Jag håller med - det är en liten djungel och till syvene och sist är det ju "trial and error". Mitt sto var
väldigt tydlig med vad hon gillade och inte, och var dessutom skavkänslig vid fällning/vinterpäls (dvs större delen av året..) så på henne märktes det oftast rätt omgående
.
Men generellt, om jag håller mig till gjordens utformning (material finns ju också en uppsjö..), så tittar jag dels på hästens exteriör, dels sadelgjordsläget och hur det är i förhållande till sadelläget/sadelns stroppsättning.
T.ex är det inte helt ovanligt att sadelns stroppar hamnar längre bak än vad buken tillåter gjorden att ligga (dvs sadelgjordsläget är längre fram). Ofta åker då sadeln fram lite, eftersom gjorden drar fram sadeln. På en del hästar funkar en lite svängd gjord, men en sådan kan också "tippa" - dvs släppa delvis från hästen så att anläggningsytan blir väldigt smal. Min personliga favoritlösning är att testa en gjord med en liten platta i det läget, alltså en som är betydligt bredare på mitten. Det kan ofta hjälpa, så att gjorden inte åker fram riktigt lika mycket och kan också göra att gjordens spännen "tippas" lite bakåt (eftersom gjorden ligger mot hästens buk och följer dess form).
Förutom sadelgjordsläget/sadelläget, tittar jag på hästens utrymme vid armbågen. Hur bred gjorden kan vara där, en del hästar behöver en gjord som är lite smalare/"utskuren" just där. Det brukar märkas om de får skav t.ex. Och, på korta gjordar (för långa stroppar) förstås också på längden: att spännena inte hamnar nere vid armbågen t.ex (jag vill att de kommer högre upp, för att inte riskera att klämma och/eller skava).
Till sist är det som med sadlar: är hästen nöjd och tillfreds, grejerna ligger som de ska och inga skav etc uppkommer - ja, då funkar det ju
. En del hästar är lätta på så sätt att det mesta ändå funkar, en del är mer känsliga och får skav, och en del är "bara" mer knepiga när det gäller vad de gillar.
.
