USA's överdrivna fängelsedomar

Ska vi tala om det billigaste och enklaste sättet att få bort patrasket som begår grova brott från gatorna så skjuter man av dom, en död människa lider inte och kan aldrig mera ställa till med nånting.
 
Just våldtäkt, misshandel och liknande skulle jag tycka borde vara längre med tänkte på offret, lägre tid som offret vet att det inte är någon risk att råka springa på gärningsmännen ju bättre.
 
Jag känner till dessa skillnader mellan de svenska och amerikanska rättssystemen. Min fråga gällde ditt påstående att det finns många som anser att 175 år är för kort straff. Allting över en livstid ger ju ingen skillnad i praktiken så därför undrar jag vilka som kan anse att 175 år är för kort och varför.

Att straff är politiskt och att det finns olika åsikter om det är fullkomligt självklart, du behöver inte berätta det.
Men hur menar du att det politiska läget inte har med åsikter att göra? Hur är demokratiska val inte många människor med åsikter som väljer vad de anser är bäst?

Med tanke på att det i flera länder dessutom är livstridsfängelse och dödsstraff för de minsta sakerna så torde det ju finnas mängder med människor som tycker att 175 år i fängelse är helt okej. Logiken handlar ju inte om att man bara kan sitta tills man dör, systemet tillåter inte livstidsstraff för alla brott, och döms man för 10 st brott med 10 år i straff blir det ju några år. Det handlar om att se offret och att skydda samhället istället för att tänka på vad som är rimligt för gärningsmannen. I Sverige tänker vi på gärningsmannen, i USA är de mer intresserade av att skydda offer och samhälle. Olika åsikter helt enkelt.

Tror inte att du hittar många amerikaner som vill ha den straffrabatten vi har i Sverige.
 
Men en som är våldtagen/bestulen/misshandlad/mördad blir det ju inte i mindre grad om gärningsmannen sitter 12 år istf 4 eller blir dömd till 189 år istf 123
Du missar helt det faktum att vissa personer är farliga (för allmänheten eller specifika personer) och kan behöva hållas inlåsta pga detta, samt symbolvärdet. Tro mig - för många brottsoffer känns det som en spottloska i ansiktet när grov kvinnofridskränkning eller våldtäkt bara genererar ett ynka år i fängelse.
 
Alltså, det beror ju helt på hur läget ser ut. Normalt sett bakar man ju inte ihop rättegångar som har med olika tillfällen att göra, om brotten inte sitter ihop. En våldtäkt den 4 april bakas inte ihop med en bilstöld den 31 juli.

Men har man snott en bil för att ta sig till en viss kvinnas hus i syfte att bryta sig in där och våldta henne bakar man ju ihop det. Den olovliga körningen hamnar ju också i samma sväng ifall personen som kör tex inte har körkort. Det är ju en kedja av händelser.

Men det är ju ingen idé att döma för alla brott en person begår när den tex slår ihjäl en människa i syfte att döda den. Man dömer ju inte för olaga frihetsberövande, misshandel, kvinnofridskränkning, dråp och mord. Man ser ju till helheten vad som hänt. Och även om det var så att personen misshandlades till döds, så är det ju inte misshandeln man är intresserad av utan mordet. Det som ger högst straffvärde.

Jo, det gör man visst. Man försöker så gott det går att klumpa ihop alla åtal en person har på sig. Därmed får tingsrätter ofta ärva ärenden från andra tingsrätter eftersom den ena redan har ett pågående ärende hos sig avseende en viss person. Den tingsrätten som har det äldsta ärendet är den som får ärva de nyare ärendena.
När jag jobbade på TR så kunde vi ibland ha förhandlingar som höll på i hela dagar och endast innehöll åtalspunkter av småbrottskaraktär (typ 10 narkotikabrott, 15 grova olovliga körningar, 4 snatterier, 5 stölder, tillgrepp av fortskaffningsmedel etc etc. Alla med tillhörande målsäganden och vittnen). Inte sällan var det yrkeskriminella pundare det handlade om och några straff var det ju oftast inte tal om.
 
När jag jobbade på TR så kunde vi ibland ha förhandlingar som höll på i hela dagar och endast innehöll åtalspunkter av småbrottskaraktär (typ 10 narkotikabrott, 15 grova olovliga körningar, 4 snatterier, 5 stölder, tillgrepp av fortskaffningsmedel etc etc. Alla med tillhörande målsäganden och vittnen). Inte sällan var det yrkeskriminella pundare det handlade om och några straff var det ju oftast inte tal om.
Jaha, nu har ju jag aldrig jobbat i tingsrätt, men jag har ju varit en del på rättegångar med de klienterna jag har. Tyvärr kan man vara en dag i Jönköping, två veckor senare i Stockholm, ett par veckor senare igen är man i Göteborg etc. Allt i tingsrätten. Mina klienter har ju ärenden i förvaltningsrätten också och de har jag inte räknat med.

Tycker att det är väldigt snurrigt faktiskt. Domstolarna verkar inte prata tillräckligt med varandra.
 
Men hur menar du att det politiska läget inte har med åsikter att göra? Hur är demokratiska val inte många människor med åsikter som väljer vad de anser är bäst?
Förstår inte hur du får det till att jag har påstått dylikt. :confused:

Jag reagerade bara på det absurda i att ett straff som är längre än en livslängd skulle vara för kort. "Han fick 175 år men han borde fått längre! :rage:" (Även med ett straffsystem som usa:s kunde man ju säga "fängelse till livets slut" eller liknande istället för absurt antal år.)
 
Förstår inte hur du får det till att jag har påstått dylikt. :confused:

Jag reagerade bara på det absurda i att ett straff som är längre än en livslängd skulle vara för kort. "Han fick 175 år men han borde fått längre! :rage:" (Även med ett straffsystem som usa:s kunde man ju säga "fängelse till livets slut" eller liknande istället för absurt antal år.)
För att det ju inte handlar om gärningsmannen! Det är ju det jag skriver. Det handlar om offren och deras upprättelse.

Om han våldtagit 20 st kvinnor och "bara" fått 100 år i fängelse är det 5 år för varje våldtäkt. Det tycker många är för lite. Han borde fått mer för varje våldtäkt eftersom han förstört livet på de kvinnor han våldtagit.

Det handlar inte om att han ska rehabiliteras och komma ut, det handlar om att offren ska känna att de fick upprättelse.
 
Detta är vad du svarade på

Seabaz skriver nedan


Och jag svarar:



Jag beskriver alltså inte något existerande fängelse utan @Seabaz vision om framtida fångvård (i Sverige?). Den som skulle gå ut på hårt arbete och soppa och mögligt bröd.

Du kommenterar det som om jag kommenterat den befintliga fångvården. Goddag yxskaft hade väl varit ett lämpligt svar till dig.
vad jag reagerade på, var din beskrivning av koncentrationsläger, och din beskrivning kan mycket riktigt kommentera med goddag yxskaft:angel:
 
För att det ju inte handlar om gärningsmannen! Det är ju det jag skriver. Det handlar om offren och deras upprättelse.

Om han våldtagit 20 st kvinnor och "bara" fått 100 år i fängelse är det 5 år för varje våldtäkt. Det tycker många är för lite. Han borde fått mer för varje våldtäkt eftersom han förstört livet på de kvinnor han våldtagit.

Det handlar inte om att han ska rehabiliteras och komma ut, det handlar om att offren ska känna att de fick upprättelse.
Jag fattar det där. Att tycka att fem år är för kort straff för en våldtäkt är inte riktigt samma sak som att tycka att snubben som dömdes till 175 år borde ha fått 250.

Du tycker inte själv det är absurt att dömas till 200 års fängelse? En liten smula absurt?
 
Jag fattar det där. Att tycka att fem år är för kort straff för en våldtäkt är inte riktigt samma sak som att tycka att snubben som dömdes till 175 år borde ha fått 250.

Du tycker inte själv det är absurt att dömas till 200 års fängelse? En liten smula absurt?
Nej, för tar man offrets perspektiv så blir det ju inte så. Säg att 10 år är normen för en våldtäkt i USA. Så våldtar han 20 st, men får bara 100 år i straff. Då är det ju 10 st offer som inte fått upprättelse. Det är ju det som är poängen! Poängen är inte om gärningsmannen får sitta 10 år i fängelse eller hela livet ut, poängen är att alla offer fått upprättelse.

Det är inte absurt att dömas till 200 års fängelse om man tar offrens perspektiv. Däremot för en person som är 50 år gammal blir det ju såklart en märklig dom, eftersom han knappast kommer att leva så länge. Men för offren är det viktig att få upprättelsen att gärningsmannen fick vad han förtjänade för varje offer han utsatt. Det är en mental grej, det är inte en praktisk grej.
 
Nej, för tar man offrets perspektiv så blir det ju inte så. Säg att 10 år är normen för en våldtäkt i USA. Så våldtar han 20 st, men får bara 100 år i straff. Då är det ju 10 st offer som inte fått upprättelse. Det är ju det som är poängen! Poängen är inte om gärningsmannen får sitta 10 år i fängelse eller hela livet ut, poängen är att alla offer fått upprättelse.

Det är inte absurt att dömas till 200 års fängelse om man tar offrens perspektiv. Däremot för en person som är 50 år gammal blir det ju såklart en märklig dom, eftersom han knappast kommer att leva så länge. Men för offren är det viktig att få upprättelsen att gärningsmannen fick vad han förtjänade för varje offer han utsatt. Det är en mental grej, det är inte en praktisk grej.
kan bara instämma. För har han fått 10 år för vart övergrepp så kan ju varje offer sanningsenligt, inför sig själva och sin omgivning säga: han fick 10 år för det han gjorde mot mig.
Samma situation i Sverige, där kan en av de tio säga, han fick 8 månader för det han gjorde mot mig...en viss skillnad.
 
Nej, för tar man offrets perspektiv så blir det ju inte så. Säg att 10 år är normen för en våldtäkt i USA. Så våldtar han 20 st, men får bara 100 år i straff. Då är det ju 10 st offer som inte fått upprättelse. Det är ju det som är poängen! Poängen är inte om gärningsmannen får sitta 10 år i fängelse eller hela livet ut, poängen är att alla offer fått upprättelse.

Det är inte absurt att dömas till 200 års fängelse om man tar offrens perspektiv. Däremot för en person som är 50 år gammal blir det ju såklart en märklig dom, eftersom han knappast kommer att leva så länge. Men för offren är det viktig att få upprättelsen att gärningsmannen fick vad han förtjänade för varje offer han utsatt. Det är en mental grej, det är inte en praktisk grej.
Som brottsoffer så hade jag struntat fullkomligt i om en person döms till 100 eller 200 år så länge personen aldrig kommer ut. Inlåst är inlåst.
 
Som brottsoffer så hade jag struntat fullkomligt i om en person döms till 100 eller 200 år så länge personen aldrig kommer ut. Inlåst är inlåst.
Enig, men i Sverige kommer väl alla ut?
I snitt sitter en livstidsdömd i fängelse i 16 år har jag för mig.
Alldeles för lite som i Yara-fallet t.ex.
Där blev det väl 14 för en och livstid för en. Utvisades dock inte, för att det var för farligt för dom att återvända, efter att de hade torterat ihjäl flickebarnet.
Där hade 100 år suttit fint, eller åtminstone 75.
De männsikorna ska ju aldrig få komma ut. Inte komma i kontakt med sina barn eller barnbarn. Inte med några barn.
 
Enig, men i Sverige kommer väl alla ut?
I snitt sitter en livstidsdömd i fängelse i 16 år har jag för mig.
Alldeles för lite som i Yara-fallet t.ex.
Där blev det väl 14 för en och livstid för en. Utvisades dock inte, för att det var för farligt för dom att återvända, efter att de hade torterat ihjäl flickebarnet.
Där hade 100 år suttit fint, eller åtminstone 75.
De männsikorna ska ju aldrig få komma ut. Inte komma i kontakt med sina barn eller barnbarn. Inte med några barn.
Man kan visst dömas till livstids fängelse i Sverige och då få sitta inne resten av sitt liv. Livstid är livstid, om straffet är tidsbestämt "från början" så att säga så är det ju inte livstid. Det är åtminstone det jag lärt mig under mina juridikkurser.

Jag klipper från https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/fangelse/ :
Efter att ha avtjänat minst tio år av straffet kan den dömde ansöka om att få sitt livstidsstraff tidsbestämt. Om tingsrätten går med på ansökan, får det tidsbestämda straffet inte vara kortare än 18 år, som är det längsta tidsbegränsade straff som kan dömas ut i Sverige.

Alla beslut om att omvandla livstidsstraff till tidsbestämt straff avgörs i Örebro tingsrätt. Kriminalvården och Rättsmedicinalverket yttrar sig bland annat om hur den dömde skött sig under strafftiden respektive risken för återfall i grov brottslighet.
 
Enig, men i Sverige kommer väl alla ut?
I snitt sitter en livstidsdömd i fängelse i 16 år har jag för mig.
Alldeles för lite som i Yara-fallet t.ex.
Där blev det väl 14 för en och livstid för en. Utvisades dock inte, för att det var för farligt för dom att återvända, efter att de hade torterat ihjäl flickebarnet.
Där hade 100 år suttit fint, eller åtminstone 75.
De männsikorna ska ju aldrig få komma ut. Inte komma i kontakt med sina barn eller barnbarn. Inte med några barn.
Jag kommenterade inte svenska förhållanden utan de i USA.

Livstid i Sverige är en annan sak, men folk kommer inte ut efter ett bestämt antal år vid livstid utan kan få straffet tidsbestämt.
 
Som offer hade jag i många lägen hellre sett att förövaren fick 12 år istället för 4. Längre tid människan inte går på gatorna. Allt över livstid spelar ju noll roll.
Och jag ville inte att min förövare skulle få fängelse alls, jag var rädd för att berätta vad han gjort för att det skulle kunna innebära att han fick fängelse. Vad brottsoffer tycker om påföljden är inte så lämpligt att ta hänsyn till.
 
Som brottsoffer så hade jag struntat fullkomligt i om en person döms till 100 eller 200 år så länge personen aldrig kommer ut. Inlåst är inlåst.
Det är du, men det verkar som om brottsoffren i USA anser att det är bättre att veta att just övergreppet på just dem renderar i 10, 15 eller 20 års fängelse och att var och en av deras olyckssystrar belönas med samma respons från rättssystemet.
Det hela kostar inte mer än en faktisk livstidsdom, förutom den mer värdiga behandlingen av de enskilda brottsoffren.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp