Spinoff på Jobba hemifrån

[Fruentimber]

Du blir provocerad, tycker att mina funderingar är absurda, du tolkar allt jag skriver på hårdast möjliga vis, du halmgubbar t ex med kontorslandskapen - jag har inte nämnt dem men du slänger in dem med "Curlad för att man inte uppskattar kontorslandskap?" och du verkar känna dig påhoppad personligen eftersom du arbetar hemifrån. Jag tror inte att vi kommer så mycket längre.

Men du, vad sägs om att faktiskt bemöta det jag skriver istället? Jag halmgubbar knappast genom att ta kontorslandskap som ett exempel, det är ju mig veterligen en ganska vanlig typ av arbetsplats, så det har väl med ämnet att göra i allra högsta grad. Jag har själv jobbat i kontorslandskap, därför blev det ganska naturligt att ta det som exempel.

Min huvudsysselsättning är student, inte arbetande. Jag jobbar kanske någon helg i månaden. Så mitt nuvarande arbete har inte särskilt mycket att göra med diskussionen.

Ja, jag tycker det blir absurt, relaterat till faktorerna jag nämnde. Du kan inte alls se det, menar du?

 

[mandalaki]

Jag är totalt kluven, eller splittrad i småbitar i den här frågan.

Ofta när frågan om jobb som kan skötas hemifrån här, tolkar jag in - med rätt eller orätt - att det handlar om någon som vill ha ett jobb som märks så lite som möjligt i livet i övrigt. Helst ska det kunna skötas med vänster armbåge, sas. Detta kan jag lätt ondgöra mig lite arbetsmoralistiskt över.

Å andra sidan har jag ju själv varit inspirerad av arbetskritiska tankegångar så länge jag kan minnas. Jag kan lätt argumentera för att det inte är arbetet som bör styra livet eller som är livets mening, och för att ett samhälle som sätter arbetet i den positionen helt enkelt är bristfällig (i det avseendet).

Och jag jobbar mycket hemifrån själv. Jag vet inte om jag är mer eller mindre effektiv då, men jag gillar att jobba hemifrån, sitta och skriva och tänka på min kammare.

Och jag ser nackdelar med att jobba hemifrån. Oftast sämre arbetsställning, social isolering, en massa annat.

Omkring mig har jag ganska många författare, frilansar och liknande, och de jobbar ju hemifrån och dessutom lite närsomhelst på dygnet. Jag gillar det på många vis - men min arbetskritiska ådra borde ju få kramp vid tanken på personer som är till den grad identifierade med sitt arbete som just de grupperna tenderar att vara.

Ja, jag har också sådana i omgivningen. Jobbar med en del av dem. Och är det något de ibland tar upp som en nackdel är ensamheten, kollegor att bolla med. Och de verkar faktiskt vara sådana fossil som - liksom jag - tycker att kreativiteten är större i fysiska möten än via messenger.

Och jag tänker också att utgångspunkten lite för ofta verkar vara att man ska kunna sköta jobbet lite med armbågen.

 

[Houdinie]

Nej. Arbetsgivaren får mindre insyn i ens arbete om man jobbar hemma, menar jag givetvis.

För min del är det absolut ingen skillnad. Min närmaste chef sitter i USA, och nästa chef sitter i Indien. Närmaste medarbetare i min grupp är i Schweiz, Frankrike och Irland, så hur ska någon kunna ha mer koll på mitt arbete om jag sitter på kontor eller jobbar hemifrån?

Jag jobbar 100% hemifrån sedan kontoret flyttade till Solna. Jag fick välja, men för mig är inte 3h pendling per dag ett alternativ.

 

[mandalaki]

För min del är det absolut ingen skillnad. Min närmaste chef sitter i USA, och nästa chef sitter i Indien. Min närmaste medarbetare är i Schweiz, Frankrike och Irland, så hur ska någon kunna ha mer koll på mitt arbete om jag sitter på kontor eller jobbar hemifrån?

Jag jobbar 100% hemifrån sedan kontoret flyttade till Solna. Jag fick välja, men för mig är inte 3h pendling per dag ett alternativ.

Visst finns det sådana jobb. Men om alla ska räkna upp just sitt eget jobb som det lysande undantaget så blir det en svårhanterad diskussion. Eller i alla fall en jättelång tråd.

 

[Sezziyanen]

Alltid lika roligt när man hör liknande resonemang på kontoret precis som de som tas upp här i tråden:

"Men sitter man hemma blir man ju så lätt distraherad"
För kollegorna på kontoret är inte alls distraherade av Facebook, Aftonbladet, Bosse som alltid ska snacka en stund när han går förbi kontoret. De jobbar ju stenhårt 8h effektivt / dag

"Ingen ser vad man gör och då kanske man maskar med sitt arbete"
För folk sitter ju och kollar på vad de andra gör på jobbet. Aldrig någonsin varit med om nån som vet vad jag gjort vid min dator. Eller vet vad jag gör om jag går ifrån på ett ärende. Min arbetsgivare har ingen som helst mer insyn i mitt arbete om jag är på kontoret än om jag sitter på ett café eller hemma.

"Svårare att koncentrera sig hemma än på kontoret"
Svårare för vissa kanske, lättare för andra. Jag får mer gjort hemma än på kontoret, avskyr kontorslandskap med konstant tjatter, telefonsamtal, tangentbordsklickande.

"Man missar allt det där sociala med att träffa kollegor"
Undrar ibland om folk då tror att man inte har vänner eller ett liv utanför jobbet? Jag har verkligen inget behov av få kompisar via arbetsplatsen. Visst, är nån trevlig och rolig så pratar jag gärna med dem, men det är lika ofta så att man blir något tvingad att sitta runt ett kaffebord med folk som fanimej är tråkigast i världen. Fikarasterna är vanligtvis 30min*2 varje dag. Plus en timme lunch. Två timmar socialt umgänge med torrbollar som inte kan snacka om annat än gamla jobb eller IT-systemet som krånglar, och annat som är helt ointressant för mig. Kan jag faktiskt gärna slippa, och spendera den tiden i socialt umgänge som faktiskt ger nått för mig.

 

[Petruska]

Ja, jag har också sådana i omgivningen. Jobbar med en del av dem. Och är det något de ibland tar upp som en nackdel är ensamheten, kollegor att bolla med. Och de verkar faktiskt vara sådana fossil som - liksom jag - tycker att kreativiteten är större i fysiska möten än via messenger.

Och jag tänker också att utgångspunkten lite för ofta verkar vara att man ska kunna sköta jobbet lite med armbågen.

Sen kan man ju fundera över varför det vi blir moraliskt indignerade vid tanken på viljan att sköta jobbet med armbågen.

 

[Fruentimber]

Och de verkar faktiskt vara sådana fossil som - liksom jag - tycker att kreativiteten är större i fysiska möten än via messenger.

Att tala om arbete i form av kreativitet tycker jag blir lite problematiskt. Vi med icke-kreativa jobb då? Är våra arbeten inte lika giltiga? Är det mindre vuxet med sådana jobb, för att de kan utföras på andra premisser än ditt eget?

 

[stjarnhimmel]

Sånt kan lösas genom regelbundna uppföljningar, och det torde rimligtvis vara standard på arbeten där anställda får jobba hemifrån. Det är inte som att man behöver chefen, eller annan valfri överordnad, i samma byggnad för att hålla koll på hur och när man gör arbetet, så länge man får det gjort i tid och på rätt sätt. Och behöver man bolla tankar med någon annan för att komma framåt så finns det telefon eller instant messengers för just det ändamålet.

Dessutom vet ju arbetsgivaren egentligen inte om folk jobbar om man är på arbetsplatsen heller? Om chefen inte går och spanar över axeln så är det enda hen vet att personen är på arbetsplatsen men vilket arbete som utförs vet man ju inte.

 

[mandalaki]

Sen kan man ju fundera över varför det vi blir moraliskt indignerade vid tanken på viljan att sköta jobbet med armbågen.

Ja, så klart. Men med tanke på hur stor del av livet vi i normalfallet behöver lägga på ett jobb så tror jag det är bra för oss om vi väljer ett jobb som stimulerar oss och inte lättvindigt går att sköta med armbågen.

 

[Raderad medlem 120709]

Dessutom vet ju arbetsgivaren egentligen inte om folk jobbar om man är på arbetsplatsen heller? Om chefen inte går och spanar över axeln så är det enda hen vet att personen är på arbetsplatsen men vilket arbete som utförs vet man ju inte.

Precis! Jag har jobbat med människor som bara verkar ha kommit till jobbet för att göra absolut minimum (ibland knappt det) och sedan spendera resten av tiden med att fika och snacka skit med kollegorna. Så argumentet att det skulle vara bättre för arbetsmoralen att gå till en fysisk arbetsplats istället för att jobba hemifrån... det håller inte riktigt, är min erfarenhet.

 

[AraSlei]

"Men sitter man hemma blir man ju så lätt distraherad"
För kollegorna på kontoret är inte alls distraherade av Facebook, Aftonbladet, Bosse som alltid ska snacka en stund när han går förbi kontoret. De jobbar ju stenhårt 8h effektivt / dag

"Ingen ser vad man gör och då kanske man maskar med sitt arbete"
För folk sitter ju och kollar på vad de andra gör på jobbet. Aldrig någonsin varit med om nån som vet vad jag gjort vid min dator. Eller vet vad jag gör om jag går ifrån på ett ärende. Min arbetsgivare har ingen som helst mer insyn i mitt arbete om jag är på kontoret än om jag sitter på ett café eller hemma.

"Svårare att koncentrera sig hemma än på kontoret"
Svårare för vissa kanske, lättare för andra. Jag får mer gjort hemma än på kontoret, avskyr kontorslandskap med konstant tjatter, telefonsamtal, tangentbordsklickande.

Undrar om alla som hänger på Buke på arbetstid jobbar hemifrån?
Nej, troligtvis inte. Inte jag själv heller

Jag gillar att jobba på kontor, men jag älskar mitt jobb för att det är flexibelt och att jag kan jobba hemifrån när det behövs. T ex kommer jag förhoppningsvis att få en valpkull efter min tik i sommar, och i stället för att behöva ta ledigt kan jag jobba hemifrån de veckorna jag behöver det.

 

[mandalaki]

Dessutom vet ju arbetsgivaren egentligen inte om folk jobbar om man är på arbetsplatsen heller? Om chefen inte går och spanar över axeln så är det enda hen vet att personen är på arbetsplatsen men vilket arbete som utförs vet man ju inte.

Finns det jobb där det inte märks om man gör något, menar du? Rimligen består de flesta jobb av att något konkret produceras, en vara, en tjänst, ett uppdrag genomförs osv.

 

[Petruska]

Ja, så klart. Men med tanke på hur stor del av livet vi i normalfallet behöver lägga på ett jobb så tror jag det är bra för oss om vi väljer ett jobb som stimulerar oss och inte lättvindigt går att sköta med armbågen.

Jo. Men då är ju inte moralisk indignation riktigt svaret på viljan att jobba hemifrån med armbågen, heller. Snarare att vi har en idé om vad som är bra för folk.

Den moraliska indignationen verkar ju mer handla om vår lojalitet med arbetsköparen. Och den kan så klart ifrågasättas.

 

[mandalaki]

Jo. Men då är ju inte moralisk indignation riktigt svaret på viljan att jobba hemifrån med armbågen, heller. Snarare att vi har en idé om vad som är bra för folk.

Den moraliska indignationen verkar ju mer handla om vår lojalitet med arbetsköparen. Och den kan så klart ifrågasättas.

Jo, fast jag menade alltså att det inte måste vara moralisk indignation som ligger bakom de här funderingarna, utan också idén om vad som är bra för oss.

ÄR man moraliskt indignerad kan ju det bero att man själv får göra mer för att någon annan gör mindre, snarare än lojalitet med arbetsgivaren.

 

[Sezziyanen]

Undrar om alla som hänger på Buke på arbetstid jobbar hemifrån?
Nej, troligtvis inte. Inte jag själv heller

Jag gillar att jobba på kontor, men jag älskar mitt jobb för att det är flexibelt och att jag kan jobba hemifrån när det behövs. T ex kommer jag förhoppningsvis att få en valpkull efter min tik i sommar, och i stället för att behöva ta ledigt kan jag jobba hemifrån de veckorna jag behöver det.

Exakt

För övrigt kan jag väl anse att det snarare är motsatsen till att vara "vuxen" om man behöver en arbetsgivare som håller koll på en i parti och minut för att se till att man utför sitt arbete man får betalt för. Vet inte var TS har arbetat, men ingenstans där jag har jobbat (kontor) så går chefen runt och kontrollerar att jobbet blir gjort under dagarna - det är underförstått att man som en vuxen, ansvarsfull människa skall leverera, och avstämningar sker i form av regelbundna möten. Inte spontant på kontoret genom att chefen kikar över axeln eller håller en i handen...

Sånt sker på typ byggarbetsplatser då isf.

 

[Mixoman]

Det är väl modernt att jobba hemifrån nu för tiden. Men jag tror att det kommer en generation som tycker man ska kunna göra det med de flesta jobb och så kommer det nog inte fungera. Själv jobbar jag hemifrån idag och har fått ganska mycket gjort idag, dock inte så mycket arbetsrelaterat. Jag önskar jag var mer disciplinerad och imponeras av alla de som klarar det. De dagar det är folk på kontoret åker jag hellre dit och jobbar, inte minst för det sociala. Nu när klockan närmar sig 15.00 har jag börjat prata högt med mig själv, men kanske säger mer om mig än om att jobba hemifrån.

Tonårsdottern är tänkt att sommarjobba för första gången i år. Har fått lite napp på ett ställe men i helgen när hon skulle skicka iväg ansökan kläckte ungen ur sig att hon skulle låta bli eftersom det var ett tråkigt jobb. Jag repeterar, ett tråkigt jobb. Jag hämtade ett tomt A4 och sa att här har du ditt CV, skicka iväg det tillsammans med högstadiebetygen och sök ett kul jobb, gärna något riktigt välbetalt.

Jag vet inte om poängen gick fram men jag misstänker att hon är en sån som kommer vilja jobba hemifrån i framtiden. Testtittare av Netflix nya serier tror jag skulle passa utmärkt. Eller självporträttsfotograf?

 

[Sleepy]

Arbetsgivaren får mindre insyn i ens arbete om man jobbar hemma

Inte alls. Arbete mäts inte i närvaro, utan i resultat.

 

[mandalaki]

Det är väl modernt att jobba hemifrån nu för tiden. Men jag tror att det kommer en generation som tycker man ska kunna göra det med de flesta jobb och så kommer det nog inte fungera. Själv jobbar jag hemifrån idag och har fått ganska mycket gjort idag, dock inte så mycket arbetsrelaterat. Jag önskar jag var mer disciplinerad och imponeras av alla de som klarar det. De dagar det är folk på kontoret åker jag hellre dit och jobbar, inte minst för det sociala. Nu när klockan närmar sig 15.00 har jag börjat prata högt med mig själv, men kanske säger mer om mig än om att jobba hemifrån.

Tonårsdottern är tänkt att sommarjobba för första gången i år. Har fått lite napp på ett ställe men i helgen när hon skulle skicka iväg ansökan kläckte ungen ur sig att hon skulle låta bli eftersom det var ett tråkigt jobb. Jag repeterar, ett tråkigt jobb. Jag hämtade ett tomt A4 och sa att här har du ditt CV, skicka iväg det tillsammans med högstadiebetygen och sök ett kul jobb, gärna något riktigt välbetalt.

Jag vet inte om poängen gick fram men jag misstänker att hon är en sån som kommer vilja jobba hemifrån i framtiden. Testtittare av Netflix nya serier tror jag skulle passa utmärkt. Eller självporträttsfotograf?

Förlåt men

Kommer att tänka på den här:

 

[FengurLaugar]

För min del är det absolut ingen skillnad. Min närmaste chef sitter i USA, och nästa chef sitter i Indien. Närmaste medarbetare i min grupp är i Schweiz, Frankrike och Irland, så hur ska någon kunna ha mer koll på mitt arbete om jag sitter på kontor eller jobbar hemifrån?

Jag jobbar 100% hemifrån sedan kontoret flyttade till Solna. Jag fick välja, men för mig är inte 3h pendling per dag ett alternativ.

Vi har ingen gemensam lokal på mitt jobb heller. Vi är utspridda i Sverige och Norge och ett par tre stycken hyr ett litet externt kontor om de vill ha känslan "att gå till jobbet" eller inte har plats för ett bra kontor hemma. Vi övriga sitter hemma, även chefen. Han vill absolut inte jobba på ett externt kontor utan vill ha sitt hemmakontor
Det passar inte alla att jobba så självständigt som det ändå innebär med hemmakontor och gör inte folk sitt jobb utan pysslar med en massa annat så märks det även fast vi inte sitter under samma tak någon av oss.

Själv älskar jag att sitta hemma och jobba

 

[Sleepy]

utgångspunkten lite för ofta verkar vara att man ska kunna sköta jobbet lite med armbågen.

Det kan också vara precis tvärtom.