U
uppgiven
Jag skriver under nytt nick för jag vill inte riskera att detta hamnar i orätta händer i rättssalen,men ni som känner mig vink vink.....
Jag befinner mig i en hopplös vårdnadstvist, sedan 4 år.Det går upp och ned men idag är det hejdlöst ner....Det går nästan inte att återge har 2 flyttlådor med papper...det har varit en cirkus kring oss.Vi har genomgått 7 rättegångar, tre soc utredning en vårdnads utredning vi har behandlats på BUP i två landsting,både sonen och jag har varit med om otaliga polisförhör,jag även som misstänkt för ca 20 brott...Vi har haft stödteam,gått på famrätten,you name it.
Det jobbigaste i detta är att hur jag än gör så gör jag fel.Får HELA tiden olika råd och direktiv.Eftersom jag träffar så många människor om detta så självklart är en och annan helknasig.Sen ser de olika saker och har helt olika perspektiv.Dessutom har jag varit så korkad så jag flyttat mitt i allt och fick byta socialtjänst.De gamla hade följt mig i 3 år.Träffat mig och sonen mycket och varit med om hela processen,haft handledning etc.....de här nya är av HELT motsatt åsikt.Till hur jag ska agera.Det är ett helvete när de först utreder om jag kan skydda barnet mot pappan och jag får fullkomligt klart för mig att om jag inte gör det omhändertas han.Jovisst det kunde jag ju.Får verktyg och råg i ryggen.Sen blir jag anklagad för att inte se sonens behov av sin pappa.Jag blir vidare anklagad för umgängessabotage.
Åklagaren säger iom besöksförbudet att "ta nu för faan inte kontakt med '^^ vad det än gäller" sen blir jag kritiserad när sonen skadar sig för jag inte gjort det av en annan för jag låtit bli.(men sett till att info kom via sjukhuset)
Så här har det varit hela tiden.Soc,BUP och rättsväsendet är oeniga i allt för hur jag ska vara.Sonen tror jag aldrig nån ens tänker på....
Sen ska man ju inte glömma att skolan har sitt att säga så det blev en konflikt mella soc och skolan om pappan skulle få vara där.De frågade mig!! Och bad mig lösa det!! Tack stadsjuristen det gjorde du bättre....
Nåväl idag då.....har fått så mycket skit hela sommaren av en socassistent för jag inte släpper in pappan bättre att jag inte kan glömma etc.Så jag har svarat på några neutrala mail.Mitt jävla pucko.Det var som en fälla,aset bifogat dem i sin överklagan som ett tecken på att vi kan samarbeta.Min advokat och förra stadens soc förvaltning( som håller med och motiverar kontaktpersonen) var inte så glada på mig idag,och ringt sambon
och framfört det hela.Frågat varför jag gjort det när vi kommit överens om att ALL kontakt ska ske via advokat.Ja,varför gör man saker,för att man vill att det åtminstone ska gå att maila till någon man skaffat barn med.För att det bara handlade om klädstorlekar och utslag.
Denna socsekreterare har alltså tjatat hela sommaren om hur jag måste ändra mig.Och visst jag har tänkt att anmäla henne för hon ÄR ute och cyklar men velat vänta tills hon gjort sin utredning.Eftersom hon träffat sonen så mycket och jag vill skydda den kraken från fler kontakter
Jag känner mig så dålig och lurad och godtrogen och jag fattar inte hur jag kan ha sån otur....Känner idag för första gången att jag snart inte orkar med detta längre,det tar sån tid!! Och energi.
Vet inte vad jag vill med detta inlägg,är bara så ledsen...
Jag befinner mig i en hopplös vårdnadstvist, sedan 4 år.Det går upp och ned men idag är det hejdlöst ner....Det går nästan inte att återge har 2 flyttlådor med papper...det har varit en cirkus kring oss.Vi har genomgått 7 rättegångar, tre soc utredning en vårdnads utredning vi har behandlats på BUP i två landsting,både sonen och jag har varit med om otaliga polisförhör,jag även som misstänkt för ca 20 brott...Vi har haft stödteam,gått på famrätten,you name it.
Det jobbigaste i detta är att hur jag än gör så gör jag fel.Får HELA tiden olika råd och direktiv.Eftersom jag träffar så många människor om detta så självklart är en och annan helknasig.Sen ser de olika saker och har helt olika perspektiv.Dessutom har jag varit så korkad så jag flyttat mitt i allt och fick byta socialtjänst.De gamla hade följt mig i 3 år.Träffat mig och sonen mycket och varit med om hela processen,haft handledning etc.....de här nya är av HELT motsatt åsikt.Till hur jag ska agera.Det är ett helvete när de först utreder om jag kan skydda barnet mot pappan och jag får fullkomligt klart för mig att om jag inte gör det omhändertas han.Jovisst det kunde jag ju.Får verktyg och råg i ryggen.Sen blir jag anklagad för att inte se sonens behov av sin pappa.Jag blir vidare anklagad för umgängessabotage.
Åklagaren säger iom besöksförbudet att "ta nu för faan inte kontakt med '^^ vad det än gäller" sen blir jag kritiserad när sonen skadar sig för jag inte gjort det av en annan för jag låtit bli.(men sett till att info kom via sjukhuset)
Så här har det varit hela tiden.Soc,BUP och rättsväsendet är oeniga i allt för hur jag ska vara.Sonen tror jag aldrig nån ens tänker på....
Sen ska man ju inte glömma att skolan har sitt att säga så det blev en konflikt mella soc och skolan om pappan skulle få vara där.De frågade mig!! Och bad mig lösa det!! Tack stadsjuristen det gjorde du bättre....
Nåväl idag då.....har fått så mycket skit hela sommaren av en socassistent för jag inte släpper in pappan bättre att jag inte kan glömma etc.Så jag har svarat på några neutrala mail.Mitt jävla pucko.Det var som en fälla,aset bifogat dem i sin överklagan som ett tecken på att vi kan samarbeta.Min advokat och förra stadens soc förvaltning( som håller med och motiverar kontaktpersonen) var inte så glada på mig idag,och ringt sambon
och framfört det hela.Frågat varför jag gjort det när vi kommit överens om att ALL kontakt ska ske via advokat.Ja,varför gör man saker,för att man vill att det åtminstone ska gå att maila till någon man skaffat barn med.För att det bara handlade om klädstorlekar och utslag.Denna socsekreterare har alltså tjatat hela sommaren om hur jag måste ändra mig.Och visst jag har tänkt att anmäla henne för hon ÄR ute och cyklar men velat vänta tills hon gjort sin utredning.Eftersom hon träffat sonen så mycket och jag vill skydda den kraken från fler kontakter
Jag känner mig så dålig och lurad och godtrogen och jag fattar inte hur jag kan ha sån otur....Känner idag för första gången att jag snart inte orkar med detta längre,det tar sån tid!! Och energi.
Vet inte vad jag vill med detta inlägg,är bara så ledsen...
