Bukefalos 28 år!

Vad är arbetsförmåga?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Nej jag tycker att det är jättelätt att gå så det borde ju alla kunna lära sig med, åtminstone till brevlådan det är ju inte så långt.
Fast vad har fysiska problem med social kompetens att göra?
Wille KAN ju uppenbarligen umgås med folk eftersom hon tidigare har gjort detta och folk här har träffat henne och sagt att hon kan föra normala samtal men här på nätet så vägrar hon bete sig och säger att folk är äckliga, att folk har fula saker hemma, osv. Det borde hon verkligen kunna låta bli att skriva.
Hon har ju haft jobb inom administration och då bör man väl ändå kunna göra normala samtal med kunder?! Men hon vägar konstant att bete sig här och skyller på att hon inte har något filter
 
Fast vad har fysiska problem med social kompetens att göra?
Wille KAN ju uppenbarligen umgås med folk eftersom hon tidigare har gjort detta och folk här har träffat henne och sagt att hon kan föra normala samtal men här på nätet så vägrar hon bete sig och säger att folk är äckliga, att folk har fula saker hemma, osv. Det borde hon verkligen kunna låta bli att skriva.
Hon har ju haft jobb inom administration och då bör man väl ändå kunna göra normala samtal med kunder?! Men hon vägar konstant att bete sig här och skyller på att hon inte har något filter
Man kan ha psykiska funktionsvariationer som påverkar ens sociala förmåga, därför jämför jag med en fysisk funktionsvariation så det ska bli lättare att förstå.
 
Fast vad har fysiska problem med social kompetens att göra?
Wille KAN ju uppenbarligen umgås med folk eftersom hon tidigare har gjort detta och folk här har träffat henne och sagt att hon kan föra normala samtal men här på nätet så vägrar hon bete sig och säger att folk är äckliga, att folk har fula saker hemma, osv. Det borde hon verkligen kunna låta bli att skriva.
Hon har ju haft jobb inom administration och då bör man väl ändå kunna göra normala samtal med kunder?! Men hon vägar konstant att bete sig här och skyller på att hon inte har något filter

Många andra här vägrar ju också att bete sig schysst. Inte för att två fel gör ett rätt, men man kanske i alla fall inte ska kasta sten i glashus...
 
När jag är som jag är så blir jag skuldbelagd eller ghostad. Så jag känner inte att jag har rätt att finnas på samma sätt som andra. Ingen verkar vilja vara med mig. Alltså är det fel på mig.
Nu vet jag ju inte hur det är i verkliga livet men de gånger du blir skuldbelagd här på forumet är ju när du uttrycker dig så att någon blir sårad?

Jag uppfattar det som att du tror att ingen av oss andra någonsin får anstränga oss för att vara hyfsat goda medmänniskor.
Att bara konstatera att ”såhär är jag” betyder inte att man tvunget måste bli accepterad för det?
I alla relationer (oavsett familj, vänskap eller kärlek) så måste iallafall jag allt som oftast vara eftertänksam och försöka vara den bästa versionen av mig själv. Skulle alla, fullständigt ofiltrerat, uttrycka sina åsikter så tror jag inte världen skulle vara speciellt trevlig.
Självklart får man lov att vara precis hur man vill (inom rimliga gränser vad gäller sådant som är lagligt tillåtet) men om man inte är beredd att arbeta med de mindre goda sidorna av sin personlighet för att bli en bättre vän, partner eller för all del medmänniska, så kan man inte klandra andra för att de tar avstånd.

Ingen människa är felfri och de allra flesta vuxna jag känner jobbar ständigt med sig själva för att, dels må bra men också för att kunna vara givande i relation till andra.
Saknar du vänner och upplever att de du lyckats bli vän med ständigt drar sig undan och avslutar vänskapen så är det oundvikligt att till slut fundera på hur det är att vara vän med dig?

Det är inte rimligt att bara förvänta sig att bli accepterad precis som man är utan att ibland rannsaka sig själv för att se om man faktiskt borde bli accepterad precis som man är. Att skylla på alla andra och deras oförmåga att förstå är inte bara ohållbart, det är ett ganska oskönt sätt att se på sina medmänniskor.
 
Att vara lite avig kan jag förstå, sociala koder är inte lätt... men det finns ju en gräns mellan att kanske låta en groda hoppa ur munnen ibland och att faktiskt öppet och naket såra folk. Då talar jag allmänt, inte om @Wille.

Det känns gammalt och tokigt att skylla på att en inte vet bättre eller inte kan läsa av en situation, det går att vara tyst också, eller upprepa frasen som om den vore sagd till en själv och se hur det känns - eller om skadan redan är skedd och någon blivit sårad, att i alla fall be om ursäkt.
Jag är jättetrött på att plumpa människor ska ursäktas med att de antingen är "raka och minsann säger som det är" eller "inte förstår sig på sociala koder". Det går att vara tyst också, om man inte vet hur man är snäll eller artig.
 
Att vara lite avig kan jag förstå, sociala koder är inte lätt... men det finns ju en gräns mellan att kanske låta en groda hoppa ur munnen ibland och att faktiskt öppet och naket såra folk. Då talar jag allmänt, inte om @Wille.

Det känns gammalt och tokigt att skylla på att en inte vet bättre eller inte kan läsa av en situation, det går att vara tyst också, eller upprepa frasen som om den vore sagd till en själv och se hur det känns - eller om skadan redan är skedd och någon blivit sårad, att i alla fall be om ursäkt.
Jag är jättetrött på att plumpa människor ska ursäktas med att de antingen är "raka och minsann säger som det är" eller "inte förstår sig på sociala koder". Det går att vara tyst också, om man inte vet hur man är snäll eller artig.
Fast om man inte förstår sociala koder, ska man då "sluta prata"?


Jag menar inte att man jämnt ska skylla på att man inte förstår, men vi har alla olika lätt och en medelväg där folk gör så gott de kan men inte behöver vända ut och in på sig för att inte råka trampa någon på tårna och att folk inte vågar öppna munnen är olyckligt. Självklart så bör man be om ursäkt om det går snett, men folk behöver inte vara så ömtåade heller och kräva ursäkt för minsta lilla.
 
Fast om man inte förstår sociala koder, ska man då "sluta prata"?


Jag menar inte att man jämnt ska skylla på att man inte förstår, men vi har alla olika lätt och en medelväg där folk gör så gott de kan men inte behöver vända ut och in på sig för att inte råka trampa någon på tårna och att folk inte vågar öppna munnen är olyckligt. Självklart så bör man be om ursäkt om det går snett, men folk behöver inte vara så ömtåade heller och kräva ursäkt för minsta lilla.
En medelväg vore väl utmärkt. Det finns ju utöver missförstånd stora skillnader mellan kulturer och genrell jargong också, men det är inte det jag pratar om. :) Jag upplever inte att folk generellt är särskilt ömtåade och är väl knappast något fantastiskt exempel själv heller... men vuxna människor får ta något slags ansvar för hur de bemöter andra individer tycker jag. Det GÅR att lägga locket på om en anar att en kommentar kanske är oönskad, för de allra flesta. Det går att ta en sekund och tänka till, om en ofta misstolkas.
 
Jag tycker det låter som du inte är frisk från din utmattning. Speciellt om du bara har vart deltidssjukskriven.

Jag kan bara jämför med mig själv som har varit utmattad. Jag var heltidssjukskriven i nästan ett år och upptrappning på ett lugnt anpassat jobb i ett halvår. Jag gick även på en specialistmottagning för utmattning och de påpekade att det var viktigt att det fanns energi kvar efter jobbet innan man trappade upp.

Om jag var du så skulle jag boka en tid hos en vettig läkare. Alternativt skicka en remiss till en specialistmottagning för utmattade och låta dem göra en bedömning.

Jag förstår att du inte har energi till att göra något och det går inte att bara rycka upp sig. Du ska ju inte behöva ha det som du beskriver det.
 
Obs uttalar mig inte om @Wille just nu (har tvärtom väldigt svårt hur folk försökt klistra en autismdiagnos på henne tidigare enbart utifrån vad hon väljer att skriva på ett forum).

Angående diskussionen om att lära sig socialt samspel; det börjar bli vanligare att habiliteringen erbjuder social färdighetsträning vid autism (eller psykiatrin i de fall de har hand om patientgruppen med autism utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning). Dom gånger jag pratat med patienter om det har jag varit väldigt tydlig med att det kan vara en hjälp som gör en tryggare i sociala situationer men det botar inte funktionsnedsättningar. Svårigheterna inom socialt samspel kommer att finnas kvar, svårt att säga i exakt vilken omfattning. Ibland kanske man "förbättras" så pass att funktionsnedsättningen inte längre märks lika tydligt för omgivningen men då kräver det ofta extremt mycket energi av individen (tänk alla kvinnor som fejkat tills dom blir utmattande, deprimerande och/eller ångestfyllda).

Och @Lobelia kan vi snälla sluta sprida myten om att psykologer inte ställer diagnoser? Det må se olika ut på enskilda mottagningar, men generellt; psykologer ställer diagnoser precis som all sjukvårdspersonal kan ställa diagnos dom har kompetens att ställa. Socialstyrelsen "I allmänhet är det läkare eller tandläkare som ställer diagnos. Men all hälso- och sjukvårdspersonal som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, en funktionsnedsättning eller en skada kan ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens."
Källa https://www.socialstyrelsen.se/kuns...gler-och-riktlinjer/vem-far-gora-vad/diagnos/ pga orkar inte leta upp rätt paragraf en söndagsförmiddag
 
Det jobbet finns nog inte. Men vill ha mer administrativa arbetsuppgifter och kunna nyttja kunskaper om permakultur och skogsträdgård.
Om du vill ha mer administrativa uppgifter, vad finns det för arbete då? Var? Och vad krävs för att nå dit?
När jag söker finns det ju föreningar osv som håller på med det, men det är ju inget heltidsjobb, men kanske att du kan få in en fot där på din fritid? Vara där, skaffa kontakter och erfarenhet', kanske till och med till slut hålla guidade turer eller vad som helst.
Holma utanför Höör i skåne har en ny kurs i skogsträdgård på distans i höst där du är nere i Höör några helger, resten är på distans https://www.holmafolkhogskola.se/skogstradgardsdesign-distans/
Där kan du knyta kontakter också.
 
Om du vill ha mer administrativa uppgifter, vad finns det för arbete då? Var? Och vad krävs för att nå dit?
När jag söker finns det ju föreningar osv som håller på med det, men det är ju inget heltidsjobb, men kanske att du kan få in en fot där på din fritid? Vara där, skaffa kontakter och erfarenhet', kanske till och med till slut hålla guidade turer eller vad som helst.
Holma utanför Höör i skåne har en ny kurs i skogsträdgård på distans i höst där du är nere i Höör några helger, resten är på distans https://www.holmafolkhogskola.se/skogstradgardsdesign-distans/
Där kan du knyta kontakter också.
Precis vad jag tänkte på också! Borde finnas fler liknande ställen i Sverige?
 
Jag har rensat bort lite fler inlägg, skulle kunna tänka mig att låsa tråden också men behåller den öppen.
 
Oavsett TS och hennes livssituation så är arbetsförmåga en intressant frågeställning. På den tiden det begav sig hette det 8 timmars arbete, 8 timmars vila, 8 timmars sömn. Men där handlade det också om anställningssäkerhet och reglering av arbetstiden. Det togs förgivet att man hade arbetsförmåga för 8 timmars dagligt arbete. Det handlade främst om män och av dessa var merparten inom industrin. Senare i samband med att löner och arbetsvillkor reglerades (WWII var en viktig faktor) kom alltfler kvinnor ut på arbetsmarknaden. Idag har Sverige relativt hög (men inte så hög som jag trodde) kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden https://www.theglobaleconomy.com/rankings/Female_labor_force_participation/ men även där handlade det om 8 timmar + att kvinnorna fortfarande ansvarade för merparten av ansvaret för hemmet.

Det har ju varit en hel del dividerande ang rätt till heltid och rätt till deltid genom åren och jag kan se båda sidorna. Rätt till heltid är lagstadgat men inte rätt till deltid (tror jag vid en snabb googling). Bör vi ha även en laglig rätt till deltid? Betyder arbetsförmåga helt enkelt att man kan arbeta sina 8 timmar även om det innebär att man inte orkar någonting förutom just att fullfölja sina arbetsuppgifter. I själva ordet ligger ju faktiskt att det ska vara oavhängigt det övriga livet, inklusive fritidsintressen. Ska man verkligen baka in, arbetsförmåga + fritidsintressen + städa, diska, allmänt fixa resten av livet eller inte?

AF har fått en hel del kritik för att deras definition är ganska snäv vad gäller just arbetsförmåga. Borde AF luckra upp sina regler eller är de bra som de är?

Så många intressanta frågor och funderingar runt ordet arbetsförmåga.
 
Oavsett TS och hennes livssituation så är arbetsförmåga en intressant frågeställning. På den tiden det begav sig hette det 8 timmars arbete, 8 timmars vila, 8 timmars sömn. Men där handlade det också om anställningssäkerhet och reglering av arbetstiden. Det togs förgivet att man hade arbetsförmåga för 8 timmars dagligt arbete. Det handlade främst om män och av dessa var merparten inom industrin. Senare i samband med att löner och arbetsvillkor reglerades (WWII var en viktig faktor) kom alltfler kvinnor ut på arbetsmarknaden. Idag har Sverige relativt hög (men inte så hög som jag trodde) kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden https://www.theglobaleconomy.com/rankings/Female_labor_force_participation/ men även där handlade det om 8 timmar + att kvinnorna fortfarande ansvarade för merparten av ansvaret för hemmet.

Det har ju varit en hel del dividerande ang rätt till heltid och rätt till deltid genom åren och jag kan se båda sidorna. Rätt till heltid är lagstadgat men inte rätt till deltid (tror jag vid en snabb googling). Bör vi ha även en laglig rätt till deltid? Betyder arbetsförmåga helt enkelt att man kan arbeta sina 8 timmar även om det innebär att man inte orkar någonting förutom just att fullfölja sina arbetsuppgifter. I själva ordet ligger ju faktiskt att det ska vara oavhängigt det övriga livet, inklusive fritidsintressen. Ska man verkligen baka in, arbetsförmåga + fritidsintressen + städa, diska, allmänt fixa resten av livet eller inte?

AF har fått en hel del kritik för att deras definition är ganska snäv vad gäller just arbetsförmåga. Borde AF luckra upp sina regler eller är de bra som de är?

Så många intressanta frågor och funderingar runt ordet arbetsförmåga.
Jag har inte så bra koll på kritiken mot AF, de brukar väl tycka att man behöver ha minst 25% arbetsförmåga för att ingå i deras program.
Försäkringskassan däremot, där har jag ett och annat ont ord att säga. rätt många för att vara ärlig! Men de har ju å andra sidan faktiskt bara lytt order, det handlar inte om att enskilda handläggare är elaka utan att de har fått ett uppdrag att minska sjukdagarna. Vi har fått den politik vi röstat fram. Tyvärr
 
Oavsett TS och hennes livssituation så är arbetsförmåga en intressant frågeställning. På den tiden det begav sig hette det 8 timmars arbete, 8 timmars vila, 8 timmars sömn. Men där handlade det också om anställningssäkerhet och reglering av arbetstiden. Det togs förgivet att man hade arbetsförmåga för 8 timmars dagligt arbete. Det handlade främst om män och av dessa var merparten inom industrin. Senare i samband med att löner och arbetsvillkor reglerades (WWII var en viktig faktor) kom alltfler kvinnor ut på arbetsmarknaden. Idag har Sverige relativt hög (men inte så hög som jag trodde) kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden https://www.theglobaleconomy.com/rankings/Female_labor_force_participation/ men även där handlade det om 8 timmar + att kvinnorna fortfarande ansvarade för merparten av ansvaret för hemmet.

Det har ju varit en hel del dividerande ang rätt till heltid och rätt till deltid genom åren och jag kan se båda sidorna. Rätt till heltid är lagstadgat men inte rätt till deltid (tror jag vid en snabb googling). Bör vi ha även en laglig rätt till deltid? Betyder arbetsförmåga helt enkelt att man kan arbeta sina 8 timmar även om det innebär att man inte orkar någonting förutom just att fullfölja sina arbetsuppgifter. I själva ordet ligger ju faktiskt att det ska vara oavhängigt det övriga livet, inklusive fritidsintressen. Ska man verkligen baka in, arbetsförmåga + fritidsintressen + städa, diska, allmänt fixa resten av livet eller inte?

AF har fått en hel del kritik för att deras definition är ganska snäv vad gäller just arbetsförmåga. Borde AF luckra upp sina regler eller är de bra som de är?

Så många intressanta frågor och funderingar runt ordet arbetsförmåga.
Männen har 68 % deltagande och kvinnorna har 60 % frågan är vad de mätt och vilka som då faller bort. De där 8 % kan ju stå för deltidstjänster och föräldraledighet och samt vård av sjukt barn.
 
Männen har 68 % deltagande och kvinnorna har 60 % frågan är vad de mätt och vilka som då faller bort. De där 8 % kan ju stå för deltidstjänster och föräldraledighet och samt vård av sjukt barn.

Vilket är intressant i den meningen att räknas då inte deltid som arbete, eg arbetsförmåga? Föräldraledighet/VAB bör väl räknas som arbete eftersom personen fortfarande har en anställning och det är, som jag förstår det, det som räknas. Annars borde väl Sverige ligga långt ner eftersom de flesta andra länder, inklusive västvärlden inte har samma förmåner.
 
Vilket är intressant i den meningen att räknas då inte deltid som arbete, eg arbetsförmåga? Föräldraledighet/VAB bör väl räknas som arbete eftersom personen fortfarande har en anställning och det är, som jag förstår det, det som räknas. Annars borde väl Sverige ligga långt ner eftersom de flesta andra länder, inklusive västvärlden inte har samma förmåner.
Det är ju omöjligt att veta eftersom man inte vet vad som står bakom siffrorna.
 
Är det när man klarar ett jobb, men inget annat i livet? Eller ska man orka med hushållet och det som är kvar av orken är arbetsförmåga? Eller ska orken räcka till både hushåll och något intresse i viss grad, och att det som är kvar av orken är arbetsförmåga?

Enligt Socialen och Arbetsförmedlingen är Arbetsförmåga den tid man klarar jobba i privat eller offentlig sektor, att man sedan inte har ork att "jobba" hemma eller vara social spelar ingen roll i deras sett att tänka.

Tacka Alliansen och Bildt så mycket för dessa snäva regler, då det är deras politik och sedan blockad av de röd-grönas förslag att återinföra lite mer humana regler som ligger till grund för dessa bedömningar av arbetsförmåga.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Skola & Jobb Svårt få till en vettig rubrik. Men hur fungerar det egentligen i följande scenario: Fast heltidsjobb. Sjukskriven 50% sen flera år...
2
Svar
20
· Visningar
986
Kropp & Själ Jag har ringt psykakuten två gånger idag, men båda gångerna har jag lagt på luren innan jag kommit fram. Jag tycker inte att mitt...
Svar
6
· Visningar
676
Senast: ginnies
·
Kropp & Själ Ursäkta rörig text, men det är natt. Jag vet inte var jag ska vända mig för att få hjälp. Jag mår jättedåligt och är desperat. Har...
Svar
6
· Visningar
808
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 849
Senast: Grazing
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp