Shettistråden del II

[Cattis_E]

Vi har känning av fång igen . Fann det i tid, hoppas jag, men mini förstår inte alls varför hon är avstängd från det lilla gräset som finns och fast på liten hage.
Nu funderar vi över om vi ska stå kvar (mindre än 1km hemifrån) eller om vi ev ska hitta ny plats med skogshage (20 min med bil och då inte möjlighet åka varje dag pga livssituation).
Fan så svårt.
Vill verkligen inte ta bort men hon måste ju ha ett dräglig liv med en hage där hon har utrymme och nåt att pilla med.

Om chanserna var hyggliga att jag skulle slippa oroa mig för återkommande fång om jag bytte hade jag bytt.
Förutsatt att det fanns någon slags tillsyn som ingick de dagar jag inte var där.

Men jag är nojig av mig och behöver känna att jag gör allt jag rimligen kan för att förebygga problem. Annars går jag runt med ont i magen ungefär.

 

[Kilauea]

Om chanserna var hyggliga att jag skulle slippa oroa mig för återkommande fång om jag bytte hade jag bytt.
Förutsatt att det fanns någon slags tillsyn som ingick de dagar jag inte var där.

Men jag är nojig av mig och behöver känna att jag gör allt jag rimligen kan för att förebygga problem. Annars går jag runt med ont i magen ungefär.

Tillsyn finns utan problem, även fodring morgon och kväll (stallägaren ska ändå fodra sin egen samt annan inhyrning).
Sämre med körvägar, men vi kör ju inte så ofta ändå tyvärr. Enklare ridhus finns vilket är ett stort plus istället.

 

[Cattis_E]

Tillsyn finns utan problem, även fodring morgon och kväll (stallägaren ska ändå fodra sin egen samt annan inhyrning).
Sämre med körvägar, men vi kör ju inte så ofta ändå tyvärr. Enklare ridhus finns vilket är ett stort plus istället.

För mig hade då frågan varit mest om gräset i skogshagen är tillräckligt lite för att förhoppningsvis betydande minska den ständiga oron för fler återfall.
Om jag bedömde det så hade jag antagligen flyttat.

 

[Novienna]

Visa bifogad fil 145592

Underbar

Det är så roligt att iaktta Björne i flocken, även om han gärna hänger med sina två jämnåriga kompisar så har han inga problem med att bara klämma sig in mellan de stora grabbarna när han vill fram och hälsa. Han gör det så självklart att ingen liksom reagerar på det, det samma gäller vid utfodringsplatsen, där är han alltid med och äter först för att han helt enkelt bara går dit. Just nu vet jag inte om han ska säljas eller inte, försöker att bara njuta av sommaren som äntligen är på gång, att livet med hästar känns lite lättare och drömmer om möjligheten att ha två underbara körponnyer i framtiden

 

[ameo]

spammar väl vidare då....

Jag har för övrigt ångrat mig om namnet, hon heter Hippotekets Sisca.