Slarvig liten gubben..

Stopp!
Nu ska jag vara ärlig. När du beskriver att prata låter det som att du tror att det också handlar om att han ska göra det du vill.
Ni måste börja mer grundläggande. Dvs du måste också vara lyhörd. När jag skriver om att prata handlar det om att diskutera vilken nivå ni vill att tex städning ska ligga på. Det handlar inte om att du ska få honom att göra det du vill.
Sen tycker jag att det låter som hans misstag är att han är för passiv.
Ni har fastnat i tråkiga roller. Kanske behöver ni hjälp av någon att prata?
Fast där tror du fel..Om du tror att det bara är min vilja och mina behov som styr. Jag vill verkligen få honom att berätta hur han tänker och vill mm.. Men jag ska väl för den saken inte behöva stå ut med att se högar med skitiga kläder i vårat gemensamma sovrum? Han kan få ett eget iof så har vi löst det. Hab skulle kanske vilja att jag sålde hästarna och satsade på heminredning och kulinariska rätter men den biten har jag svårt att kompromissa bort! Självklart är det inte bara han som har fel och brister..Men att hålla liiite bättre ordning eller gömma sin bråte kunde ju varit ok känner jag...
 
Jag är ganska pedant med vissa inslag av ocd. Jag verkligen hatar oreda och grejer överallt. Det får under inga omständigheter lämnas disk framme, inga kläder, prylar osv. Jag blir stressad, tjurig och kan inte slappna av om jag vet att det står odiskade grejer i köket även om jag inte ser dem.
Ordning är frid i själen.

Jag har varit tydlig redan från början med det. Ska vi bo tillsammans så är det ordning och reda som gäller. Inga kompromisser wso.
 
Fast där tror du fel..Om du tror att det bara är min vilja och mina behov som styr. Jag vill verkligen få honom att berätta hur han tänker och vill mm.. Men jag ska väl för den saken inte behöva stå ut med att se högar med skitiga kläder i vårat gemensamma sovrum? Han kan få ett eget iof så har vi löst det. Hab skulle kanske vilja att jag sålde hästarna och satsade på heminredning och kulinariska rätter men den biten har jag svårt att kompromissa bort! Självklart är det inte bara han som har fel och brister..Men att hålla liiite bättre ordning eller gömma sin bråte kunde ju varit ok känner jag...
Jag tror att felet om det finns ett fel, ligger hos er båda
Jag tycker det låter som han är för passiv.
Och jag tycker det låter som du tycker din nivå på ordning är den rätta. Jag grundar det på att du säger tex att du ska väl slippa se hans skitiga kläder i sovrummet. Det är ju sånt ni måste prata om. Bestämma gemensamt om det ska ligga smutsiga kläder i sovrummet. Nu tycker han att det ska ligga skitiga kläder i sovrummet och du tycker att det inte ska det. Då måste ni prata om det och gemensamt bestämma nivån.

Jag gillar också ordning. Men- jag har fått lära mig att det jag tycker är självklart och har fått med mig hemifrån inte är självklart för alla. Då jag tex träffade mitt ex fick jag inse att vi hade olika nivå på städning. Då får man om man vill leva ihop kompromissa genom att hitta en mellannivå då jag inte ville städa mer efter honom.
 
Senast ändrad:
Åh jag har insett att min nivå är inte hans - och tvärtom. Så om jag vill slänga sladdriga t-shirts så gör jag det. Och han får inse att han ibland inte har några rena kläder - men många halvanvända. Vi har en strategi som funkar för oss. Gör ungefär hälften av sysslorna bägge två.
 
Jag har inte läst allt i tråden.

I mitt förhållande är jag den slarviga lilla gubben :angel:
Jag kan lämnda tomma burkar vid datorn, jag tittat nu och jag har typ 6 tomma, plus smink, tomma påsar en assiette, ja lite skit helt enkelt.
Min pojkvän(sen 2år) tycker det är lite jobbigt men röran, som brukade vara överallt, dock slarvar jag aldrig i köket, äckligt :yuck:
Vi gjorde en kompromiss, mitt skrivbord får vara fullt i grejer, det är mitt ställe liksom, Och resten av huset får jag ta bort mitt egna slarv han ska ju inte behöva städa upp efter mig.
Jag tänker påstå att ''den slarviga'' lättare anpassar sig till att ha det fint än tvärtom. Jag mår egentligen inte bra av den röran, inte finna grejer det är jobbigt.

