Jag har en vallack på 5 år som jag själv har kört in när han var 3 år. Jag har tagit det mycket lungt med honom och mest kört på rakt spår ute men också tränat svängar med vagn både vida och snäva runt vagnen. Han tycker körningen är jätte roligt och är väldigt pigg, och glad. Tanken var först inte att jag skulle köra in honom själv, utan det blev mest bara så. Jag har haft honom sen dag ett då jag äger hans mamma och jag känner honom så det var något som jag ändå kände att jag klarade av.
MEN, nu har vi ett rejält bakslag i inkörningen! Jag anser honom inte vara helt inkör då han inte är så mycket utbildad samt att han fortfarande inte är så säker som jag önskar. I alla fall. Ibland har han små ställt sig när det har kommit krav ifrån mig. Kraven består av att jag bett honom om att stå still tills jag säger något annat. För en liten pigg ponny är det en mycket svår övning! Men det har gått bra och nu kan han stå still riktigt länge. Nu kom alltså nästa krav, med tanken i bakhuvudet att han kan lätta framtill tog vi det mycket försiktigt. När han stannar så står han inte rakt, så idag provade jag att försiktigt peta med snöret på spöt för att få in rumpan rakt. Det gick helt okej första gången innan helvetet bröt ut. Nästa gång lättade han framtill, jag väljer då att bara ryta med rösten för att han ska förstå att det inte är okej. Gången där efter går bra, sen ställer han sig igen. Jag ryter igen. Sen tränar vi vanliga halten igen och det går mycket bra. Petar tillsist inte rumpan igen och gör så några gånger vilket går kalas.
Sen möter vi en bil så jag väljer att gå ut på ängen då det är så otroligt trång att mötas där. När vi sedan ska gå upp ifrån ängen piggnar han till. Jag tror att jag tar ett tag i högra tyglen, dels för att styra upp honom på vägen och sen också för att sakta av. Då ställer han sig rakt upp, någon cm till och han hade gått över. Jag blir livrädd såklart, han blir nog minst lika chockad för han bara stannar till och vill inte riktigt gå fram, vilket jag tvingar honom att göra. Min enda tanke var fram med hästen så han inte ställer sig igen. Tränade sen halter hela vägen hem, vilket gick bra.
Och här är vi nu alltså. Jag vet inte vad jag ska göra. Min tanke är att om han går omkull så kan han både bryta ryggen och allting så jag vill verkligen inte att han ställer sig! Samtidigt vill jag kunna kräva saker av honom, men jag vet inte hur jag ska kunna kräva det mer försiktigt än vad jag gör?!
Hur hade ni gått vidare med honom? Jag vet att jag borde ta hjälp av en tränare men jag är lite rädd att det ska vara någon tuff som kommer be mig att gå på honom mer, för det går inte. Även om han stegrar så upplever jag att det inte går att bestraffa för det fixar han inte. Han har så mycket vilja att göra rätt så han blir hysterisk om han inte förstår! Samtidigt måste han kunna göra en halt. Jag är rädd att han kommer stegra för att komma undan i framtiden!
Någon med tips på hur ni skulle gått vidare?
MEN, nu har vi ett rejält bakslag i inkörningen! Jag anser honom inte vara helt inkör då han inte är så mycket utbildad samt att han fortfarande inte är så säker som jag önskar. I alla fall. Ibland har han små ställt sig när det har kommit krav ifrån mig. Kraven består av att jag bett honom om att stå still tills jag säger något annat. För en liten pigg ponny är det en mycket svår övning! Men det har gått bra och nu kan han stå still riktigt länge. Nu kom alltså nästa krav, med tanken i bakhuvudet att han kan lätta framtill tog vi det mycket försiktigt. När han stannar så står han inte rakt, så idag provade jag att försiktigt peta med snöret på spöt för att få in rumpan rakt. Det gick helt okej första gången innan helvetet bröt ut. Nästa gång lättade han framtill, jag väljer då att bara ryta med rösten för att han ska förstå att det inte är okej. Gången där efter går bra, sen ställer han sig igen. Jag ryter igen. Sen tränar vi vanliga halten igen och det går mycket bra. Petar tillsist inte rumpan igen och gör så några gånger vilket går kalas.
Sen möter vi en bil så jag väljer att gå ut på ängen då det är så otroligt trång att mötas där. När vi sedan ska gå upp ifrån ängen piggnar han till. Jag tror att jag tar ett tag i högra tyglen, dels för att styra upp honom på vägen och sen också för att sakta av. Då ställer han sig rakt upp, någon cm till och han hade gått över. Jag blir livrädd såklart, han blir nog minst lika chockad för han bara stannar till och vill inte riktigt gå fram, vilket jag tvingar honom att göra. Min enda tanke var fram med hästen så han inte ställer sig igen. Tränade sen halter hela vägen hem, vilket gick bra.
Och här är vi nu alltså. Jag vet inte vad jag ska göra. Min tanke är att om han går omkull så kan han både bryta ryggen och allting så jag vill verkligen inte att han ställer sig! Samtidigt vill jag kunna kräva saker av honom, men jag vet inte hur jag ska kunna kräva det mer försiktigt än vad jag gör?!
Hur hade ni gått vidare med honom? Jag vet att jag borde ta hjälp av en tränare men jag är lite rädd att det ska vara någon tuff som kommer be mig att gå på honom mer, för det går inte. Även om han stegrar så upplever jag att det inte går att bestraffa för det fixar han inte. Han har så mycket vilja att göra rätt så han blir hysterisk om han inte förstår! Samtidigt måste han kunna göra en halt. Jag är rädd att han kommer stegra för att komma undan i framtiden!
Någon med tips på hur ni skulle gått vidare?