Tager vad man haver

[Mabuse]

Till viss del håller jag med att en reaktiv häst som är känslig för "det den borde" dvs uppmärksam på ryttaren och ev hinder inte nödvändigtvis är mer känslig för miljön. Men ofta så är ju en häst som är uppmärksam på ryttaren också mer uppmärksam på annat. Förutsatt att uppmärksamheten på ryttaren inte är kombinerat med extremt stort fokus och förtroende, vilket förstås är det optimala. Däremot så är det ju stor skillnad på att hästen lägger märke till en konstig blomma och att den kastar sig handlöst iväg åt andra hållet för att den la märke till en konstig blomma.
Vore spännande att se om det finns någon liknande forskning om reaktivitet på häst som det finns hos hundar där det i alla fall finns lite om reaktivitet / miljökänslighet / separationsångest osv. Däremot så verkar det svårt att leta efter de olika egenskaperna genetiskt eftersom det är svårt att testa för en sak utan att av misstag även inkludera annat typ av "känslighet".

Det var så jag menade, en häst som är reaktiv, känslig och uppmärksam på hjälper är ofta reaktiv, känslig och uppmärksam på annat också. Dessutom vill man ju att en hopphäst ska vara uppmärksam på omgivningen, för att i en omhoppning snabbt uppfatta vilket hinder den ska hoppa och exakt hur högt det är.

Men absolut, den kan vara känslig och reaktiv utan att vara feg, det är väl där det där intresset för hinder och bommar kommer in, alltså fokuset.

 

[sorbifolia]

Det var så jag menade, en häst som är reaktiv, känslig och uppmärksam på hjälper är ofta reaktiv, känslig och uppmärksam på annat också. Dessutom vill man ju att en hopphäst ska vara uppmärksam på omgivningen, för att i en omhoppning snabbt uppfatta vilket hinder den ska hoppa och exakt hur högt det är.

Men absolut, den kan vara känslig och reaktiv utan att vara feg, det är väl där det där intresset för hinder och bommar kommer in, alltså fokuset.

Precis, jag skrev just i en annan tråd om min 02-a som är himla tittig och ofokuserad på uteritter. På hoppbanan är hon dock helt fokuserad på sin uppgift och letar hinder utan att bry sig om vad som händer utanför banan. Så jag skulle säga att det som gör en bra hopphäst är det där interesset för hinder.
(Hon är (var) även busenkel att löshoppa, gick runda på runda själv utan någon form av drivning eller att man ens behövde infångare på hindren...)


Till trådstarten så kollar jag alltid avelsvärdet på hästarna jag är interesserad av innan köp, försöker köpa ston med bra stammar och som haft föl tidigare även om jag letar ridhäst.

 

[kryddelydd]

Alltid undrat varför i ponnyaveln är det meriter inte stam som räknas mest? Hur det med icke SWB raser? Är det samma vikt på stam för tex Pre, NSV, Fjording och liknande? Eller är de mer 'brukshästar' än SWB?

och @Habina
Ja, inom fjord är det ju viktigt att hästen är registrerad med "rätt" färg på passet. Om man vill tävla på fjordhäst-SM.

Och visst är det väl vissa hingstar som blir lite mer "inne" vissa år, men jag tycker inte det verkar som om det är någon enskild hingst som är jätteinne och jättehalleluja och därmed jättemycket dyrare än de andra att använda. Språngavgiften verkar vara ganska likartad, kanske skiljer någon enstaka tusenlapp?

Priset på saluhäst påverkas ju inte heller så mycket beroende på vilken (korrekt registrerad) härstamning hästen har bakom sig heller.
Å andra sidan höjer användbarheten inte heller salupriset så mycket för fjord - ´även om hästens egna meriter verkar ha större betydelse för prislappen än vilken (godkänd) stam hästen har.

 

[MJLee]

och @Habina
Ja, inom fjord är det ju viktigt att hästen är registrerad med "rätt" färg på passet. Om man vill tävla på fjordhäst-SM.

Och visst är det väl vissa hingstar som blir lite mer "inne" vissa år, men jag tycker inte det verkar som om det är någon enskild hingst som är jätteinne och jättehalleluja och därmed jättemycket dyrare än de andra att använda. Språngavgiften verkar vara ganska likartad, kanske skiljer någon enstaka tusenlapp?

Priset på saluhäst påverkas ju inte heller så mycket beroende på vilken (korrekt registrerad) härstamning hästen har bakom sig heller.
Å andra sidan höjer användbarheten inte heller salupriset så mycket för fjord - ´även om hästens egna meriter verkar ha större betydelse för prislappen än vilken (godkänd) stam hästen har.

Kollade på hästnet, nu vet jag inte om man får ut de priserna men många av de dyraste och med bästa meriterna, även ston har inte satt ut stammen. Ibland står rasen. Förvånande eftersom RP var och är ett försök att avla fram prestationsstammar och ponnyer. .Där stamtavlan har skrivits ut så är det inte en eller några hingstar eller raser som dominerar utan det är en salig röra. Undantaget är isisarna där stammen verkar vara mycket viktig. Det förbryllande är att trots prestationsavel, RP, så har det inte fått en större genomslagskraft.

 

[Bregen]

Jag tycker att alla halvblod nuförtiden har toppstammade hingstar i flera led så det gör inte fölet/unghästen unik i mina ögon. Jag tittar mer på mödernets meriter och därmed vill jag att mina avelssto ska ha bra möderne med antingen egna prestationer eller avkommors prestationer.

Sedan tycker jag att många framhäver stammen lite väl mycket även i ridhäst-annonser på äldre hästar. Är hästen 12 år så är ju stammen ganska ointressant utan då kan man ju faktiskt se på individen vad den åstadkommit, hur dess ridbarhet är och göra en ordentlig provridning.

Jag upplever att många avlar på ston som är halta och inte håller i sporten, och alla kan inte ha skadats i hagen. Men alternativet för dessa ston är ju att avliva dem. Hur många har råd att ha en 9-årig häst gående i hagen tills den blir gammal. Det kanske förändras iom ökad användning av embryotransfer och därmed kan de sämre skadade stona användas som mottagarston.

 

[vildeld]

Snubblade över denna podcast, om kring avel och välja sto, samt embryotransfer och mottagarston, som jag snubblade över på en podcast (engelska)

sök på podcast

USDF Episode 175: Breeding Season Special
Released 07 February 2018

inget nytt under solen kanske för de som avlar mycket, men definitivt intressant för de som inte har så mycket kunskap om avel (som jag).

 

[Smulan75]

Jag tycker att alla halvblod nuförtiden har toppstammade hingstar i flera led så det gör inte fölet/unghästen unik i mina ögon. Jag tittar mer på mödernets meriter och därmed vill jag att mina avelssto ska ha bra möderne med antingen egna prestationer eller avkommors prestationer.

Sedan tycker jag att många framhäver stammen lite väl mycket även i ridhäst-annonser på äldre hästar. Är hästen 12 år så är ju stammen ganska ointressant utan då kan man ju faktiskt se på individen vad den åstadkommit, hur dess ridbarhet är och göra en ordentlig provridning.

Jag upplever att många avlar på ston som är halta och inte håller i sporten, och alla kan inte ha skadats i hagen. Men alternativet för dessa ston är ju att avliva dem. Hur många har råd att ha en 9-årig häst gående i hagen tills den blir gammal. Det kanske förändras iom ökad användning av embryotransfer och därmed kan de sämre skadade stona användas som mottagarston.

men håller inte stoet så blir de ju oftast utdömda att jämföra med om det hade varit en valack - man kanske inte har råd att låta en valack gå i hagen som man inte kan använda. Bara för att den har en livmoder innebär väl inte det att den ska utnyttjas om den inte kan användas till annat?

 

[cirkus]

Jag har nog tänkt så förut, men nu tänker jag nog mer att det kan finnas vissa lägen när man skulle kunna avla på ett sto man inte vill ha en kopia av. Jag tänker på hoppaveln, där har man ju avlat fram mer försiktighet, vilket leder till att du får en del överförsiktiga hästar. Hästar som kan hoppa höga hinder men inte vågar göra det annat än med en ryttare som lägger dem perfekt varje gång så det inte finns någon chans att riva.

En sån häst, givet att den är avelsmaterial i övrigt (exteriör, kapacitet, ridbarhet, hållbarhet etc), skulle jag nog ändå tänka mig att man kunde avla på, och då medvetet välja modiga hingstar. För då har man ju en ytterlighet i balansen mellan modig och försiktig, och vet att man har en häst som har allt man behöver i form av försiktighet, då är det ”bara” att maxa modet i hingsten, så är ju oddsen ganska bra att få en bättre avkomma. Det är ju balansen man är ute efter, den gyllene blandningen av mod och försiktighet som gör att hästen alltid hoppar men aldrig river.

men menar du att försiktig och mod är motsatser?

Jag ser inte försiktighet som en häst som bara hoppar om den ligger rätt. Jag menar att det är en häst som i alla lägen försöker att inte riva.

 

[cirkus]

Kollade på hästnet, nu vet jag inte om man får ut de priserna men många av de dyraste och med bästa meriterna, även ston har inte satt ut stammen. Ibland står rasen. Förvånande eftersom RP var och är ett försök att avla fram prestationsstammar och ponnyer. .Där stamtavlan har skrivits ut så är det inte en eller några hingstar eller raser som dominerar utan det är en salig röra. Undantaget är isisarna där stammen verkar vara mycket viktig. Det förbryllande är att trots prestationsavel, RP, så har det inte fått en större genomslagskraft.

Jag avlar ridponnyer och skriver självklart ut stammen på mina. Hingsten jag använt är mycket meriterad och stoet gjorde ett superbra treårstest innan avelsboxen. Största problemet med att avla ridponny är att folk inte har en susning utan tror att alla korsningsponnyer är ridponnyer och många av de som annonseras som ridponnyer är korsningsponnyer - ännu värre var det förr när även de utan stam reggades i ASRP.

 

[Mabuse]

men menar du att försiktig och mod är motsatser?

Jag ser inte försiktighet som en häst som bara hoppar om den ligger rätt. Jag menar att det är en häst som i alla lägen försöker att inte riva.

Nej, jag menar att försiktighet kan leda till feghet om det blir för mycket av det goda, så att säga. Ett sätt att aldrig riva är ju att hellre stanna om man inte är 100% säker på vad det är för hinder och att man kommer klara det.

Helst ska ju hästen vara både modig (=våga hoppa även om man inte är hundra procent säker) och försiktig (=kämpa för att inte riva i alla lägen), men det verkar inte helt enkelt att få till. Med andra ord, de är inte motsatser, utan två separata egenskaper som delvis kan motväga varandra. Det skulle inte vara så svårt att få fram en modig häst, om det inte gjorde något om den var helt oförsiktig. Och det skulle vara lättare att få till riktigt försiktiga hästar, som aldrig rör en bom, om vi var ok med fega hästar som väljer att stanna om de blir osäkra.

De bra hästarna är förstås både försiktiga och modiga, men jag tycker nog jag har suttit på hästar som varit försiktiga men inte tillräckligt modiga, eller modiga men inte tillräckligt försiktiga. Både och är svårt (och beror såklart också på hur man har byggt upp hästens självförtroende), men absolut inte omöjligt. Så de är inte motsatser.

 

[Bregen]

men håller inte stoet så blir de ju oftast utdömda att jämföra med om det hade varit en valack - man kanske inte har råd att låta en valack gå i hagen som man inte kan använda. Bara för att den har en livmoder innebär väl inte det att den ska utnyttjas om den inte kan användas till annat?

Ja och en utdömd häst som inte kan användas i avel blir oftast avlivad.

 

[ameo]

Jag avlar inte men betraktar min omgivning där mentaliteten verkar vara "man tager vad man haver" - man har ett sto som man ofta köpt för att rida, som sen ofta skadar sig eller håller inte och då väljer väljer man att istället avla på stoet. Stoet behöver inte ens ha en bra stam även om det självklart är bra att ha ett sånt argument i bakfickan. Eller så avlar man för att man "gillar" sin häst - vilket är för mig en gåta för de flesta människor får en personlig koppling till sitt djur.

När de bestämt sig för att avla på stoet då ska stoägarna leta efter en hingst som uppväger alla stoets nackdelar. Har den veka bakkotor så ska de ha en hingst med extremt bra bakkotor, är stoet kraftigt byggd så vill de ha en hingst som är lättare i typen är stoet för litet vill de ha en större hingst osv osv.

Jag känner som så - att hade jag velat avla hade jag letat upp ett sto som såg ut som den typ av häst som jag vill ha och sen försökt hittat en hingst som såg ut ungefär likadan. då är sannolikheten att slutresultatet blir någotsånär vad man vill ha.

Nu har jag fördelen att kunna ha flera hästar, men hade jag varit tvungen att sälja/lånat ut den befintliga hästen man har för att kunna skaffa ett "avelssto" hade jag gjort det om jag hade bestämt mig för att avla.

Nu har alla hästar för och nackdelar i exteriören men i många fall känns det som man börjar med extremer som man ska försöka "avla bort".

Har ni några tankar kring detta?

Min uppfattning om trådens ursprungsfråga är att många "förstagångsbetäckare" finns i den kategori du beskriver. Några av dem stannar kvar i det facket, men de flesta som är eller blir intresserade av avel på riktigt ser också till att skaffa sig ett vettigt sto att avla på. Och att lära sig hur man ska kombinera sto och hingst för att få det bästa resultatet i slutänden.

 

[Ramona]

Fast det var väl mer tur. Att avla på en defekt ponny där risken finns för nedärvning. När ponnyn saknar härstamning. Det hade ju likväl kunnat bli en häst med spatt med en mankhöjd på 150.

Men nu blev det ju inte så. Och det är ju just detta som är avel. Hade det varit så enkelt att avla på prestation hade vi haft betydligt fler hästar i GP-klasserna än vad vi har. Det är så mycket mer som spelar in än just aveln, bland annat vad vi har för ryttare.

Och när det kommer till spatt så är det väl ingenting som veterinärerna avråder ifrån ens idag? Så fort jag ser ett råd från en veterinär om ett skadat sto tycker de alltid att man ska se på helheten på stoet och inte beskymra sig så mycket för skadorna.

Just när det kommer till att avla på okänd härstamning så tänker jag att äpplet inte faller långt ifrån trädet. Visst, man har inte all information man kanske skulle vilja ha, men man har en färdig produkt som man vet vad den är. Och på det ser jag inga problem att avla på, även om man givetvis måste vara medveten om att avelsvärdet rent monitärt är mindre än på ett sto med full stam.

 

[Hedinn]

Men nu blev det ju inte så. Och det är ju just detta som är avel. Hade det varit så enkelt att avla på prestation hade vi haft betydligt fler hästar i GP-klasserna än vad vi har. Det är så mycket mer som spelar in än just aveln, bland annat vad vi har för ryttare.

Och när det kommer till spatt så är det väl ingenting som veterinärerna avråder ifrån ens idag? Så fort jag ser ett råd från en veterinär om ett skadat sto tycker de alltid att man ska se på helheten på stoet och inte beskymra sig så mycket för skadorna.

Just när det kommer till att avla på okänd härstamning så tänker jag att äpplet inte faller långt ifrån trädet. Visst, man har inte all information man kanske skulle vilja ha, men man har en färdig produkt som man vet vad den är. Och på det ser jag inga problem att avla på, även om man givetvis måste vara medveten om att avelsvärdet rent monitärt är mindre än på ett sto med full stam.

Om veterinärer inte avråder från att avla på spatt säger det nog mer om veterinärens kunskap om skador och ärftlighet än huruvida stoet är lämpligt för avel eller inte.

Det finns ärftlighet i spatt och jag kan inte se en enda anledning till att man skulle välja att avla på en spatthäst.

Gällande hästar utan stam så absolut, du ser den färdiga produkten. Problemet är ju att det även finns dolda gener, allt syns inte, och därför blir det mycket svårare att matcha med en hingst.

 

[athena_arabians]

Om veterinärer inte avråder från att avla på spatt säger det nog mer om veterinärens kunskap om skador och ärftlighet än huruvida stoet är lämpligt för avel eller inte.

Det finns ärftlighet i spatt och jag kan inte se en enda anledning till att man skulle välja att avla på en spatthäst.

Gällande hästar utan stam så absolut, du ser den färdiga produkten. Problemet är ju att det även finns dolda gener, allt syns inte, och därför blir det mycket svårare att matcha med en hingst.

Det är ju inte bara ärftligheten som har betydelse när det gäller spatt ock liknande problem... stoet ska ju faktiskt klara av dräktigheten rent fysiskt också. Ska man avla på en individ ska den ha något att tillföra rasen (oavsett vilket avelsmål man har) och vara frisk.

Men jag förvånar mig inte längre över veterinärers okunskap. Jag blev av en veterinär rekommenderad att betäcka mitt 17-åriga maidensto (korsning mellan arab och nsv) när det visade sig att hon hade ringkota... Jag gjorde inte det, trots att jag bara var typ 13 år visste jag bättre

 

[Smulan75]

Min uppfattning om trådens ursprungsfråga är att många "förstagångsbetäckare" finns i den kategori du beskriver. Några av dem stannar kvar i det facket, men de flesta som är eller blir intresserade av avel på riktigt ser också till att skaffa sig ett vettigt sto att avla på. Och att lära sig hur man ska kombinera sto och hingst för att få det bästa resultatet i slutänden.

rätt i prick