Vi ska flytta snart och ta med minimalt med grejer, saker vi faktiskt vill ha och inte ta med grejer bara för att det är våra.

Åh också, jag är skit svag och har skada i rygg och nacke så ist för att jag ska göra något tungt och ha ont i rygg/nacke flerea dagar så gör han det, och eftersom han hjälpte mig så gör jag något åt honom.
 
Jag tänker påstå att ''den slarviga'' lättare anpassar sig till att ha det fint än tvärtom. Jag mår egentligen inte bra av den röran, inte finna grejer det är jobbigt.
.
Det tror jag inte är självklart för alla. Jag tycker inte det är självklart att den slarvige ska anpassa sig till den mer ordningsamme. Tycker jag som ändå ofta är den mest ordningssamma i en relation.
 
Det tror jag inte är självklart för alla. Jag tycker inte det är självklart att den slarvige ska anpassa sig till den mer ordningsamme. Tycker jag som ändå ofta är den mest ordningssamma i en relation.

Nej men jag tror att båda parter mår dåligt i längden. Det är jobbigt att ha grejer överallt.
 
Det tror jag inte stämmer för alla människor. Vissa skulle säkert många sämre i ett välstädat hem.

Säkert, men den andelen måste vara minimal.

Jag har alltid sagt till mamma när jag var liten och hon tjatade om det där dumma rummet som behövde städas ''Jag vill ha det stökigt jag mår inte bra i städat!'' Men jag orkade helt enkelt inte städa, har varit deprimerad hela min uppväxt så jag har aldrid haft tillräckligt energi för att orka bry mig.
Men jag började bry mig när pojkvännen sa att han mår dåligt i stöket, då mådde jag också lite bättre, det känns bra att hittta grjejer på en gång, inte riva ner grejer när du sträcker dig efter något.
 
Personligen så vill jag ha en partner, inte ett till barn att hålla ordning på och "uppfostra" så nej, jag hade aldrig gått efter och hållit ordning efter en man :wtf: Troligtvis så hade jag nog faktiskt inte heller blivit samanboende med någon som har så vitt skild syn på boendemiljön mot vad jag själv har och definitivt inte om han inte ens försöker. Detta eftersom jag på förhand vet att det kommer bli en grogrund för konstant tjafs/irritation i förhållandet.

Förväntar mig faktiskt av en vuxen man att han ska kunna hålla ordning på sina prylar helt själv, att han ska veta att smutsig tvätt läggs i tvättkorgen, var tvättmaskinen finns, hur den fungerar, var rena kläder ska vara och att han hjälper till överlag i hemmet om så behövs.

Med det sagt, så är jag väl generellt av åsikten att man måste kunna prata med varandra om sådant som stör en och få fram det på ett sätt så att partnern på riktigt förstår att den andre inte mår bra av vilket beteende det nu än handlar om som den stör sig på. Ett förhållande utan fungerande kommunikation om ens vardagsgrejor säger sig ju självt att det blir slitigt på ett eller annat vis i längden.
 
Personligen så vill jag ha en partner, inte ett till barn att hålla ordning på och "uppfostra" så nej, jag hade aldrig gått efter och hållit ordning efter en man :wtf: Troligtvis så hade jag nog faktiskt inte heller blivit samanboende med någon som har så vitt skild syn på boendemiljön mot vad jag själv har och definitivt inte om han inte ens försöker. Detta eftersom jag på förhand vet att det kommer bli en grogrund för konstant tjafs/irritation i förhållandet.

Förväntar mig faktiskt av en vuxen man att han ska kunna hålla ordning på sina prylar helt själv, att han ska veta att smutsig tvätt läggs i tvättkorgen, var tvättmaskinen finns, hur den fungerar, var rena kläder ska vara och att han hjälper till överlag i hemmet om så behövs.

Med det sagt, så är jag väl generellt av åsikten att man måste kunna prata med varandra om sådant som stör en och få fram det på ett sätt så att partnern på riktigt förstår att den andre inte mår bra av vilket beteende det nu än handlar om som den stör sig på. Ett förhållande utan fungerande kommunikation om ens vardagsgrejor säger sig ju självt att det blir slitigt på ett eller annat vis i längden.
Bra skrivet, håller med om allt utom det fetade, partnern skall inte hjälpa till hemma, partnern skall ta samma ansvar hemma.
 
Jag har levt I ett liknande förhållande
Tillslut kände jag mig som en tjatig mamma. Mycket tror jag beror på att han aldrig hade bott själv och var van vid att hans mamma fixade allt I hemmet. Aldrig mer ett sådan förhållande.

Idag ser det helt annorlunda ut. Min nuvarande är det ordning och reda på, Visst händer det att jag får plocka undan lite, precis som han kan plocka undan efter mig. Men jag känner att det är mycket mer jämt fördelat med sysslorna I hemmet och därför tycker jag inte att det finns något att gnälla på.
 
Nu bor inte jag och min partner tillsammans så det är inte så aktuellt. Han sköter sitt hem och jag sköter mitt, när vi umgås hjälps vi åt med typ mat och disk.
Jag har städat av hans soffa ngn gång då min hund hårar ner en del, men inte mer än så.

Om vi flyttar ihop kommer jag förvänta mig att han fortsätter bete sig som en vuxen person och att vi därmed kommer ha ett lika och jämställt ansvar i hemmet. Om det skulle visa sig att han förvandlas till något annat så är det inte så aktuellt att fortsätta.

Jag har tidigare levt med en person där vi inte fick till det här med att man har ett gemensamt ansvar och att man tar hand om sin egen skit sas, och det funkar verkligen inte för mig.
Jag kan inte vara i en relation där någon får vara mer förälder än partner, det är sjukt avtändande.
 
Det skrev jag inte.

Men att du mår dåligt betyder inte att andra gör det. Hel massa ser det inte och andra bryr sig inte.

Vi är olika.

Jag sa inte heller at ALLA mår bättre, jag sa att en stor del troligtvis skulle må bättre med lite ordning.

Gud vad man får påhopp så fort man skriver något -.-
 
Fast där tror du fel..Om du tror att det bara är min vilja och mina behov som styr. Jag vill verkligen få honom att berätta hur han tänker och vill mm.. Men jag ska väl för den saken inte behöva stå ut med att se högar med skitiga kläder i vårat gemensamma sovrum? Han kan få ett eget iof så har vi löst det. Hab skulle kanske vilja att jag sålde hästarna och satsade på heminredning och kulinariska rätter men den biten har jag svårt att kompromissa bort! Självklart är det inte bara han som har fel och brister..Men att hålla liiite bättre ordning eller gömma sin bråte kunde ju varit ok känner jag...
Det handlar ju inte om vad ni vill att den andra ska göra utan vad ni som indivder har för enskilda behov. Om han vill ha fin heminredning och god mat så får han antingen göra det själv eller köpa tjänsten av någon typ en restaurang eller heminredare. När det gäller gemensamma ytor där de individuella behoven måste jämkas tex nivå på renlighet i hemmet så måste man prata ihop sig eller flytta isär. Hur rent ska ni har det, kan man acceptera högar, grus på golvet, smulor på bordet etc. Eller går ni på hur ofta man ska städa (varje vecka, 2ggr i veckan, varannan vecka), vad ingår då osv. Bådas nivå måste ju in där.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 201
Senast: Snurrfian
·
Småbarn När jag var yngre läste jag en bok som handlade om att få svart bälte i vardagseffektivitet. På den tiden var jag intresserad av sånt...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
9 846
Senast: Voeux
·
Kropp & Själ Hej! Vänder mig hit då jag vet att många här brukar kunna se bra lösningar på olika problem. Jag har insett att jag lider av stress...
2
Svar
26
· Visningar
2 291
Senast: Tassa
·
Relationer TW: Suicid . . . . Jag lever i vad som känns som en mardröm. Min fina vän orkade inte leva mer. Första maj hängde han sig i garaget men...
2
Svar
36
· Visningar
3 682
Senast: TinyWiny
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Ultraljud
  • Uppdateringstråd 29
  • 1-årsvaccination

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp