lika gärna kunnat bespara mig de pengarna/lagt de pengarna på en bra tränare redan från början och gjort det själv. Ponnyn är riden ett fåtal gånger av någon annan, och det är inga konstigheter. Jag släpper inte upp någon som rider som ett slaktat åsnearsel på henne, men kan människan bara rida hyfsat mjukt och fint så förstår hästen utan problem. Enda grejen är väl att jag är kort, och har dessutom korta ben till min kropp, så om det är någon lång rackare som hoppar upp blir väl hästen lite förbryllad av skänklarnas placering, men den som ridit hästen mest utom jag är ett barn med lika korta ben som jag.
 

Liknande trådar

Ridning Ska ev få hem ett 8 årigt sto som är insutten men i skritt och lite trav. Inte så mycket mer än så. Mycket arbetad från marken, snäll...
4 5 6
Svar
110
· Visningar
10 903
Senast: Blyger
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
6 271
Senast: Sirap
·
Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
3 113
Senast: Mabuse
·
Hästmänniskan Har legat vaken i minst 1,5 timme i sängen. Min son på 7 månader har vaknat till några gånger och sökt närhet. Ammar fortfarande lite...
Svar
5
· Visningar
1 449
Senast: Hedinn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden IV
  • Hundrädda
  • Airtags, selar etc

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp