Hej alla. Tack för era svar. Nej, såklart är det inte ett tillfälle som gör att det inte blev bra på tävlingen, men det som inte kändes bra var just det att det var bra på träningen, min tränare tyckte att jag kunde ha förväntningar och så blev det skit på tävlingen och jag får då höra att jag kanske inte borde ha haft förväntningar eftersom min häst aldrig kan förväntas bli så bra som jag vill. Typ.
Jo, jag har också tänkt på detta med att den Nya tränare kanske åker snålskjuts på det vi redan har lagt grunden till under dessa fyra åren, och grejen är ju att den utländska tränaren bara kommer två gånger om året. Vilket innebär att jag i alla fall måste ha en vardagstränare. Fast borde inte den tränaren sträva mot samma mål som jag?
Jag tycker också att det är jättesvårt att hitta en tränare som har kunskapen att utbilda upp till Grand Prix-nivå utan att jag som ryttare har referenser eller tävlingsresultat.
Kände verkligen att jag behövde få höra lite åsikter om detta.
Jag tycker du får fundera kring systemet du vill utbilda din häst efter. Om du själv inte känner dig säker i det så fråga din nuvarande tränare hur den ser på saken. Varför gör ni det ni gör nu? Vad är planen med det?
Kolla på träningar och clinics med andra tränare och försök läsa på och skaffa info om olika sätt/system/skolor och tränare i sig. Se om du kanske trots allt tycker det ni gör känns bäst eller om du vill byta.
Jag tycker nog att en del också kan missuppfatta det man säger. Ens häst och ens ridning är något väldigt känsligt för många.
Jag säger inte att du missuppfattat din tränare. Men kan det finnas möjlighet att man tyckte du skulle ha förhoppningar om plac "under förutsättning att" och att när man sen såg hästen nästa gång eller hörde om ritten och vet hur ekipaget är fattar att en viss grej skedde och just då är ni inte bra nog?
Annars tycker jag det är jäkligt märkligt att ena dagen påstå att man har chans och några dagar senare mer påstå att ekipaget inte är bra nog för klassen, om det nu är så det menas.
Isf har man ju som tränare gjort bort sig. För mig är det viktigt att eleven alltid känner tillit till mig. Jag säger alltså "det kan jag inte svara på/jag vet inte/etc" istället för att säga att "det här grejar ni" om det inte är 100% säkert.
Och med tävling är det ju omöjligt att garantera något. Man kan säga att om ni rider som vanligt eller något sämre bör ni bli godkända alt få bra %. Men allt kan ju hända.
Blir det pannkaka så behöver inte det betyda att ekipaget inte är redo för klassen. På't igen om rutinen brister, nerverna ställer till det etc! Är det det rent ridtekniska bör man ju veta det innan.
Jag tycker det är fult att skicka ut elever i klasser som är för svåra för dem utan att de är medvetna om det. Vill de köra iaf och tycker det är kul- ok!
Men man säger inte att det är fantastiskt för att efter misslyckande dra tillbaks det och säga att det är skit.
Oavsett hade jag nog frågat min tränare. Pratat om saken om jag hade frågetecken.
Det gäller både startande, åsikter om kvalitet och funderingar kring utbildning/mål/etc.
Jag vill att mina tränare ska ha tänk som går att väva ihop, samma signalsystem etc.
Jag rider för ett par som rider för varann. De är lite olika iom olika bakgrund och att de är individer. Men de har samma tänk, system i utbildning etc.
Har också en tredje tränare som jag mest bara kört inridnings-träning med. Det funkar fint att väva ihop utan att behöva bryta något system.
