Tid att tänka

Det ligger snö utanför. Allt jag tänkt göra ute har fått skjutas på tills det blir bättre väder. Det enda jag kan komma på att göra ute idag är att stapla den ved som redan ligger i en hög inne i vedboden. Jag höll på med det ett tag igår, men det är inte färdigt.

Igår tog jag två alimemazin så jag är trött idag. Min ena vintersko har börjat läcka också, så jag är inte pepp på att gå ut heller.

Mina dagar bara går och jag tycker aldrig att jag hinner det jag vill. Den här veckan har jag haft 6 saker att göra utöver jobbet.

I onsdags försökte jag sälja lite chiliplantor och honung på rekoring. Jag fick bara sålt 4 chiliplantor och en burk honung. Då tyckte jag att jag prissatt chiliplantorna tokbilligt. 49 kr. Verkligen superfina plantor, buskiga och fulla med knoppar. T.o.m. Farbrorgrön gillade mina plantor. Men fick dåligt sålt ändå.

Och jag får inget jobb. Tänkte jag skulle söka ett jobb som hotellvärd nu. Man skulle vara intresserad av mat och dryck. Det är inte jag. Men behöver ju ett jobb för det är så jävla jobbigt att hela tiden sakna pengar. Den enda meriten jag har för jobbet är att jag är airbnb-värd.

På onsdag kommer röris hit. Kommer kosta ett antal tusenlappar. Det får jag ta från sparkontot. Skit liksom.

Sen gick min borrmaskin sönder i måndags. Köpte en ny kvalitetsmaskin. Dyrt. För jag vill också kunna röra honung med den.

Och samtidigt så ser jag hur andra startar de där kurserna som jag tänkt hålla. Jag blir förbisprungen och kommer aldrig komma någon vart med nånting.

De senaste dagarna har jag inte ens broderat. Jag känner att jag inte haft tid.

En person har föreslagit att jag ska gå på daglig verksamhet. Det kan jag inte försörja mig på. Och det talas om hur daglig verksamhet kan hjälpa mig att få ett anpassat arbete. Jag behöver inget anpassat arbete. Jag behöver bara få arbeta kortare tid om dagarna. Och går jag på daglig verksamhet så misstänker jag att a-kassan inte anser att jag står till arbetsmarknadens förfogande och att jag därför inte kan få akassa.

Jag vet inte hur jag ska kunna vända min ekonomiska situation. Pengar rinner ut men det kommer inte in vad som behövs. Omplacera katterna kanske?

 

[Tantan]

Men jag behöver ju ingen anpassning? Varför tror alla att jag behöver anpassning? Jag är fullt kapabel att jobba utan anpassning till 75%. Sen behöver jag vila och göra roliga saker för att orka med livet.


Jag söker ju skitjobb med skitlön. För att jag måste. Så vad klagar du på?

När du uttrycker att inget funkar, du klarar inget utanför jobbet, mår pyton, så ligger det nära tillhands att tänka att du kanske behöver anpassningar för att må bra. Det är ont om stressfria jobb som inte på något sätt kan trigga ångest. Hade su ett arbete där man anpassat arbetsuppgifter efter dig kanske du har en annan energi. Sen behöver det inte vara en permanent lösning, men det kanske är bättre att ha ett enkelt jobb och orka livet?

 

[Wille]

Fast i tråden du skrev om det så hade di det rejält kämpigt och var på typ bristningsgränsen.

Ja? Men sen släppte det och jag blev klar med god marginal.

När du uttrycker att inget funkar, du klarar inget utanför jobbet, mår pyton, så ligger det nära tillhands att tänka att du kanske behöver anpassningar för att må bra. Det är ont om stressfria jobb som inte på något sätt kan trigga ångest. Hade su ett arbete där man anpassat arbetsuppgifter efter dig kanske du har en annan energi. Sen behöver det inte vara en permanent lösning, men det kanske är bättre att ha ett enkelt jobb och orka livet?

Jag har aldrig klarat disk, matlagning och städning även när jag inte jobbat. Har alltid haft totalt kaos.

Jag har ingen aning om vilka anpassningar du pratar om. I somras skulle jag ta mer pauser och jobba i eget tempo. Det där funkade ju inte. I nuvarande jobb har jag inga anpassningar.

Problemet är väl att jag blir trött av att ens vara vaken, så den anpassning jag behöver är att slippa jobba heltid.

 

[Gnist]

Vad betyder ableistisk?

Hon anser rent allmänt att jag är en fördomsfull och hemsk människa, inget att bry sig i.

Jag har gjort en afu, läkaren där ansåg att jag har som minst 25% nedsatt arbetsförmåga, förmodligen mer, men att det funkar att jobba såpass som jag gör just pga det jobb jag har. Försäkringskassans slutsats var att jag är 100% arbetsför.

Det man får göra är en mkt kort läkarundersökning. Längd, vikt och lite reflexer kollas, sedan hos arbetsterapeuten får man häkta hyllor på hållare, sortera böcker efter författarens efternamn och sortera post i olika fack. Sedan får man träffa fysioterapeut och gå på platt mark i 6 minuter, gå i en trappa och lyfta lådor, som efter varje omgång blir lite tyngre, man får också mäta greppstyrka och visa handprecision i form av att stoppa små pinnar i hål, vilket t om min "parkinsinshand" klarade inom tidsmarginalen.

Man jämförs mot nån typ av medelSvennsonsvärde (svenska folket är uppebart i hyfsat uselt skick mtp hur dåligt man kan fungera och ändå hamna inom "normalen")

Vissa får även träffa psykolog, vilket jag inte bedömdes behöva.

Alla såna utredningar ska följa samma mall.

Så jo, man måste ha ganska jättestora problem på antingen det ena eller andra, eller på alla punkter för att försäkringskassan inte ska helt strunta i vad deras läkare säger och friskförklara en.

 

[Masqueradee]

Jag får aldrig ens ett "tack, men nej tack" på ansökningar där jag skriver att jag kan jobba 75%. Men jag skriver aldrig om varför jag inte vill jobba mer. Jag kan tänka mig att det finns många fler anledningar än den jag har. Så att kategoriskt vifta bort alla som inte vill eller kan jobba 100% känns lite som att slänga ut babyn med badvattnet.

Jag har behövt tacka nej till en otroligt kompetent person som kunde jobba 50% av en 100%. Är helt övertygad om att hen skulle klara arbetet med bravur. Men vi kunde inte ha någon som bara arbetade halvdagar eller 2.5 dag. Vi behövde en som var närvarande kontorstimmarna fullt ut. Så ibland har det faktiskt inte med kompetens eller vilja att göra arbetet, utan att man behöver vara tillgänglig 100%.

Alltså, lite av tanken med att jag vill driva eget, är för att slippa hålla på och försöka få något jävla skitjobb för en skitlön. Ingen vill ju ändå ha mig.

Men jag vet inte hur fan det ska gå till. Starta-eget-bidrag får man bara i 6 månader. Som funktionsnedsatt kan man också få bidrag till företagets kostnader under vissa villkor och till en viss gräns.

Jag vet bara inte riktigt hur jag skulle kunna forma min affärsmodell så att den fungerar för mig. Sen skulle jag behöva mer utbildning också. Men där är det stopp.

Nu när jag är uppsagd får jag hjälp av TRR. Är starta-eget-bidrag bara en ekonomisk hjälp, eller kan du få hjälp i starta eget också? Det finns ju massor av starta eget-kurser, och det känns ju som att AF borde ha det även på distans?

 

[manda]

Hon anser rent allmänt att jag är en fördomsfull och hemsk människa, inget att bry sig i.

Jag har gjort en afu, läkaren där ansåg att jag har som minst 25% nedsatt arbetsförmåga, förmodligen mer, men att det funkar att jobba såpass som jag gör just pga det jobb jag har. Försäkringskassans slutsats var att jag är 100% arbetsför.

Det man får göra är en mkt kort läkarundersökning. Längd, vikt och lite reflexer kollas, sedan hos arbetsterapeuten får man häkta hyllor på hållare, sortera böcker efter författarens efternamn och sortera post i olika fack. Sedan får man träffa fysioterapeut och gå på platt mark i 6 minuter, gå i en trappa och lyfta lådor, som efter varje omgång blir lite tyngre, man får också mäta greppstyrka och visa handprecision i form av att stoppa små pinnar i hål, vilket t om min "parkinsinshand" klarade inom tidsmarginalen.

Man jämförs mot nån typ av medelSvennsonsvärde (svenska folket är uppebart i hyfsat uselt skick mtp hur dåligt man kan fungera och ändå hamna inom "normalen")

Vissa får även träffa psykolog, vilket jag inte bedömdes behöva.

Alla såna utredningar ska följa samma mall.

Så jo, man måste ha ganska jättestora problem på antingen det ena eller andra, eller på alla punkter för att försäkringskassan inte ska helt strunta i vad deras läkare säger och friskförklara en.

Tack för taggningen vid omtalandet/läggandet av ord i min mun. (Quod erat demonstrandum?)

Nej, vad jag tycker om dig är dels irrelevant, dels har du fått det om bakfoten. Men jag förstår att du gör precis som du gör när jag två gånger på kort tid pekat ut konstiga yttranden från dig som DU kan förklara om DU inte vill te dig elak och fördomsfull (kanske inte gentemot respektive TS men gentemot personer med ”fel” sorts sjukdom eller dåliga hälsa. Om du är det eller inte har jag ingen aning om och bryr mig inte nämnvärt om, men jag säger emot när du fått saker om bakfoten eller lätt kan läsas taskig.

 

[Tantan]

Ja? Men sen släppte det och jag blev klar med god marginal.


Jag har aldrig klarat disk, matlagning och städning även när jag inte jobbat. Har alltid haft totalt kaos.

Jag har ingen aning om vilka anpassningar du pratar om. I somras skulle jag ta mer pauser och jobba i eget tempo. Det där funkade ju inte. I nuvarande jobb har jag inga anpassningar.

Problemet är väl att jag blir trött av att ens vara vaken, så den anpassning jag behöver är att slippa jobba heltid.

Det kan inte jag heller veta. Men du behöver ju förändra något för att börja må bra. Och våga testa saker, det är självklart jobbigt men man kan få hjälp även med det i och med att du har en diagnos som berättigar till stöd.

 

[Otherside]

Vilken är din DRÖM @Wille ? Vilket jobb/vilken situation skulle du må bra i, vad skulle ge dig energi och entusiasm utan att dränera dig? Om du finge välja helt fritt i en perfekt värld?

 

[Enya]

Jag har gjort en arbetsförmågeutredning. Jag fick börja på en arbetsplats på praktik och jobba tre timmar och sedan i etapper öka på antalet timmar per dag. Jag träffade också min ögonläkare som skrev intyg på min funktionsnedsättning där, min öronläkare för samma samt neurolog för den biten. Jag träffade också arbetsterapeut där vi pratade om vad jag klarade av och vad som inte fungerade, tex togs det upp hur det fungerade efter arbetstid, och fritid, hygien, förmåga att hantera hemmet och orken efter jobbet. Jag gjorde inget av det gnist har skrivit.
Praktiken är en del av arbetsförmågeutredningen och varade inte så länge utan var för att se vilka arbetsuppgifter jag klarade av, vilka anpassningar som behövdes och hur mycket jag kunde jobba. Detta ihop med läkarintygen och journalanteckningen från arbetsterapeuten har använts av AF för att visa på att jag endast har 50% arbetsförmåga, med anpassningar. Jag sökte sjukersättning med samma papper hos FK och fick igenom det utan problem, 50% sjukersättning pga 50% nedsättning i min arbetsförmåga.

Att se AF och FK med ständigt negativa ögon hjälper dig inte utan gör dig snarare mer negativ och nedstämd när du måste ha kontakt med dem. Att se alla jobb du kan söka och måste söka som skitjobb med skitlön gör att du går in i dem med inställningen att de är skit. Med en mer öppen inställning så skulle du kanske till och med förvånas och lära dig nya saker, trivas, få mer energi till och med.

 

[Gnist]

Alla såna utredningar ska följa samma mall.

Inser att jag glömde att vara bukeövertydlig

Jag pratar alltså om den afu som försäkringskassan har (vilket är vad @Wille ska göra om jag inte läst helt fel)

Övriga aktörer såsom arbetsförmedlingen, företagshälsovård etc kan säkert ha en hel uppsjö av varianter.

 

[Alexandra_W]

Centrerad kring att kroppar och människor ska vara kapabla och följa normen för kroppslig och kognitiv förmåga att duga eller ha värde/existensberättigande.

Det är i min syn en strömning som flyter genom hela samhället vilket också kan finnas internaliserat hos människor med eller utan egen funktionsvatiation och därmed en mekanism som göder exkludering och självförakt.

Att säga att förlamning och logiskt tänkande är det enda en arbetsförmågeutredning fångar upp blir dömande mot både utredningen och alla de med andra sjukdomar som ger nedsatt resultat på arbetsförmågeutredning. Som om antingen är man lam eller fullt frisk, antingen finns ingen logisk förmåga eller så finns den (som om uttröttbarhet tex inte existerar eller är relevant).

Sedan håller jag med dig (men kunde av någon anledning inte citera det) att det är problematiskt att afuns resultat inte alltid speglas i hur fk sedan bedömer rätt till sjukpenning eller sjukersättning vilket såklart är ett stort och välkänt rättssäkerhetsproblem.

Lite spinoff men fångar FKs AFU verkligen upp uttröttbarhet? Jag kan inte se att den gör det (och det bekymrar mig)

 

[Gnist]

Lite spinoff men fångar FKs AFU verkligen upp uttröttbarhet? Jag kan inte se att den gör det (och det bekymrar mig)

Nej det gör den inte (vare sig fysisk eller psykisk, såvida man inte har enorma problem) enligt mig och många andra.

 

[Alexandra_W]

Nej det gör den inte (vare sig fysisk eller psykisk, såvida man inte har enorma problem) enligt mig och många andra.

Jag känner att det räcker att titta på hur den ska genomföras (den är ju standardiserad) för att inse att den omöjligt kan fånga upp uttröttbarhet över tid

 

[dagnymaria]

Lite spinoff men fångar FKs AFU verkligen upp uttröttbarhet? Jag kan inte se att den gör det (och det bekymrar mig)

Om den jag gjorde är standardiserad och det gissar jag att den är, är svaret nej. FKs AFU fokuserar på vad du orkar där och då, inte hur mkt du behöver bita ihop för att klara det eller vad konsekvenserna blir efteråt.
Min var via FK, för ca ett år sedan.

 

[manda]

Lite spinoff men fångar FKs AFU verkligen upp uttröttbarhet? Jag kan inte se att den gör det (och det bekymrar mig)

Alltså det beror väl på ens nivå? Jag har själv inte gjort någon (för sjuk) men jag känner flera personer som helt enkelt inte haft uthållighet att genomföra så läkare/arbetsterapeut/fysioterapeut/psykolog avbrutit delmoment i förtid då fysisk eller kognitiv uttröttbarhet omöjliggjort att färdigställa. Det finns säkert annan uttröttbarhet som inte fångas upp. Tex fördröjd symptomökning efter ansträngning verkar bero helt på den enskilda utföraren om det fångas upp eller inte (vet om personer där del i bedömningen varit avstämning om mående några dagar efter och andra där det inte skett).

Och det jag argumenterade för var inte att AFU är jättebra, bara att de kan ge utslag även för personer som inte är ”halvt förlamade och har nära noll logiskt tänkande”.

 

[Alexandra_W]

Om den jag gjorde är standardiserad och det gissar jag att den är, är svaret nej. FKs AFU fokuserar på vad du orkar där och då, inte hur mkt du behöver bita ihop för att klara det eller vad konsekvenserna blir efteråt.
Min var via FK, för ca ett år sedan.

Alla FKs AFU är standardiserade. Och räcker ju med att kolla på hur den ska genomföras för att se att det inte fångar upp uttröttbarhet över tid. Möjligen kan psykologtest fånga upp en viss tendens men det är det lilla. Om de använder det där testet där man ska komma ihåg ord del direkt efter men hört dem, och sen i slutet av testet. Men det måste vara ens enda tendens som kan fångas upp.

 

[Alexandra_W]

Alltså det beror väl på ens nivå? Jag har själv inte gjort någon (för sjuk) men jag känner flera personer som helt enkelt inte haft uthållighet att genomföra så läkare/arbetsterapeut/fysioterapeut/psykolog avbrutit delmoment i förtid då fysisk eller kognitiv uttröttbarhet omöjliggjort att färdigställa. Det finns säkert annan uttröttbarhet som inte fångas upp. Tex fördröjd symptomökning efter ansträngning verkar bero helt på den enskilda utföraren om det fångas upp eller inte (vet om personer där del i bedömningen varit avstämning om mående några dagar efter och andra där det inte skett).

Och det jag argumenterade för var inte att AFU är jättebra, bara att de kan ge utslag även för personer som inte är ”halvt förlamade och har nära noll logiskt tänkande”.

Fast avstämning t ex ska INTE förekomma eller påverka. Osv. Utan det ska följa standarderna.

Om någon saknar arbetsförmåga helt kan man kanske tänka sig det ska kunna visas just som du säger. Men det är ju inte ett relevant ex i tråden då TS har arbetsförmåga - bara inte 100 procent. Och jag kan omöjligt se hur AFU ska plocka upp en uttröttbarhet över tid hos någon som har tex 50% arbetsförmåga. Särskilt inte om besöken hos respektive aktör sker på morgonen

Jag själv är sjukskriven 50% och mitt stora problem är fysisk och kognitiv utmattning över tid. Klockan 9 på morgonen klarar jag allt. Klockan 14 på eftermiddagen klarar jag inte ens att var vaken och rent kognitivt är jag helt "dum i huvudet", tappar ord, glömmer bort vardagsord, gör misstag även i saker jag närmast kan på rutin osv osv

Det kommer en AFU aldrig fånga upp, och detsamma gäller ju det TS beskriver. Att hon klarar 75% och då klarar att vara fullt produktiv. Men hon klarar inte hundra procent över tid

Och det är en extremt stor brist med AFUn att den har så svårt att fånga upp uttröttbarhet och därmed försämrad förmåga över tid hos de med deltidsarbetsförmåga

 

[Gnist]

Jag känner att det räcker att titta på hur den ska genomföras (den är ju standardiserad) för att inse att den omöjligt kan fånga upp uttröttbarhet över tid

Ärligt, så är den ett skämt ur den aspekten.
Har man inte seriöst stora problem (fysiskt/psykiskt) så kommer man utan gigantiska problem igenom de där ca 40 minuter per "station" som de dessutom gärna lägger ut på flera dagar = utvilad patient inför varje sk test.

Gör allt på en dag och läkaren ska man träffa även i slutet anser jag, så den kan bedöma hur "testerna" och de timmar som ändå blir påverkat patienten, men läkaren är den man träffar först av alla och sen inte ser röken av.

Afu via fk är som upplagt för att friskförklara folk med utmattning eller viss skadeproblematik (dvs de som klarar av att jobba max uppemot 75-80% trots sina problem)
Detta just för att testerna är korta, utspridda och visar egentligen inte mycket alls, såvida -som sagt- inte patienten har väldigt stora och omfattande problem.

Väldigt svart vitt alltså och det mest tragiska är att även om afu-läkaren konstaterar nedsatt förmåga så väger det lätt hos försäkringskassan om det bara är med 25-35% som den är nedsatt.

 

[dagnymaria]

Alla FKs AFU är standardiserade. Och räcker ju med att kolla på hur den ska genomföras för att se att det inte fångar upp uttröttbarhet över tid. Möjligen kan psykologtest fånga upp en viss tendens men det är det lilla. Om de använder det där testet där man ska komma ihåg ord del direkt efter men hört dem, och sen i slutet av testet. Men det måste vara ens enda tendens som kan fångas upp.

Jag har precis samma uppfattning. Psykologdelen verkar dessutom erbjudas högst begränsat, vilket är ytterligare en brist.
Jag har ungefär samma besvär som du beskriver. I mitt fall främst kognitiv uttröttbarhet och ansträngningsutlöst mental och fysisk försämring. Jag fick inte ens träffa en psykolog, utan fick enbart fysiska tester. Trots att det ingenstans i mina läkarintyg stod att jag hade svårt att bära hinkar eller gå i trappor.
Efter testerna klarade jag inte av att tänka en tanke klart, än mindre lämna byggnaden. Satte mig i väntrummet och grät av trötthet, pga stressen det hade inneburit att prestera under tidspress. Efter en stund fick jag lägga mig i ett tyst, mörkt rum, där jag sedan låg i ca en timme, innan jag ens klarade att gå till tåget.

Men eftersom det skedde utanför själva testiden, stod det inte med i utredningen. Jag var fullt arbetsför och kunde säkert jobba som målare, tyckte FK. Min läkare skrev dock ett förtydligande om att AFU inte var utformad utifrån mina besvär, eller något liknande.

 

[Alexandra_W]

Ärligt, så är den ett skämt ur den aspekten.
Har man inte seriöst stora problem (fysiskt/psykiskt) så kommer man utan gigantiska problem igenom de där ca 40 minuter per "station" som de dessutom gärna lägger ut på flera dagar = utvilad patient inför varje sk test.

Gör allt på en dag och läkaren ska man träffa även i slutet anser jag, så den kan bedöma hur "testerna" och de timmar som ändå blir påverkat patienten, men läkaren är den man träffar först av alla och sen inte ser röken av.

Afu via fk är som upplagt för att friskförklara folk med utmattning eller viss skadeproblematik (dvs de som klarar av att jobba max uppemot 75-80% trots sina problem)
Detta just för att testerna är korta, utspridda och visar egentligen inte mycket alls, såvida -som sagt- inte patienten har väldigt stora och omfattande problem.

Väldigt svart vitt alltså och det mest tragiska är att även om afu-läkaren konstaterar nedsatt förmåga så väger det lätt hos försäkringskassan om det bara är med 25-35% som den är nedsatt.

FK har ju bedömt 100% arbetsförmåga där resultatet av AFUn varit 0% arbetsförmåga med. Så även om testerna är standardiserade så är ju inte handläggarnas bedömning det.

Jag bad att få mina tider lagda på eftermiddag, så att testerna skulle ske EFTER att jag arbetat mina timmar först. För att få lite mer rättvist resultat. Fick svaret att "vi bokar de tider som är lediga"..

Jag överväger att gå upp klockan 01 för att sätta mig att jobba kl 02.00 och jobba till klockan 06, om de vidhåller att jag ska träffa psykologen 8.30... (normalt jobbar jag 8-12 och det går fint men sen måste jag sova 2-4 h för att orka med resten av dagen)

 

[Alexandra_W]

Jag har precis samma uppfattning. Psykologdelen verkar dessutom erbjudas högst begränsat, vilket är ytterligare en brist.
Jag har ungefär samma besvär som du beskriver. I mitt fall främst kognitiv uttröttbarhet och ansträngningsutlöst mental och fysisk försämring. Jag fick inte ens träffa en psykolog, utan fick enbart fysiska tester. Trots att det ingenstans i mina läkarintyg stod att jag hade svårt att bära hinkar eller gå i trappor.
Efter testerna klarade jag inte av att tänka en tanke klart, än mindre lämna byggnaden. Satte mig i väntrummet och grät av trötthet, pga stressen det hade inneburit att prestera under tidspress. Efter en stund fick jag lägga mig i ett tyst, mörkt rum, där jag sedan låg i ca en timme, innan jag ens klarade att gå till tåget.

Men eftersom det skedde utanför själva testiden, stod det inte med i utredningen. Jag var fullt arbetsför och kunde säkert jobba som målare, tyckte FK. Min läkare skrev dock ett förtydligande om att AFU inte var utformad utifrån mina besvär, eller något liknande.

Jag skickar ett pm så vi inte kapar @willes tråd