Släkting som "ignorerar" allergier - hur hantera?

[MiniLi]

Jag förstår att det känns jättetråkigt, verkligen illa beteende från din släkting!
Sen hade jag inte bråkat om saken, men förstår att det känns skit att bli så nonchalerad!

Jag äter inte fisk/skaldjur och har haft vissa människor kring mig som bara struntar i det. Min fd svärmor kunde bjuda på "vanlig" smörgåstårta och liksom bara "kan du inte pilla bort räkorna?" Eh nej, det är ju liksom skaldjur överallt.. År efter år.. Och fick mig alltid att känna mig jättejobbig när jag avböjde att äta.
Blir alltid väldigt glad när folk tänker på mig och fixar ngt jag kan äta!

 

[Viva]

Håller med alla om lösningen eftersom TS släkting verkar oförmögen att ordna mat även åt TS.

Men, om man nu tycker att det är svårt att ordna mat till sina gäster med allergi kan jag tycka att det hör till god sed att säga det. Alltså om X ringer och tackar ja till en inbjudan och nämner att hen inte kan äta koriander så kan det ju vara schysst att förvarna om att det kommer finnas koriander i de maträtter jag bjuder på och nej, jag kan inte tänka mig att ändra på det. Istället för att år efter år lova bot och bättring, humma när TS ringer för att påminna och sen ändå bara strunta i det av okänd anledning.

 

[Wysiwyg]

Men när det liksom är en släkting, ganska nära sådan också, som känt mig hela mitt liv, då känns det faktiskt lite sådär.

Ja jag förstår verkligen att du känner dig bortglömd och ignorerad, det hade jag också gjort. Men frågeställningen var ju hur du skulle hantera problemet, inte "10 olika ingångar på hur Fel släktingen agerar". Du kan ju faktiskt inte förändra människans beteende så då återstår det att hantera din egen reaktion.

 

[mandalaki]

Ja jag förstår verkligen att du känner dig bortglömd och ignorerad, det hade jag också gjort. Men frågeställningen var ju hur du skulle hantera problemet, inte "10 olika ingångar på hur Fel släktingen agerar". Du kan ju faktiskt inte förändra människans beteende så då återstår det att hantera din egen reaktion.

... vilket faktiskt skulle kunna förändra släktingens reaktion. Tar man med egen mat så kan det vara ett sätt att få släktingen att fatta att Åh fan, det är allvar.

Jag säger inte att det måste göra det men det KAN göra det. Om inte annat har ju ts haft 20 år på sig att fatta att den hittills använda strategin inte funkar.

 

[tuaphua]

Jag är den enda i min familj som är allergisk. Jag får inte äta mjölkprodukter, gluten, havre, soya-produkter och bör undvika socker.
Jag tycker heller inte om mat som känns rå, typ gravad lax och sushi.

Jag tänker att jag äter det som bjuds eller tar med eget om inte folk själva frågar och vill försöka göra mat jag kan äta.

Jag har flera vänner som är allergiska mot enstaka saker eller är vegetarianer. De har också berättat om år av potatisätande.
Men de har fått välja polisen eller ta med eget. Och om man bor hos folk tillfälligt köpa med sig eget.

Vissa går inte att ändra. Har det varit på ett sätt i 20 år hade jag velat lösa problemet för egen del.
Och att prata med människan funkar uppenbarligen inte.
Då får man lösa det på annat vis. Genom att ta med sig mat tex.

 

[Lager]

You nailed it fullkomligen!
Vad lösningen är, är väl rätt så uppenbart. Men just det här försvaret av släktingen. Absolut om de hade varit några ytligt bekanta, gärna på en lite mer "officiell" bjudning, då hade jag liksom inte ens frågat, utan bara tagit med mig eget. Men när det liksom är en släkting, ganska nära sådan också, som känt mig hela mitt liv, då känns det faktiskt lite sådär. Mina allergier är ju som sagt inte jättesvåra på något sätt, så det borde inte vara så svårt att lösa. Särskilt som personen i fråga förvägrar sig att ha knytkalas också. Då anser jag liksom att antingen fixar man mat som alla tål, eller så tillåter man knytkalas.

Fast du hamnar i ett meningslöst cirkelresonemang.

Du kan inte tvinga släktingen att göra som du vill. Oavsett vad du tycker om det. Du kan däremot ändra hur Du agerar.

