Sv: ryttare med funktionshinder?
Ja tyvärr platsar väl jag här...
Jag har crps och nervskador i min vänstra arm efter ett hästbett i november 2001.
Jag fick för ett tag sedan även den mindre trevliga diagnosen allmänt smärtsyndrom, vilket innebär att jag har ont/blir stel i axlar, bröstbenet,andra armens armbåge och handled, höfterna, knäna och vristerna.
Jag har även trötthets syndrom vilket gör att mitt liv delas in i tre timmars perioder, tre timmar vila, tre timmar vaken, att handla eller göra ett ärende tar upp hela dagen och ofta dagen efter eftersom jag blir så trött.
Pga smärta sover jag oftast inte mer än tre-fem timmar i taget, med sömntabletter.
Jag har sedan tidigare en grav hörselskada och tinnitus vilket gör att jag aldrig vågar rida själv eftersom jag inte hör bilar och dylikt.
Jag blev förtidspensionär 2003, då var jag 31 år.
Jag har en smärtdosa inopererad som hjälper till viss del på min crps, nu svimmar jag inte längre om något kommer emot armen och kan lägga tyglarna i handen
vilken lycka det var när jag insåg detta
Jag använder väldigt lätta tyglar med små gumminoppor på som ihop med vantar med gumminoppor gör att jag kan ha tygeln i handen trots att jag inte har någon styrka alls (tyglarna finns att köpa på börjes). Jag testade en gång att rida i tjockare vantar men då kunde jag ju inte ens böja handen
Tidigare jobbade jag på en ridskola (det var där jag blev biten i armen) där jag bland annat jobbade med handikapp ridning, det har jag haft mycket nytta av nu för då lärde jag mej att se vad man kan göra och testar allt som kan förbättra mitt liv.
Jag har provat igenom nästan alla typer av sadlar, allt från syntet i vanliga bomsadlar, syntet bomlös, syntet western, till läder bomlös, läder western och lädersadlar det har blivit mycket testande och mycket pengar och sedan ska det ju passa hästen med
.
Jag har kommit fram till att för mina höfters och knä´s skull så sitter jag bäst i en dressyr/islands lädersadel med mycket smal midja.
Min första häst var en fjording, tyvärr blev hon sjuk när jag hade haft henne i ca 6 månader och efter 18 månaders kämpande galopperade hon vidare till trappalanda
hon var en ganska busig häst att rida men en ängel att köra så jag körde henne mycket då hon var frisk.
Nu har jag en liten häst av okänd härkomst, hon ser ut som en stor islänning och är min själsfrände
Jag köpte henne som nioåring men det visade sig snart att hon bara var fem enligt tänderna, något jag hade misstänkt eftersom hon hade mycket unghästbus i kroppen, men en riktig klippa vid ridning.
Hon har aldrig bockat när jag har suttit på, hon inser nog att sådant bus får man göra i hagen.
När hon blir riktigt rädd kan hon stanna till, ev. rycka till om vi skrittar, kommer vi i galopp så saktar hon av i lagom fart så att jag inte ska flyga av.
Det räcker med att jag rättar till jackan och hon tycker att jag kommer i obalans så stannar hon direkt, hon är verkligen super.
Hon är extremt lätt i munnen så i handen så jag har liksom ingen tyngd alls.
Hon rids nästan enbart med sitsen.
fortsättning i nästa inlägg
