ryttare med funktionshinder?

Qodrofenia

Trådstartare
Finns det fler där ute?`

Jag måste få gnälla av mig bland folk som kanske förstår.

Hur klarar ni av frustrationen när kroppen inte vill som ni vill?

Jag tror jag kommer bli vansinnig på min kropp snart .

Jag har gradvis blivit sämre och sämre kordinationen är inge vidare stundtals och hjärnan och kroppen kopplar trögt och balansen är inte som det borde.

Jag känner sådan enorm frustration över att jag inte fungerar normalt längre .
(Har inte fått diagnos på papper än .det lutar just nu åt någon av MS MG ALS eller en bunt till med sjukdommar som man förkortar kan det oxå vara vilka jag inte kommer på namnet på)

Ridningen är svår för det känns verkligen som om kroppen motabetar mig .

Armarna flaxar hit och dit .Benen bär åt olika håll och hela överlivet åker hit och dit. Känns som om jag tappat all stabilitet (stavas?) som jag tidigare hadde.
I bland känns det som om jag tappar verklighetsuppfattningen .Kan rida runt på en volt och inte få kroppen att göra någonting .. Och när jag väl kommer igång igen är jag yvig i hjälpgivningen..

om hästen puttar mig åt vänster vilket är väldigt lätt för honom att göra eftersom jag inte är så stabil. Känns det som det tar evigheter för mig att få kroppen att komma på hur den ska göra för att komma mitt över hästen igen.

Och timingen.. ja den uteblir och jag ger hjälpen för sent.

Hur ska jag tackla det här på ett bra sätt? Just nu känns det som om jag vill gräva ner mig under en sten.

Jag har dagar då kroppen fungerar hyffsat oxå. Vilket gör att det känns ännu mer eländigt när den funkar sämmre .

tycker min kropp kan vara på timeout när jag bara ska skritta i skogen.. inte när det är mer aktiv ridning på tapeten.

Uppgiven :(
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

*Räcker upp handen*

  • Förmodligen snart diagnostiserad EDS (Ehler Danloss syndrom)
  • Spinal Contusion m tetra pares efter hästolycka 1999
  • som följd utslitna höfter, vilke den ena jag kommer ställa mig i kö för att åtgärda till hösten.

Det är bara att bryta ihop och komma igen! :idea:

Nä, jag vet faktiskt inte vad jag ska säga...

Vinterhalvåret gör Fatima o jag så lite uppsuttet som möjligt... Lite handikappträningar på ridskolan och i övrigt kravlösa skrittpromenader i "fri form" och markarbete vid hand.

Sen sätter jag igång lite sakta med handikappträningen igen (nu ska det visst vara varje måndag våren ut. :bump::bump::bump:), lite AR-träningar intänkta och så ska jag försöka rida lite för en C-tränare som jag hittat "i ett ridhus nära mig". Och tränarna får ta mig som jag ser ut och försöka anpassa övningarna individuellt efter mig och min häst. Känner jag att det inte funkar, ja... då får jag söka vidare efter den metod som passar mig bäst.

Av vad jag har sett de senaste åren är det en väl balanserad mix mellan AR, CR och handikappträning som har funkat, eftersom de tränarna ändå har väldigt lika syn och tänk på träningen.

*Puffar på*

Häng inte med hakan, snart är värmen här och då mår vi bättre, både DU och JAG.

*Kram*

/IngelaH
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

Förstår er frustration :(
Isomras blev jag förlamad i min vänsterhand/arm så jag var tvungen att byta häst och handikapp anpassa typ allt både i hemmet och stallet så jag ska klara det med en hand, jag har stelopererat höger fot så den vill inte sitta som jag vill i stigbygeln, gick omkull med en häst och bröt ryggen för ett par år sen så jag kan inte sitta rakt å ingenting känns bra sen har jag ett bråkigt hjärta och pacemaker som inte vill som jag vill och jag ramlar ihop i tid och otid inte så smidigt när jag sitter på hästryggen i full galopp och kroppen ger upp och sen vaknar jag upp på IVA på sjukhuset *arg* Blir så himla arg och ledsen på min kropp ibland, och sen andra ggr så fungerar den ganska dugligt iaf. Så jag förstår er frustration men jag tror det är bra om man kan få skriva av sig och visa sin frustration för vi vill ju så mycket och vi är inte ensamma om att ha kroppsdelar som inte vill som vi, fast man känner sig ensammast i hela världen :(

Men vi får inte ge upp, för vi kan vi också :) Hoppas det kommer en bra dag snart så det känns bättre igen :)

Pussinuss till er alla som behöver det
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

Jag tycker det är så svårt. Jag har alltid skött allt själv med hästarna och nu får jag lov att be om hjälp.Det är så himmla ovant.

Och jag är så himmla rädd om sanningen ska fram. Jag har ju ingen aning om hur framtiden ser ut .Jag kanske blir bättre .eller som jag befarar sämre. :(

Jag undviker oxå nu för tiden att rida när vädret inte är det bästa.Och bara det är en stor förändring för mig eftersom jag levt efter principen tidigare att det inte finns dåligt väder bara dåliga kläder.

Man får väl kanske se det som att man skonar hästen när man inte ger sig ut när det är -15 eller när snön vräker ner eller om det ösregnar för i dessa väder funkar min kropp inte alls och då kanske det är lika bra för hästens skull att man inte ger sig ut?

Jag har dessutom en väldigt känslig häst. Visst det är trevligt på alla sätt och vis om man har kroppskontroll. Han är så känslig för mina hjälper men samtidigt även om det barkar fullständigt åt helskotta pga mig är han väldigt förlåtande och snäll ändå.

Jag försöker göra honom mer och mer stadig så att även om jag blir sämre så ska han gå att rida för byta häst vill jag inte.Han har sen jag började insjukna varit min stöttepelare .Dock är det svårt eftersom han är långt i från färdig utbildad .

Fast man kan väl samtidigt se det som positivt .han är den typen av häst som behöver oändligt med tid på sig och tid det har jag massor av.
...................
pulkaskurk
Jo det känns ensamt. Och jag kan ha det lite tufft med självförtroendet oxå pga det här. Det är ju ingen som ser på utsidan på mig varför i helskotta jag inte kan rida ordentligt.Varför jag far hit och dit. och hela ekipaget ser allt annat än väl skolat ut.
Än värre känns det just pga att jag vet hur det ska vara och jag vet vad jag pysslar med ..men inte blir jag riktigt tagen på allvar känns det som när folk ser mig rida min häst.
Och jag har svårt att sänka kraven på mig själv oxå.Man är så van vid vad man har kunnat prestera tidigare.

Pinsamt blev det dessutom sist jag tränade för min tränare oxå. Jag har problem med talet i mellanåt och skulle förklara för tränaren att jag hadde daltat och fjäskat för 550 kg bäbis (min häst)
Var på jag inte får till det alls och säger först att han väger 150 kg sen 350 kg och sen 130 kg jag fick helt enkelt inte till det :crazy:

tränaren fick fylla i 550 kg .

Min dressyrtränare i vanlig dressyr (den enda jag rider för för tillfället) är dock guld värd hon förstår och är väldigt angelägen om att övningarn passar min kropp för dagen när jag rider för henne och hon är otroligt mån om att jag säger till när det blir för mycket .

*skönt att få gnälla av sig lite :o*
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

förstår precis hur du har det, är så jobbigt när kroppen inte längre kan göra det samma som förr. känns frustrerande att inte kunde rida till sin fulla potential sas.

har själv fibromyalgi, och mitt största problem är smärta och att jag är så svag, även om styrkan eg finns rent muskulärt så vill inte kroppen samarbeta. det är ingen bra kombination när man har en häst som rör sig stort! känner mig som en trasdocka ibland, finns ingen stabilitet nånstans i min kropp. men har fått lära mig att sänka kraven, försöker skritta ut en sväng och mysa istället för att deppa ihop över att jag inte kan trava som jag vill. sen är det ju bättre vissa dagar, så då passar jag på att rida ordentligt. :) har även spenderat på oss en sadel som verkligen passar oss och ger mig mkt hjälp med att sitta still. tränare är svårt för jag vet aldrig hur jag kommer må från en dag till en annan, så jag pysslar omkring för mig själv. det går det också, om än inte lika fort. har utbildat min häst själv och varit noga med att han ska svara snabbt för skänkel och vara känslig i munnen. en häst som hänger i handen har jag inte en chans att rida, det är alltför jobbigt.

rider aldrig när det är kallt eller regnar, det går bara inte. ganska säker på att min häst är lika glad, han tycker inte om dåligt väder han heller! alla stallsysslor måste jag ha hjälp med, det enda jag gör själv är att blanda kraftfoder.

märker ändå att jag mår väldigt bra av att rida, blir mjukare, starkare och gladare. slutar vi rida så kommer vi garanterat bli sämre, så ge inte upp!! men som sagt är det viktigt att sänka sin ambitionsnivå, att inse att man inte kan klara av lika mkt som en frisk person, eller lika mkt som när man var yngre.
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

märker ändå att jag mår väldigt bra av att rida, blir mjukare, starkare och gladare. slutar vi rida så kommer vi garanterat bli sämre, så ge inte upp!! men som sagt är det viktigt att sänka sin ambitionsnivå, att inse att man inte kan klara av lika mkt som en frisk person, eller lika mkt som när man var yngre

Instämmer till punkt o pricka.

*OT*

Centaur, vad har du hittat för sadel? Jag skulle vilja prova en skolsadel. Men jag tror inte att jag fixar den med mina höftproblem, då de jag har sett har för högt bakvalv... Annars tror jag det vore toppen för sitsen. :love:
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

märker ändå att jag mår väldigt bra av att rida, blir mjukare, starkare och gladare. slutar vi rida så kommer vi garanterat bli sämre, så ge inte upp!! men som sagt är det viktigt att sänka sin ambitionsnivå, att inse att man inte kan klara av lika mkt som en frisk person, eller lika mkt som när man var yngre.

Så upplever jag det oxå. Många har sagt åt mig att ge upp hästen jag har i dag pga att han inte är lättriden :( Men samtidigt betyder han så otroligt mycket för mig på andra plan än i just ridningen .Han är min stöttepelare och bästa vän. Samtidigt kan jag känna att jag gör min häst en otjänst genom att rida honom med kroppen jag har.Han är så otroligt känslig och blir så lätt spänd vilket inte hjälper mig. Han blir antagligen bättre med tiden och då har ju även jag lättare att hänga med. Och det är väl det målet vi har och det är väl något att se fram i mot. och målet ger mig oxå motivation att fortsätta .

Jag har ännu inte riktigt vant mig vid att ha den här kroppen och det är svårt att balansera upp hur mycket man vågar göra igentligen innan kroppen säger stopp. Jag gör lätt för mycket . och förvärrar för mig själv på så vis.

Med tiden kanske jag lär mig att hantera det här. Men just nu är det väldigt svårt eftersom det går upp och ner hela tiden. Och jag känner lixom inte igen min kropp längre.Den beter sig på en massa underliga vis.

Och visst är det så .att gå och påta i stallet ger mig den sinnesro jag behöver. De kroppsliga problemen ger även psyket en törn.

Och det är verkligen som det gammla ordspråket säger Det är nått med utsidan på en häst som är bra för insidan på en människa

Hästarna ger en så otroligt mycket..Blir bara så ledsen när jag inte kan ge fullt lika mycket tillbaka :(
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

jag tycker du har gjort ett fantastisk jobb men din häst och är helt övertygad om att han inte skulla få det bättre med en annan ryttare. så sluta tänka sådär! :)

min är heller ingen bra "handicap-häst", men han är MIN och jag kommer aldrig sälja honom. han är även otroligt fäst vid mig, ganska säker på att han heller vill bli skrittad resten av livet än att säljas.. det skulle även vara ett enormt trauma för mig att skiljas från honom, och så är det säkert för dig också. och det mår man verkligen inte bra av!

dock ska nästa häst, när/om den dagen kommer, vara mindre och inte lika mkt häst att rida.

Och det är verkligen som det gammla ordspråket säger Det är nått med utsidan på en häst som är bra för insidan på en människa
:bow:
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

*räcker upp handen jag med*

Jag är född reumatiker med både JIA (juvenil idiopatisk artrit) och RA (vanlig ledgångs reuma).

Vinterhalvåret är ett helvete, då är man extra stel och svårstartad och när kroppen inte vill funka så som jag vill att den ska så blir iaf jag otroligt deppig. Allt är mer eller mindre smärtsamt och allra helst så vill jag stanna under ett varmt täcke tills det blir varmt igen :crazy::angel:

Det är ganska skönt att kunna gnälla av sej lite till sånna som faktiskt förstår!
När man säger att man inte orkar så där det inte att man är lat, utan att man inte har den styrkan i kroppen.

Det ordspråket stämmer verkligen!!!
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

*räcker upp handen*

Jag har något fibromyalgi aktigt. :crazy:
Till detta har jag nu fått problem med att benen domnar och helst vänsterbenet. Jag som ville omskola mig till western klarar inte av att sitta så brett utan då får jag jävulsk smärta i benet och det börjar krampa.

Mådde absolut bäst av att rida eftersom jag belastar musklerna på ett mer rakt sätt då så min sjukgymnast rekommenderar ridning. Har nu varit hästlös i nästan 2 månader och i helgen som var började mina hugg i höfterna komma tillbaks. Har inte haft dessa på säkert 6 månader.

Letar ny häst och behöver en lugn och stabil häst som är "lättriden" så till vida att den inte behöver massa ben och som klarar av att stå 2-3 dagar om det behövs utan att explodera sedan.

Så jag förstår precis hur ni alla har det. Svagheten är också skitjobbig. Måste ha en så lätt sadel som möjligt för att ens få upp den på hästryggen. Jag kan inte böja höften så mycket så jag ens kan få upp benet och sitta upp på en 155 cm häst (är själv 163 cm) utan måste alltid sitta upp från pall. Min underbara sambo har nu byggt en kanonbra och stabil pall åt mig som är lätt att bära med sig om jag ska upp på ridbanan tex.

Håller med om att vinternhalvåret är värst. Slänger på mig tjocka overall byxor och 3-4 tröjor under vinterjackan betydligt tidigare än alla andra. För att jag vet att blir jag kall så skiter sig allt. Då kommer jag knappt av hästen. I vintras trodde jag inte det var så kallt en dag så jag satte inte på mig tillräckligt visade det sig. Jag var ute och red 30 minuter och var sedan så kall så jag fick sitta kvar på hsäten och gråta i 15 minuter innan jag efter massa ålande fått något liv i kroppen så jag kunde hasa mig av och det är inga snygga avsittningar vill jag lova.
 
Senast ändrad:
Sv: ryttare med funktionshinder?

Jag är ju oxå svag och dommnar bort. Bröstryggen dommnar ofta och armarna och även benen i bland.Har fått lov att byta min älskade läderdressyrsadel mot en i syntet .För jag orkar helt enkelt inte bära lädersadeln längre.Ska byta ut min hoppsadel oxå. Släta lädertyglar kan jag glömma för jag orkar inte hålla i dem utan de kanar ur händerna på mig.

Jag använder alltid pall när jag sitter upp. har ännu inte lärt hästen stå vid pallen vid avsittning..skulle behöva pall när jag sitter av för kroppen klarar inte riktigt "fallet" från hästen.. Han är dock väldigt duktig för han står så stilla vid avsittning så jag kan hasa mig sakta av så inte dunsen blir så hård.Det känns bokstavligt talat som om benen innuti kroppen slår i varandra när jag sitter av :(

Knas (min häst) Har blivit ändå så otroligt mycket bättre. han är så väldigt mycket stadigare i psyket nu och helt ok för mig att lulla runt på så länge det inte börjar handla om för avancerad ridning för där har vi båda svårt. Men tid har vi så med tiden ska vi nog få till det oxå.

Föresten.. vad krävs för att bli handikapp ryttare på papper.. tänkte om man kanske vill tävla nått..
För helt ärligt kan jag inte längre mäta mig med en frisk ryttare längre..
Jag levde länge på hoppet om att jag visst skulle kunna det men har på senare tid insett att det inte går. Har iof ingen tävlingshäst men ändå.. man vet ju inte ..man kanske skaffar en annan häst i framtiden och vill ut på någon liten tävling kanske.
Nån som vet hur reglerna ser ut?
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

Men vad smart klart man ska lära hästen att stå vid pallen när man ska sitta av också. :idea:

Som det är nu lutar jag mig så långt fram jag kommer. Sedan lyckas jag på något sätt krångla över benet över hästen. Oftast tyvärr med några rumpsparkar som resultat. Sedan får jag glida av så försiktigt det går vilket ofatst slutar emd en liten duns som far som en el stött genom ryggraden. De där käcka avsittningarna man lärde sig en gång i tiden är inte att tala om.

Jag har nu tunnaste tänkbara helgummityglar som passar mig kanon. Detta eftersom de oftast ligger kvar i handen även när händerna knasar så jag inte kan knyta dem runt tygeln ordentligt. Det är även liten tyngd i dem så de ligger still och om man mot all förmodan rider i regnet så glider de inte iväg. Kanontyglar som jag älskar
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

*räcker upp handen*

Jag har något fibromyalgi aktigt. :crazy:
Till detta har jag nu fått problem med att benen domnar och helst vänsterbenet. Jag som ville omskola mig till western klarar inte av att sitta så brett utan då får jag jävulsk smärta i benet och det börjar krampa.

Jag har konstaterad fibromaylgi.... har också problemet att mitt ena ben domnar, dock mitt högra. Har även en snedhet i bäckenet efter att ha trillat ner från en hölucka... Och nästan ständiga låsningar och muskelinflamationer.
Mina knän skulle man kunna sopa upp och min högerfot ser inte skoj ut. Och jämt och ständigt denna stelhet....

Mår dock mycket bättre ju bättre kondition jag är i, men vissa dagar är hemska....:crazy:

Kan tipsa er om att testa centrerad ridning. Innan jag började med det blev det oftast väldigt mycket missförstånd mellan mej och mina hästar då mina ben helt enkelt inte ville flytta sej och trycka där jag ville. Och styrkan räckte inte till. Men sen jag började med denna ridstil har det blivit kanonmycket bättre! Även dom dagar jag måt lite sämre så fungerar det fint. Sen har jag väldigt snälla pållar som konstigt nog aldrig får för sej att busa dom dagarna jag mår lite sämre. Men jag mår bättre nu än jag gjort på många år! Och klarar mej på endast milda värktabletter och inflamationshämmande.

Vi får väl alla se fram emot den varmare årstiden som står för dörrn.... Då brukar allt kännas lättare!

Kram på er alla trasingar!

//Domino_s
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

Ni som pratar om att lära hästen stå vid pall när ni ska av kan jag tipsa om en kanongrej.

Dom hade det i ett stall jag stod....älskade den...

Var som en hög ramp med trappa i ena änden. Kanske 70 cm hög och 2 meter lång. Lättare att pricka in den än en liten pall. Frågade killen som byggt den och det var inget speciellt svårt, bara man har hammare och spik och ett par bräder hemma.

Använder också alltid pall när jag ska upp. Annars kan jag lika gärna gå jämte hästen. Försöker komma av så smidigt och mjukt jag kan. Mina kusar har sedan länge fått lära sej att stå ut med att jag drar hela foten över rumpan på dom.... Annars skulle det inte gå. Förr, förra vintern när jag mådde riktigt dåligt hade jag min sambo och kompisar till hjälp som kunde ta emot när jag skulle av och om jag behövde komma upp utan att jag hade pall.

Det som jag ändå tycker är allra jobbigast är hjälplösheten, jag HATAR att inte kunna klara mej själv....:crazy:

//Domino_s
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

Det som jag ändå tycker är allra jobbigast är hjälplösheten, jag HATAR att inte kunna klara mej själv....:crazy:

//Domino_s

Och här kan jag inte annat än hålla med dig. jag som alltid klarat mig själv. Jag har så svårt att be om hjälp och lider tyvärr mycket i tysthet och hoppas på att någon ska se att jag behöver hjälp.

Som i dag när hela kroppen smärtar och fingrarna knappt lyder mig öht. Trycker på både 2 och 3 tagneter samtidigt när jag skriver och jag får koncentrera mig väldigt hårt för att lyckas skriva alls.

Men så vet jag att kommer jag bara igång med ridningen så kommer kroppen må bättre igen.
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

Och här kan jag inte annat än hålla med dig. jag som alltid klarat mig själv. Jag har så svårt att be om hjälp och lider tyvärr mycket i tysthet och hoppas på att någon ska se att jag behöver hjälp.

Som i dag när hela kroppen smärtar och fingrarna knappt lyder mig öht. Trycker på både 2 och 3 tagneter samtidigt när jag skriver och jag får koncentrera mig väldigt hårt för att lyckas skriva alls.

Men så vet jag att kommer jag bara igång med ridningen så kommer kroppen må bättre igen.

Man gör ju lätt det, lider i tysthet.

Hade jag sagt till varje gång det tog emot hade det nog blivit ett himla gnäll och tjat.... Fast egentligen ska man ju be om hjälp...men det är så jäkla svårt.

Sen har jag märkt att en del har väldigt svårt att förstå att vissa dagar klarar man allt själv och vissa dagar tar det bara tvärstopp....Är så dålig förståelse för detta hos en del... Det är synd...Då drar man sej ju ännu mer från att be om hjälp t ex i stallet.

Mvh Domino_s
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

Jag har en enorm tur.Min man är en klippa och jag förstår med och mer att sånna som han växer absolut inte på träd.
Han bär vatten.. eller ja allt som är tungt tar han. Mockningen sköter jag själv än så länge.Men han hämtar spån ,hö, och kraftfoder,sätter upp hagar, snickrar i stallet,tar in och ut hästarn, Kör till ridhuset ,
Ordförande i KBB säger han själv ."Kör.Bär.Betalar."
Han säger själv att han vet hur dåligt jag mår utan hästarna i mitt liv och så ser han hur mycket bättre jag mår när dom finns där och han säger själv att han står inte ut med mig när jag är hästlös :D

I morse släppte han ut dem och gav dem frukost.
Bärde ner 4 hinkar vatten till stallet.Var med mig till den lokala foderbutiken och konkade in 3 säckar lusern + en veteklisäck
i bilen..
väl hemma följer han med till hagen och tog ponnyn så jag slapp gå två ggr.

Han är vekligen en ängel.
Utan honom är inte mitt hästliv möjligt.

Han är iof inte helt hästovan eller ointresserad.Han red på ridskola som ung och är väldigt förtjust i de två hästar jag har i dag.
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

Jag har nu tunnaste tänkbara helgummityglar som passar mig kanon. Detta eftersom de oftast ligger kvar i handen även när händerna knasar så jag inte kan knyta dem runt tygeln ordentligt. Det är även liten tyngd i dem så de ligger still och om man mot all förmodan rider i regnet så glider de inte iväg. Kanontyglar som jag älskar

Vad är det för märke på dina tyglar? bild kanske?Har lite samma problem så jag kanske skulle prova nått sådant. Mina tummar spretar hit och dit och så kan jag i bland som du beskriver inte hålla i ordentligt.
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

Vad är det för märke på dina tyglar? bild kanske?Har lite samma problem så jag kanske skulle prova nått sådant. Mina tummar spretar hit och dit och så kan jag i bland som du beskriver inte hålla i ordentligt.

Ingen aning vad det är för märke de är köpta på Hööks.
 
Sv: ryttare med funktionshinder?

*delvis knapplån*

MIn gubbe är också en klippa. Trots att vår ekonomi inte är bäst eftersom jag inte har mer inkomst än vårdbidrag så tycker han att jag ska ha häst. Varit hästlös nu ett tag och han gillar mig inte just nu.

Sedan har jag så bra att jag har lösdrift åt pålle (när jag har häst) hos underbara människor som vet om min smärta. Så jag mockar ligghallen när jag orkar för kroppen. Vatten och foder fixar de.

Så bättre kan jag helt enkelt inte få det. INga tunga lyft och inget slit över huvudtaget vilket givetvis hjälper till att man inte sliter på sig.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
3 154
Senast: __sofia__
·
Hästmänniskan Okej, detta kan nog bli ett ganska långt inlägg, men du väljer själv om du vill läsa hela eller ej. Hästar, ridning, trav, har varit...
2
Svar
22
· Visningar
3 911
Senast: shia
·
Kropp & Själ Hej, jag har skrivit här i perioder och en del av vet nog redan att jag har anorexi, jag har varit sjuk i 13 år varav 11 år av dom...
5 6 7
Svar
123
· Visningar
13 603
Senast: Qelina
·
Hästmänniskan Jag har sådan beslutsångest och behöver skriva av mig, och kanske bolla med någon... Jag är 28 år, har heltidsjobb och två hundar av...
2 3
Svar
42
· Visningar
7 304
Senast: Efwa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp