Typ Adele

[Petruska]

Sv: Typ Adele

Ja, jag såg sedan att Adele (som jag inte har koll på) är ungefär lika ung.

Själv lutar jag nog åt att det är lite ungt att beskriva First Aid Kit som tidlöst. Jag har verkligen inga problem med genren, men de kändes väldigt unga, just. De gjorde rätt och bra, men deras personer var - ja, unga. Duktigt och opersonligt. Jag såg dem som förband till Patti Smith häromdagen. (Den gamla tanten minskade ju inte känslan av att First Aid Kit var unga. )

 

[Fiorano]

Sv: Typ Adele

Jag är kanske alltså för gammal för att lyssna på First Aid Kit! Kan iofs förstå vad du menar. Adele representerar en ytterst tidlös soul.

 

[golit]

Sv: Typ Adele

Jag letar efter musik med mycket känslor, gråt och tandagnisslan, stora eller djupa röster, kanske lite bluesigt.

Har lyssnat ihjäl mig på Adele så vad ska jag gå vidare med i samma genre?

skunk anansie

 

[Nebraska]

Sv: Typ Adele

Är det någon som nämt Dido?

 

[Koltrast]

Sv: Typ Adele

Jag letar efter musik med mycket känslor, gråt och tandagnisslan, stora eller djupa röster, kanske lite bluesigt.

Nu kanske jag är inne på fel genre, men en stor, ja enorm, röst med mycket djup och känsla har Cesária Évora. Hon är helt fantastisk, tycker jag. Hos mig sorterar hon i samma kategori som Tracy Chapman, Joni Mitchell, Nina Simone och Patti Smith fastän de inte alls gör samma typ av musik.

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Typ Adele

Vonda Shepard, Lissie, Eliza Dolittle...

 

[pajaztar]

Sv: Typ Adele

Corinne Bailey Rae gillar jag

 

[Rialavargen]

Sv: Typ Adele

Gammalt är ok. Nina Simone är ingen superfavve, dock.

Sandy Denny. Lyssnade ofta på henne när jag bodde i Skottland, men jag tror hon är engelsk.

 

[mandalaki]

Sv: Typ Adele

KL

Shiiit så mycket bra tips, tack

Ursäkta att jag försvann från tråden, ett migränanfall förpassade mig till radioskugga. Men innan det hann jag kolla en del härifrån som jag inte kände till men gillade direkt: Amanda Marshall, Miriam Bryant, Brandi Carlile (fasen, jag ÄR svag för den moderna lite poppigare countryn)

Tracy Chapman och The Miseducation of Lauryn Hill är närmast heliga här sedan de kom ut

Vad gäller First Aid Kit och ålder så är jag helt på din linje här, Fiorano! Har spelat dem i flera månader och de är så sjukt imponerande, det är klassisk amerikana de för vidare. Skitsamma att jag lyssnade redan på deras farsa i Lolita Pop

Petruska: en av mina favoritlåtar på spellistan är jag mekar med är Uncover med Zara Larsson. Hon är 15

Honung: här ska inte vara några vitaminbomber, här ska vara starka känslor, smärta, tårar och kärlekskranka ylanden.

Nu ska jag fortsätta kolla era tips. Taaack

 

[mandalaki]

Sv: Typ Adele

Emeli Sandé.... vilken röst!

Perfekt

 

[mandalaki]

Sv: Typ Adele

Camela Leierth - också jättebra, varför har jag aldrig hört talas om henne?

 

[Cambiaso]

Sv: Typ Adele

KL

Tråden är nu tre sidor och ändå verkar ingen ha nämnt Stina Nordenstam ännu...

http://www.youtube.com/watch?v=Z0_OCVx6YbQ

 

[mandalaki]

Sv: Typ Adele

Ja fast hon är för finstämd, även om hon är väldigt bra. Jag vill ha vrål.

 

[honung]

Sv: Typ Adele

Jag vill ha vrål.

Jared Leto, 30 seconds to mars. Just sayin'. Där snackar vi känsla. (och vitaminer)

 

[glittra]

Sv: Typ Adele

Kan PJ Harvey vara något?

 

[mandalaki]

Sv: Typ Adele

Jared Leto, 30 seconds to mars. Just sayin'. Där snackar vi känsla. (och vitaminer)

Cool video

Vitaminerna står faktiskt Aviciis Wake me up för här just nu. Killen som sjunger där har en grym röst också.

Kan PJ Harvey vara något?

Nja, hon är lite för indie för det jag är ute efter...

 

[landsbygdsbo]

Sv: Typ Adele

Jag letar efter musik med mycket känslor, gråt och tandagnisslan, stora eller djupa röster, kanske lite bluesigt.

Har lyssnat ihjäl mig på Adele så vad ska jag gå vidare med i samma genre?

Måhända för mycket blues (om det nu kan vara det)
http://youtu.be/sQQ_vl47CGc
och
http://youtu.be/7UrDqfoZph4

 

[mandalaki]

Sv: Typ Adele

Nä, det kan egentligen nästan aldrig bli för mycket blues... Fast nu är jag mer ute efter modernare toner.

 

[landsbygdsbo]

Sv: Typ Adele

Nä, det kan egentligen nästan aldrig bli för mycket blues... Fast nu är jag mer ute efter modernare toner.

Vi var ute och festade när jag var betydligt yngre än idag. Hamnade nere i en källare, en svartkrog i en europeisk stad.(tågluffartiden..)
Där satt vi i ett rum på 40 kvadratmeter när ett några gubbar knallade in (gubbar säger jag nog inte idag) Den ene bar på ett gitarrfodral de andra ingenting. De beställde in sina malt och satte sig vid bordet bredvid. Vi skålade och började sedan småprata. Efter en stund tog en av dem upp sin gitarr, en svart blank sak och började spela, hans ena kompis vände uppochner på en tallrik och plockade fram ett par trumpinnar ur sina boots den tredje hade ett munspel med sig. Det var första gången jag hörde blues. Det var en överdos värd namnet.
King hade spelat tidigare på kvällen och gänget hade tagit en taxi ut för att käka. Jag mins inte hur länge de spelade, jag vet bara att när jag reste mig och gick fram för att tacka så trodde han att jag ville ha en autograf, att jag då sade, nej tack, du har bränt fast musiken här, knackandes på min panna. Att han log brett och sade, -Thats all right my son!hehe...

Till saken hör väl att jag knappast var nykter...

 

[mandalaki]

Sv: Typ Adele

Tur att du kommer ihåg det i alla fall