Bukefalos 28 år!

Samarbete vid separation - vi är som hund och katt...

Jodå. Jag har både jobb och plugg nu då min särbo har barnen. Han har dock ingen telefon. Och jag hoppas det här har löst sig innan han åker hem i nästa vecka. Och ja. Jag har, som jag redan sagt, talat om och satt telefontiderna när vi är hemma. Telefontider är inget konstigt varken enligt familjerätt eller jurist.
 
Ok. Så pappa vill ringa under kontorstid. Du anser alltså att jag ska A) Skita i föreläsningar. B) hålla barnen hemma från förskolan. C) ta ledigt från jobbet eller tacka nej till jobb?
Men sa jag det? Nu lägger du ord i min mun som jag inte sagt, försök tänka ur boxen. Du säger själv att det blir gräl när han ringer, men ge fan i att alls prata med honom, lös saken så ni inte behöver prata, och försök vara lite smidig. Du har bestämt att det minsann inte passar dig vissa tider när ni faktiskt är hemma. Och förskola hade du ju inte? Du sitter ju hemma med barnen medan de tittar på film?

Nä, vet du, jag skiter i att ge dig råd och stöd. Jag tycker jag ansträngt mig här i tråden. Jag vet inte vem du är och jag skiter uppriktigt i det också - jag kan skilja på sak och person. Har vi haft konfrontationer tidigare så är det ganska orelevant, men du kan visst inte släppa det?
 
Jodå. Jag har både jobb och plugg nu då min särbo har barnen. Han har dock ingen telefon. Och jag hoppas det här har löst sig innan han åker hem i nästa vecka. Och ja. Jag har, som jag redan sagt, talat om och satt telefontiderna när vi är hemma. Telefontider är inget konstigt varken enligt familjerätt eller jurist.
Dåså, problem löst.
 
Ok. Så pappa vill ringa under kontorstid. Du anser alltså att jag ska A) Skita i föreläsningar. B) hålla barnen hemma från förskolan. C) ta ledigt från jobbet eller tacka nej till jobb?
Fast sådär skrev du inte från början? Från början verkade det inte finnas särskilt många luckor då pappan får ringa?

Jag förstår hur du menar, dock har jag ju ändå varit väldigt tydlig med när han kan få tag i dem, de ska ju, bara det löser sig, gå på dagis till säg runt 16-17 på dagarna, sedan har de aktiviteter fyra kvällar i veckan, det är barngymnastik, dans, rytmik och bolllek om de nu vill vara med på allt, det återstår att se, vi är hemma kanske halv sju, de går och lägger sig vid halv åtta. Finns liksom inte så mycket tid till att prata i telefonen då
En timme per kväll?
 
Att han säger att han vägrar svara på papper/möten från familjerätten är HANS problem, INTE ditt.

Du tar kontakt med familjerätten och ber/begär möte angående samarbetsavtal/umgänget funkar inte etc.
De kallar er båda till möte, DU går dit på den avtalade tiden, om han sedan inte dyker upp, fine, HANS problem! Låt det gå några möten. Sedan har du en fin dokumentation på att han gör allt för att försvåra umgänget/inte vill samarbeta/strular konstant med tider och ändringar. Eller så dyker han faktiskt upp och ni får ihop något vettigt avtal. Följ då det, stenhårt!!!

Det är bökigt med ett x som mästrar och styr och såååå enkelt att hamna i de gamla rollerna.
En enkel kontantkortstelefon som bara barnen svarar i är bra. Den är då påslagen de tider det funkar för ER att barnen kan prata. Enbart barnen svarar, och vill han prata med dig samtidigt så hänvisar du till mail, för det är BARNENS telefon. Och räcker barnen ändå över telefonen till dig för att pappa säger det? Finns en fin röd knapp på telefonen som gör att samtalet bryts ;) Och när samtalet brutits så stänger du sonika av telefonen för den dagen.
 
Men sa jag det? Nu lägger du ord i min mun som jag inte sagt, försök tänka ur boxen. Du säger själv att det blir gräl när han ringer, men ge fan i att alls prata med honom, lös saken så ni inte behöver prata, och försök vara lite smidig. Du har bestämt att det minsann inte passar dig vissa tider när ni faktiskt är hemma. Och förskola hade du ju inte? Du sitter ju hemma med barnen medan de tittar på film?