Jag exempelvis tar alltid med mig något vid en inbjudan. Sån är min uppfostran. Jag skulle aldrig komma tomhänt till en middag, släktingar eller inte, knytkalas eller inte. Om så det bara är en pelargon i present till värden/värdinnan som tack för maten. Så konceptet att gå dit tomhänt och kräva service känns mycket märkligt för mig. Men det är ju skitsamma. Vill du komma på släktmiddag så får du fokusera på hur Du kan göra det bättre. Inte på hur dum släktingen är.

 

[athena_arabians]

Det jag faktiskt tycker är värst är att släktingen vid påminnelse säger "Absolut, det har jag koll på" och sedan skiter i det/glömmer. Har man lovat något är det extremt otrevligt att göra så gång på gång. Då är det ärligare att helt enkelt säga: "Tyvärr men det mäktar jag inte med, kan du ta med något?"

Personligen försöker jag se till att alla mina gäster kan äta, inom rimliga gränser. Vegetarianer/veganer är inga problem, jag har god kunskap om mat och vad den innehåller. Det jag dock tycker är obehagligt och helst inte ger mig på är att laga mat åt de med extrema allergier. Jag är inte säker på att jag lyckas hålla maten "ren" eftersom de flesta allergener finns i mitt kök även om jag inte använder dem i maten just då. Då tycker jag det känns bättre om den personen tar med mat. Är det mer på en nivå "jag kan inte äta tomat men kan vara i samma rum som den" är det inga problem.

 

[Lobelia]

Till att börja med: Jag är allergisk mot fisk, koriander och mandel. Reaktionen är att jag kräks.
Min släkt här är inte heller så stor, vi är inte ens 2-siffrigt antal personer.

Hursom. Då är det så att det är en släkting som återkommande brukar hålla i de flesta högtiderna (jul, påsk osv.) då denne har störst hus och mest plats. Jag har absolut ingenting emot varken henne eller hennes familj. Absolut inte. Men hon verkar ha något emot mig, eller jag vet inte vad.
För hon "ignorerar" mina allergier. Och har gjort så hela mitt liv.

........Varje gång är det prinskorv med koriander, 51530 sorters sill, lax, kokt potatis och prinsesstårta. Alltid slutar det med att jag äter kokt potatis och (vid påsk) en ägghalva till huvudrätt, och en banan medans övriga äter tårta. ingde 1,5 veckan innan och påminde om mina allergier, men då kontrar hon bara med att "Oj förlåt, jag glömde bort. Det ska inte hända igen.". Men det gör ju det ändå.

Hur ska jag hantera problemet? Att ringa och påminna hjälps ju uppenbarligen inte. Ska jag behöva ta med mig en egen korg med mat? Eller ska jag skita i att komma varje gång, fast jag egentligen vill träffa släkten?

Det känns som det är något du inte talar om. Vad serverar din släkting för mat egentligen? På de julbord/julmiddagar jag varit på så skulle det inte varit några problem att äta sig mätt åtminstone.

Äter ni bara ägg prinskorv, potatis, jansson prinsesstårta och sill till jul? Var finns bröd, smör, ost, sylta, julskinka, brunkål, rödkål, köttbullar, revbensspjäll, rödbetssallad, leverpastej, leverkorv, risgrynsgröt, ris á la malta? Och till påsk, likadant?

Vad serveras till exempel till jul eller påsk. Bara fisk varje gång och inga tillbehör som bröd, smör sallad, gräddfil?

För mig känns det som man måste medvetet satsa för att det inte ska finnas hyfsat med ätbara saker på en julmiddag även om du måste peta bort marsipanen på en princesstårta.

 

[Görel]

Enda gången som jag tycker att det är okej att känna sig kränkt i TS situation är om värdinnan tar hänsyn till någon annans allergier men inte till ens egna. Då finns medvetandet om att alla inte kan äta allt, men man väljer att bara bry sig om vissa.

 

[Rialavargen]

Jag hade helt enkelt slutat gå på släktkalasen.
Familjemiddagar är förvisso viktiga, men jag hade slutat att gå.
Efter 20 år så tycker jag det finns vissa indikationer på att värdinnan/värden finner någon form av utmaning i att inte servera mat som en av delagarna inte kan äta.
20 x antal sammankomster om året. Träffas man jul, påsk och midsommar samt vid födelsedagar så är väl summan runt 100 måltider som genomförts...
Det osar ovilja för mig. Det känns inte helt sunt att gå dit.
Alternativt tagit med egen mat om man vill undvika konflikter. Något väldigt smarrigt som någon tidigare skrev.

 

[svea]

Fast visst kan det vara rätt krångligt? Att, till exempel, baka en fin fylld och dekorerad tårta till en vegan är inte helt enkelt. Inga ägg, ingen grädde, inget smör, inget gelatin, osv. Det är faktiskt inte helt lätt. Tycker inte jag i alla fall.... Visst finns det ersättningsprodukter, såsom havre- och sojagrädde, men de uppför sig och smakar inte alltid helt likt. Det är en utmaning.

Men det är inte så svårt att erbjuda en fräsch fruktsallad vid sidan av, till exempel. Eller att när man väljer mat och har flera gäster med specialbehov välja en maträtt där man kan plocka ihop saker, i stället för att allt är sammanblandat? Det viktiga är inte att folk äter precis samma sak, utan att de känner att någon åtminstone har försökt tänka på deras behov. Om man inte vet hur man ska göra är det ju enkelt att lyfta på luren... Även om personen behöver ta med sig egen mat för att det blir för krångligt annars, så har man i alla fall varit tydlig med att det är okej och att man inte har något problem med det.

Jag har en multiallergisk kompis som är extremt känslig för vissa livsmedel, jag kommer aldrig att kunna bjuda henne på en trerätters som jag har lagat själv, och ingen av oss har problem med det. Om hon kom hem till mig skulle hon behöva ta med egen förrätt och varmrätt. Men till desserten skulle jag lägga fram en kexchoklad till henne, för det vet jag att hon tål och jag vet att hon skulle bli glad för den omtanken. Och jag skulle också se till att det inte fanns några öppnade nötförpackningar hemma. Hon är ju min vän och jag vill att hon ska må bra och känna sig sedd och välkommen i mitt hem.

 

[supercalifragilistic]

Nej? Jag påstår inte att målet skulle vara att skapa drama eller att få rätt. Om jag ska bjuda på påskmiddag och får ett samtal att "hej, jag kan tyvärr inte äta prinskorvar av märke B utan bara av märka A pga jag spyr av kryddorna, skulle det gå för sig att köpa märke A?", då är det självklart att jag köper märke A!

jag hade reagerat helt annorlunda och tyckt att det varit ett oförskämt krav. det kan ju vara nog så svårt att få tag på viss allergikost, så att kräva ett specifikt märke bara för att gästen tycker att andra variationer är äckliga (jag tycker 'spyr av kryddorna' låter som en överdriven kinkighet) är ju nästan absurt. det ansvaret får ligga på gästen, som har två val; ta med rätt märke själv om det är så viktigt att äta just det just då, eller skippa maträtten helt om man inte gillar eller verkligen spyr av den.

 

[mandalaki]

jag hade reagerat helt annorlunda och tyckt att det varit ett oförskämt krav. det kan ju vara nog så svårt att få tag på viss allergikost, så att kräva ett specifikt märke bara för att gästen tycker att andra variationer är äckliga (jag tycker 'spyr av kryddorna' låter som en överdriven kinkighet) är ju nästan absurt. det ansvaret får ligga på gästen, som har två val; ta med rätt märke själv om det är så viktigt att äta just det just då, eller skippa maträtten helt om man inte gillar eller verkligen spyr av den.

Framför allt går man väl inte och stör sig på samma jäkla grej varje påsk i 20 år istället för att skaffa den prinskorv man vet att man tål ...

 

[Görel]

Jag bjuder också på plockmat och tar hänsyn till de som har luftburen allergi, men tråden handlade ju om hur TS skulle hantera situationen hon ställs inför. Hennes släkting tycker uppenbarligen inte att det är så enkelt som jag och många andra gör.

Man får se till att ta med egen mat om man vill äta ihop med sällskapet, eller så får man äta sig hyfsat mätt innan tillställningen så att man slipper sitta hungrig.

Själv äter jag inte en massa saker eftersom jag tycker så illa om dem att jag inte kan få ner dem ens för att vara artig. Jag brukar hantera situationen genom att försiktigt fråga vad som ska bjudas på. Är det t ex fisk brukar jag säga att det inte riktigt är min grej så jag kan istället t med egen mat. Ungefär hälften av gångerna erbjuder sig värden att göra något speciellt för mig vilket jag uttrycker stor tacksamhet över och frågar om det verkligen är okej för annars kan jag fixa eget för att vara till så lite besvär som möjligt.

 

[mandalaki]

Nu pratar jag inte om TS case men är det allmänt känt att prinskorv innehåller koriander? Kan inte erinra mig att den smakar av det.

 

[Elementary]

Nu pratar jag inte om TS case men är det allmänt känt att prinskorv innehåller koriander? Kan inte erinra mig att den smakar av det.

Jag visste inte det. Kollade faktiskt upp det vi brukar köpa (lokalproducerat och norrländska märken) för att jag blev nyfiken. Lät inte som nåt som skulle vara så svårt att undvika. Men julkorven innehåller faktiskt koriander, dock inte någon av prinskorvarna. Kollade mer "populära" märken som Scan och där står det bara kryddblandning (vilket är riktigt dåligt) så där är det nog inte många som kollar upp vilka kryddor och örter som faktiskt är med.

 

[mandalaki]

Jag visste inte det. Kollade faktiskt upp det vi brukar köpa (lokalproducerat och norrländska märken) för att jag blev nyfiken. Lät inte som nåt som skulle vara så svårt att undvika. Men julkorven innehåller faktiskt koriander, dock inte någon av prinskorvarna. Kollade mer "populära" märken som Scan och där står det bara kryddblandning (vilket är riktigt dåligt) så där är det nog inte många som kollar upp vilka kryddor och örter som faktiskt är med.

Ja, jag googlade också lite, jag hittade att koriander fanns med. Men "kryddblandning", det borde inte vara tillåtet?

 

[Elementary]

Ja, jag googlade också lite, jag hittade att koriander fanns med. Men "kryddblandning", det borde inte vara tillåtet?

"Kryddor" var visst formuleringen, men sak samma, och nej det bör ju inte vara okej kan jag tycka.
Två Scankorvar:
"INGREDIENSER: Svenskt gris- och nötkött (61%), vatten, fett från gris, potatismjöl, salt, lök, kryddor, kryddextrakt, antioxidationsmedel E326,E300, konserveringsmedel E261,E250, rökarom. Kollagentarm."

"INGREDIENSER: Svenskt gris-och nötkött (73%), vatten, potatismjöl, druvsocker, salt, lök, kryddor, kryddextrakt (bl.a, cayennepeppar, muskot), antioxidationsmedel E300, konserveringsmedel E250, rökarom framställd av lönn och ek. FETTHALT: 20 %"

...bland annat?

 

[bettysmatte]

Men det är inte så svårt att erbjuda en fräsch fruktsallad vid sidan av, till exempel. Eller att när man väljer mat och har flera gäster med specialbehov välja en maträtt där man kan plocka ihop saker, i stället för att allt är sammanblandat? Det viktiga är inte att folk äter precis samma sak, utan att de känner att någon åtminstone har försökt tänka på deras behov. Om man inte vet hur man ska göra är det ju enkelt att lyfta på luren... Även om personen behöver ta med sig egen mat för att det blir för krångligt annars, så har man i alla fall varit tydlig med att det är okej och att man inte har något problem med det.

Jag har en multiallergisk kompis som är extremt känslig för vissa livsmedel, jag kommer aldrig att kunna bjuda henne på en trerätters som jag har lagat själv, och ingen av oss har problem med det. Om hon kom hem till mig skulle hon behöva ta med egen förrätt och varmrätt. Men till desserten skulle jag lägga fram en kexchoklad till henne, för det vet jag att hon tål och jag vet att hon skulle bli glad för den omtanken. Och jag skulle också se till att det inte fanns några öppnade nötförpackningar hemma. Hon är ju min vän och jag vill att hon ska må bra och känna sig sedd och välkommen i mitt hem.

Självklart går det. Men en gång när jag bakade veganska kanelbullar och tog med, och såg hur lycklig kollegan blev att hon kunde äta dem, så känns det så futtigt att komma med till exempel en fruktsallad när resten av gänget äter tårta. Det kanske bara är i mitt huvud, men det känns inte bra. Därför slutade jag i princip att ta med bakverk ett tag, om jag inte kände att jag kunde göra dem goda OCH veganska. Och igen, det är inte helt lätt. Jag blir smått nervös för att missa någon detalj. Att pensla bullar med uppvispat ägg innan man bakar går ju av bara farten. Men veganska bullar kan man ju inte göra det med. Där skulle man pensla med havremjölken. Sådana smådetaljer är lätta att missa, och jag tror att många icke-allergiker faktiskt är oroliga för att göra fel.

 

[sjoberga]

Nu pratar jag inte om TS case men är det allmänt känt att prinskorv innehåller koriander? Kan inte erinra mig att den smakar av det.

Nej, den smakar inte tvål i allmänhet. Ätlig.