Nä, vet du, jag skiter i att ge dig råd och stöd. Jag tycker jag ansträngt mig här i tråden. Jag vet inte vem du är och jag skiter uppriktigt i det också - jag kan skilja på sak och person. Har vi haft konfrontationer tidigare så är det ganska orelevant, men du kan visst inte släppa det?
Fast du verkar ju inte se vad jag skriver? Du går ju bara på att jag måste ge honom chans att prata när det passar honom? För honom passar kontorstider - det är även mina arbetstider - när jag inte arbetar studerar jag. Just nu har min särbo barnen. Han åker dock tillbaka till sitt land nästa vecka för en tid. Då hoppas jag förskola är löst (för ja, det finns plats i det område jag önskar). Jag har skickat mail med telefontider då jag vet att barnen är hemma - vakna och inte håller på med något annat. Detta passar dock inte exet då han inte vill kontakta oss kvällar. För han är det alltså på dagarna det passar. Jag har ingen möjlighet till det då jag har eget jobb och studier och barnen normalt sett faktiskt ska gå på dagis. SKULLE DET INTE BLI SÅ kommer vi i ett annat läge, men just nu hoppas jag på det och förutsätter att det löser sig så jag slipper ge upp mitt liv på grund av honom.
 
Fast sådär skrev du inte från början? Från början verkade det inte finnas särskilt många luckor då pappan får ringa?


En timme per kväll?
"Just nu är det under kontorstid han har möjlighet och tänker prata med dem enligt honom, att jag pluggar 200% och samtidigt jobbar och därför kommer ha barnen på dagis menar han inte spelar någon roll, jag ska låta barnen vara tillgängliga när det passar honom och då avstå både dagis, studier och jobb om det är så menar han. Jag menar att eftersom han ändå bara kontaktar barnen en gång i veckan kan han lika gärna göra det en kväll eller på söndag förmiddagar (lördagar har barnen aktiviteter hela dagen) men han vägrar, han vill ha kontakten under kontorstid. "

Så skrev jag i mitt första inlägg. Som sagt, jag har haft barnen sedan i maj förutom ett par veckor. Han har ringt en gång i veckan, max, under den här tiden. Känns konstigt då att jag måste lägga den tiden på kontorstid. Som jag även beskrev i ett annat inlägg har vi aktiviteter varje kväll ja, när barnen kommer hem från dessa ska de äta, duscha och sova. De är bara 3 och 4 år, de går och lägger sig halv åtta. Nej, det finns inte särskilt mycket tid över.
 
Jag tycker det låter som 1974 ringde och trollade bort mobiltelefonerna och installerade endast fasta telefonautomater i gathörnen som ni eventuellt kan svara i om ni av en händelse passerar. DEN nivån är det på dina kompromisser.

Vad vill du ha för hjälp? Eller skrev du bara tråden för att få tala om vilken skitstövel till karl du har som ex?
 
Att han säger att han vägrar svara på papper/möten från familjerätten är HANS problem, INTE ditt.

Du tar kontakt med familjerätten och ber/begär möte angående samarbetsavtal/umgänget funkar inte etc.
De kallar er båda till möte, DU går dit på den avtalade tiden, om han sedan inte dyker upp, fine, HANS problem! Låt det gå några möten. Sedan har du en fin dokumentation på att han gör allt för att försvåra umgänget/inte vill samarbeta/strular konstant med tider och ändringar. Eller så dyker han faktiskt upp och ni får ihop något vettigt avtal. Följ då det, stenhårt!!!

Det är bökigt med ett x som mästrar och styr och såååå enkelt att hamna i de gamla rollerna.
En enkel kontantkortstelefon som bara barnen svarar i är bra. Den är då påslagen de tider det funkar för ER att barnen kan prata. Enbart barnen svarar, och vill han prata med dig samtidigt så hänvisar du till mail, för det är BARNENS telefon. Och räcker barnen ändå över telefonen till dig för att pappa säger det? Finns en fin röd knapp på telefonen som gör att samtalet bryts ;) Och när samtalet brutits så stänger du sonika av telefonen för den dagen.

Jo jag har förstått att en telefon är bra. Men det får bli när barnen är något äldre. Den hade ändå inte varit påslagen mer än de tider jag gett till pappan... Eftersom de tider är de som de faktiskt kan nås utan problem.
 
Jag tycker det låter som 1974 ringde och trollade bort mobiltelefonerna och installerade endast fasta telefonautomater i gathörnen som ni eventuellt kan svara i om ni av en händelse passerar. DEN nivån är det på dina kompromisser.

Vad vill du ha för hjälp? Eller skrev du bara tråden för att få tala om vilken skitstövel till karl du har som ex?

Fast du hakar upp dig på att han inte får prata med barnen - han FÅR prata med barnen - dock jobbar jag också och har ingen anledning att ringa bara för att han bara vill kontakta dem på hans kontorstid. Eller hur?
 
Jag tycker det låter som 1974 ringde och trollade bort mobiltelefonerna och installerade endast fasta telefonautomater i gathörnen som ni eventuellt kan svara i om ni av en händelse passerar. DEN nivån är det på dina kompromisser.

Vad vill du ha för hjälp? Eller skrev du bara tråden för att få tala om vilken skitstövel till karl du har som ex?
Jag frågar dig återigen... Som läget förhoppningsvis kommer att vara och som läget är just nu - jag jobbar och sitter på biblioteket och pluggar hela dagarna, just nu åtta till sex. Hans jobbtider är 8-17. Han vill inte kontakta barnen efter 17. Han vill kontakta dem på sin arbetstid alltså även min arbetstid när jag inte är hemma med barnen. Sedermera kommer de att gå på dagis (har svårt att se att jag efter skattemyndighetens beslut om att de faktiskt bor här inte får ha dem på dagis). NÄR under hans arbetstider anser du att jag ska kompromissa och låta honom ringa barnen? Enda sättet och kompromissa med honom enligt dig är ju faktiskt i så fall att hålla barnen hemma från dagis, själv tacka nej till jobb och strunta i föreläsningar. Hur skulle vi annars lösa det menar du?
 
Ursäkta, jag är inte fjättrad vid tangentbordet. Jag gick ifrån ett par minuter.

Nej, om han bara är en pappa på kontorstid så är ju det hans problem. Däremot kan jag tycka att du kan öppna upp för kommunikation mellan honom och barnen när ni är på väg till eller från era myckna aktiviteter - ledig tid har alla lite här och där. Kompromissa, samarbeta. Gör inte han det, fine. Men istället för att bygga murar som du gör nu, öppna luckor i muren.

Och nej, "enligt mig" är saker du själv printar ner, jag har inte sagt att du ska hålla barnen hemma - du är läskunnig antar jag? Dina tolkningar får stå för dig, det tar inte jag något ansvar för. Du tycker att jag är obekväm - men vet du vad? Det tyckte jag också när jag bölade ut i min tråd om min separation. Hela jävla buke var maniac, en massa idioter som sa till mig att samarbeta med exet. Jävla idioter. Men jag tog till mig vad som sas till mig här då. Och idag är jag jävligt tacksam för att inte alla strök mig medhårs.
 
Vill han nödvändigtvis prata med barnen under kontorstid och barnen är på dagis under kontorstid får han väl helt enkelt försöka lösa detta med dagiset. Det blir ju då såklart hans problem, men är han intresserad av det på riktigt så är det inte svårare än att han pratar med dagiset och försöker komma överens med dem om bra lösning. T.ex. att han förser dagis med telefon och att de möjliggör för honom att ringa två dagar i veckan kl 11 till exempel. Inte säkert att det funkar för dagis, men man kan ju alltid höra med dem i alla fall!

Dagis kan vara väldigt tillmötesgående om de har resurser nog att hjälpa till. Ett par i bekantskapskretsen bodde under en period på olika adresser. Dottern på ca 2 år bodde under den perioden hos mamman. Pappan, som inte kunde vara själv med barnet och inte hade möjlighet att umgås med frun och barnet på kvällarna, träffade då enbart dottern på dagis där det fanns andra vuxna runtomkring. Han var där någon timme om dagen och umgicks med henne.

Det är ju inte ditt problem hur de löser det, men jag skulle nog säga någonting i stil med "Barnen är på dagis under kontorstider, det får du ta med dem" om han framhärdar och sedan inte diskutera saken mer.
 
Nä det tycker jag inte, däremot så är det ju svårt att kompromissa med någon som bara vill ringa under sin kontorstid, finns lite tid mellan klockan 16 och 17 med andra tid om man skulle kompromissa så, vilket också blir svårt då vi inte har sammanhängande mobilteckning under hela färden till och från den kommande förskolan och aktiviteterna och hemmet. Inte via telenor som jag har i alla fall, kanske funkar med telia. Egen telefon blir också svårt, hade de varit ett par år äldre men nu vet ju ingen av dem egentligen hur man använder en telefon. Och ska jag ändå svara föredrar jag att inte sitta i bilen. Men det är klart att det går. Dock - han har ringt absolut max en gång i veckan under sommaren. Jag har jagat. Jag har ringt upp för att han ska prata med barnen. Jag har kämpat för att de ska ha kontakt utan intresse. Nu har vi faktiskt så smått börjat skaffa oss ett liv - någonstans känner jag att då kanske jag ska sluta jaga honom. Allt kan inte vara upp till mig att se till att han har en god kontakt med sina barn. Då kanske han ska ringa själv när han faktiskt har möjlighet att få tag i barnen (telefontiderna är förövrigt inget som är genomklubbat någonstans - däremot lär han inte få tag i barnen på de flesta andra tider och då finns det ju liksom ingen anledning egentligen att ringa för honom, anser jag, det är väl ungefär också vad jag skrivit i just det mailet).
 
Vill han nödvändigtvis prata med barnen under kontorstid och barnen är på dagis under kontorstid får han väl helt enkelt försöka lösa detta med dagiset. Det blir ju då såklart hans problem, men är han intresserad av det på riktigt så är det inte svårare än att han pratar med dagiset och försöker komma överens med dem om bra lösning. T.ex. att han förser dagis med telefon och att de möjliggör för honom att ringa två dagar i veckan kl 11 till exempel. Inte säkert att det funkar för dagis, men man kan ju alltid höra med dem i alla fall!

Dagis kan vara väldigt tillmötesgående om de har resurser nog att hjälpa till. Ett par i bekantskapskretsen bodde under en period på olika adresser. Dottern på ca 2 år bodde under den perioden hos mamman. Pappan, som inte kunde vara själv med barnet och inte hade möjlighet att umgås med frun och barnet på kvällarna, träffade då enbart dottern på dagis där det fanns andra vuxna runtomkring. Han var där någon timme om dagen och umgicks med henne.

Det är ju inte ditt problem hur de löser det, men jag skulle nog säga någonting i stil med "Barnen är på dagis under kontorstider, det får du ta med dem" om han framhärdar och sedan inte diskutera saken mer.
Ja, det är ju en möjlighet för honom, ska föreslå det om det är så att diskussionen fortsätter (fast tycker ju egentligen inte jag ska behöva tänka ut det åt honom ;))
 
Ja, det är ju en möjlighet för honom, ska föreslå det om det är så att diskussionen fortsätter (fast tycker ju egentligen inte jag ska behöva tänka ut det åt honom ;))

Nej det tycker egentligen inte jag heller (men jag vet att det kan vara en möjlighet som man överhuvudtaget inte tänker på även om man verkligen engagerar sig)! Men det är kanske lättare att säga "Ta det med dagis. PUNKT." Än att han ska hålla på att tjata om att telefontiderna inte passar honom.
 
Men de behöver ju inte veta hur man använder en telefon, de kan ju prata i den? Du skaffar en telefon med ett kontantkort i (förslagsvis telia då) som exet får ringa på under de tider du gett honom att ringa. Under de tiderna har du den telefonen påslagen. Du trycker på grön knapp/svar och räcker över luren till barnet/barnen. Du behöver inte prata med honom. Jag antar att de kan säga "hej" och det är ju barnen han vill prata med.
Då behöver du inte prata med honom, du behöver inte svara när du kör, du behöver inte vara orolig att han ska ringa på din telefon 24/7. Då kan du också ha denna barntelefon påslagen när ni ex är på väg till o från aktiviteter.
Att han vill prata med barnen när barnen är på dagis är väl hans problem som han får lösa. HAN får kolla med dagis om det går att ordna. Det är väl inte ditt problem? Varför hakar du upp dig på det?
 
Fast du hakar upp dig på att han inte får prata med barnen - han FÅR prata med barnen - ...
Men grejen är att du skall undvika att pappan kan prata med dig.
Därav den enskilda telefonen.
Pappan kunde t.ex. ringa på den på dagen när du inte är med barnen alls.
Så slipper du att hantera detta över huvud taget.
 
Enda sättet och kompromissa med honom enligt dig är ju faktiskt i så fall att hålla barnen hemma från dagis, själv tacka nej till jobb och strunta i föreläsningar. Hur skulle vi annars lösa det menar du?
Nej du ger barnen en egen telefon att svara i när du inte är där.
Så slipper du det hela.

Varför är det så svårt för dig att förstå detta?
 

Liknande trådar

Relationer Gammal användare med anonymt nick pga vill inte kunna bli googlad. Det är så att jag har två minderåriga barn och är skild från barnens...
Svar
5
· Visningar
1 003
Senast: Crossline
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
8 009
Senast: lundsbo
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
6 253
Senast: mars
·
Relationer För en vecka sedan fick jag ett positivt graviditetstest. Har med min tidigare partner gått igenom en barnlöshetsutredning där läkarna...
2 3
Svar
57
· Visningar
11 660
Senast: Nixehen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Guldfasanerna
  • Hotellrum eller stuga

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp