Vad är arbetsförmåga?

[MissFideli]

Jag började hos en ny psykolog för ett drygt år sen efter många misslyckade försök hos andra. Hon kör med en "ny" form av terapi som heter ACT (Acceptance and Commitment Therapy) och jag använder mig av en bok som heter Lyckofällan av Russ Harris.
För mig har den boken varit en ögonöppnare, många aha-upplevelser.

Den handlar om fällan att man tror att andra är lyckligare än de faktiskt är, mycket pga sociala medier där folk delar de positiva sakerna. Men även för att man själv "tar andra förgivet" baserat på det man ser/hör. Den handlar också om den nog rätt vanliga fällan, att man "måste bli lycklig för att må bra".

Jag rekommenderar verkligen den boken, det är ingen dyr bok och man behöver ju inte använda den i terapeutiskt syfte om man inte vill.

 

[Lobelia]

Jag började hos en ny psykolog för ett drygt år sen efter många misslyckade försök hos andra. Hon kör med en "ny" form av terapi som heter ACT (Acceptance and Commitment Therapy) och jag använder mig av en bok som heter Lyckofällan av Russ Harris.
För mig har den boken varit en ögonöppnare, många aha-upplevelser.

Den handlar om fällan att man tror att andra är lyckligare än de faktiskt är, mycket pga sociala medier där folk delar de positiva sakerna. Men även för att man själv "tar andra förgivet" baserat på det man ser/hör. Den handlar också om den nog rätt vanliga fällan, att man "måste bli lycklig för att må bra".

Jag rekommenderar verkligen den boken, det är ingen dyr bok och man behöver ju inte använda den i terapeutiskt syfte om man inte vill.

Intressant boktips, tack!

 

[parellikusken]

Jag började hos en ny psykolog för ett drygt år sen efter många misslyckade försök hos andra. Hon kör med en "ny" form av terapi som heter ACT (Acceptance and Commitment Therapy) och jag använder mig av en bok som heter Lyckofällan av Russ Harris.
För mig har den boken varit en ögonöppnare, många aha-upplevelser.

Den handlar om fällan att man tror att andra är lyckligare än de faktiskt är, mycket pga sociala medier där folk delar de positiva sakerna. Men även för att man själv "tar andra förgivet" baserat på det man ser/hör. Den handlar också om den nog rätt vanliga fällan, att man "måste bli lycklig för att må bra".

Jag rekommenderar verkligen den boken, det är ingen dyr bok och man behöver ju inte använda den i terapeutiskt syfte om man inte vill.

Jag har gått en ACT-kurs som var riktigt bra, så jag kan också rekommendera det.
Boken har jag dock inte hört om.

 

[MissFideli]

Jag har gått en ACT-kurs som var riktigt bra, så jag kan också rekommendera det.
Boken har jag dock inte hört om.

Jag gillar konceptet! Känns mer naturligt och kanske mer hållbart i längden. Om än inte enkelt att praktisera.

 

[Sassy]

Jag gillar konceptet! Känns mer naturligt och kanske mer hållbart i längden. Om än inte enkelt att praktisera.

Jag har också gått i ACT-terapi, i samband med att jag var sjukskriven för några år sedan. Det gjorde enormt mycket skillnad, men jag upplevde att det var lite mer uppförsbacke att ta till mig i början jämfört med tex KBT. (KBT som enskild terapiform är inte alls bra för mig, jag blir bara bättre på att driva mig själv hårdare än jag orkar...)

 

[MissFideli]

Jag har också gått i ACT-terapi, i samband med att jag var sjukskriven för några år sedan. Det gjorde enormt mycket skillnad, men jag upplevde att det var lite mer uppförsbacke att ta till mig i början jämfört med tex KBT. (KBT som enskild terapiform är inte alls bra för mig, jag blir bara bättre på att driva mig själv hårdare än jag orkar...)

Nej, enkelt är det inte. Det är svårt att lära om, att ta sig ut ett "känt" beteende/tankesätt. Men jag känner att när/om man lyckas, är detta mer hållbart än de flesta andra terapityperna.

 

[tanten]

Det är alltid ett problem om man ägnar all tillgänglig tid till soffan och sociala medier (eller spelar datorspel ell vad man väljer) Helt oberoende om det handlar om beroende eller inte.

Då hinner man inte göra något annat även om man skulle orka. Och då skriver jag generellt och inte om TS

Alltid ett problem? Din värld är svartvit.

Jag är njursjuk och både trött och hjärntvätt. Jag ligger en stund på soffan varje dag och jag sitter med buke varje dag. För att jag varken fysiskt eller psykiskt orkar annat.

Jag gör en massa annat också men tiden vid .datorn är min återhämtning. Efter det kan jag promenera med hunden eller köra ved, eller vad som nu behöver göras.

 

[Tonto]

Alltid ett problem? Din värld är svartvit.

Jag är njursjuk och både trött och hjärntvätt. Jag ligger en stund på soffan varje dag och jag sitter med buke varje dag. För att jag varken fysiskt eller psykiskt orkar annat.

Jag gör en massa annat också men tiden vid .datorn är min återhämtning. Efter det kan jag promenera med hunden eller köra ved, eller vad som nu behöver göras.

Men Lobelia skrev "Om man ägnar ALL TILLGÄNGLIG TID till soffan och sociala medier" inte en liten stund.

 

[manda]

Ja, men eller hur! Dagar jag kommer ur sängen till soffan är bra. Men det är ju sjukdom som är grundproblemet, inte att jag ligger i soffan.

Alltid ett problem? Din värld är svartvit.

Jag är njursjuk och både trött och hjärntvätt. Jag ligger en stund på soffan varje dag och jag sitter med buke varje dag. För att jag varken fysiskt eller psykiskt orkar annat.

Jag gör en massa annat också men tiden vid .datorn är min återhämtning. Efter det kan jag promenera med hunden eller köra ved, eller vad som nu behöver göras.

 

[Wille]

Vad är det som gör att du inte tycker att du har rätt att finnas på samma sätt som andra? Vad grundar du det på?

Att jag är ensam. Och jag upplever att omvärlden kräver att jag är perfekt, vilket jag inte är. Och när jag inte är perfekt så duger jag inte.

Är du trött fysiskt eller mentalt? Du behöver inte svara men det kanske kan ge dig något att fundera över skillnaden mellan de två och att komma fram till vilket som stämmer in på dig.

Både och tror jag. Känner mig som 100 år emellanåt.

Jag tycker det låter som du inte är frisk från din utmattning. Speciellt om du bara har vart deltidssjukskriven.

Jag kan bara jämför med mig själv som har varit utmattad. Jag var heltidssjukskriven i nästan ett år och upptrappning på ett lugnt anpassat jobb i ett halvår. Jag gick även på en specialistmottagning för utmattning och de påpekade att det var viktigt att det fanns energi kvar efter jobbet innan man trappade upp.

Om jag var du så skulle jag boka en tid hos en vettig läkare. Alternativt skicka en remiss till en specialistmottagning för utmattade och låta dem göra en bedömning.

Jag förstår att du inte har energi till att göra något och det går inte att bara rycka upp sig. Du ska ju inte behöva ha det som du beskriver det.

Det är väl en fem år sedan jag kraschade helt. Så det har ju hunnit gå tid. Hjärnan är fortfarande något ur gängorna. Märkte det på jobbet när sommarblommorna kom och jag räknade fel, räknade dubbelt och tog fel växter. Men klarar ju jobbet annars. Och man ska tydligen inte förvänta sig att orka något efter jobbet. Tvingar mig att duscha och äta när jag kommer hem, så det funkar ju uppenbarligen också under lite tvång.

Om du vill ha mer administrativa uppgifter, vad finns det för arbete då? Var? Och vad krävs för att nå dit?
När jag söker finns det ju föreningar osv som håller på med det, men det är ju inget heltidsjobb, men kanske att du kan få in en fot där på din fritid? Vara där, skaffa kontakter och erfarenhet', kanske till och med till slut hålla guidade turer eller vad som helst.
Holma utanför Höör i skåne har en ny kurs i skogsträdgård på distans i höst där du är nere i Höör några helger, resten är på distans https://www.holmafolkhogskola.se/skogstradgardsdesign-distans/
Där kan du knyta kontakter också.

Jag kan inte på rak arm säga vad det skulle vara för jobb. Ska jag jobba inom någon förening så behöver jag få betalt då jag inte har råd att jobba gratis. Jag kan ju inte ha både ett heltidsjobb och ett ideellt arbete. Det orkar jag verkligen inte.

Holma har jag hört talas om men det finns inte en chans i världen att jag klarar av att ta mig dit. Klarar att åka max 6 mil hemifrån. Jag behöver något som är 100% distans om det ska funka för mig.

 

[sjoberga]

Och man ska tydligen inte förvänta sig att orka något efter jobbet.

Fast man får väl sätta sina egna förväntningar och göra sina val kring hur mycket man vill arbeta respektive ha ork utanför arbetet. Frågan som ställdes var i mer formell mening kring arbetsförmåga tänkte jag - och huruvida andra då ska gå in och finansiera den orken.

Om jag bedömer att jag bara klarar att jobba 75% för att ha tillräckligt med ork kvar efter jobbet så kan jag försöka söka en sådan tjänst och/eller prata med min arbetsgivare om mina önskemål. På motsidan står att jag måste se till att dra ned på kostnadssidan så att det fortfarande går ihop sig med inkomsten som blir kvar och att jag kan vara nöjd med den delen av situationen.

(Det finns en lite för stark heltidsnorm men det finns också ganska stora möjligheter inom många yrken att frångå den.)

 

[bettysmatte]

Holma har jag hört talas om men det finns inte en chans i världen att jag klarar av att ta mig dit. Klarar att åka max 6 mil hemifrån. Jag behöver något som är 100% distans om det ska funka för mig.

Bara en idé. Kontakta skolan och lägg korten på bordet. Be din psykolog skriva ett intyg på att du inte klarar av att åka, ifall skolan vill ha det. Och börja sedan jobba på att ta dig längre hemifrån. Jag har för mig att din psykolog hade en plan för hur du skulle arbeta med det? Det är ju verkligen inte hållbart att inte kunna röra sig längre ifrån sitt hem än så!

För övrigt lät utbildningen såpass lockande att jag - som inte ens är speciellt intresserad av odling - nästan blev sugen på den....

 

[åke]

Alltid ett problem? Din värld är svartvit.

Jag är njursjuk och både trött och hjärntvätt. Jag ligger en stund på soffan varje dag och jag sitter med buke varje dag. För att jag varken fysiskt eller psykiskt orkar annat.

Jag gör en massa annat också men tiden vid .datorn är min återhämtning. Efter det kan jag promenera med hunden eller köra ved, eller vad som nu behöver göras.

Samma här. Att vila,spela något spel och läsa lite på buke ger mig ork att fortsätta efter en stund.

 

[Lobelia]

Att jag är ensam. Och jag upplever att omvärlden kräver att jag är perfekt, vilket jag inte är. Och när jag inte är perfekt så duger jag inte.

Omvärlden kräver samma saker av dig som av alla andra. Så om du inte duger om du inte är perfekt så duger ingen, det finns ingen som är helt perfekt och vist är du unik som person, det är vi alla, men inte unik i den meningen att det krävs mer av dig än av någon annan. Och ja det finns perfektionister som kräver allt och lite till, individer, men det är inte det vanliga.

Det är väl en fem år sedan jag kraschade helt. Så det har ju hunnit gå tid. Hjärnan är fortfarande något ur gängorna. Märkte det på jobbet när sommarblommorna kom och jag räknade fel, räknade dubbelt och tog fel växter. Men klarar ju jobbet annars. Och man ska tydligen inte förvänta sig att orka något efter jobbet. Tvingar mig att duscha och äta när jag kommer hem, så det funkar ju uppenbarligen också under lite tvång.

Förvänta sig att orka något efter jobbet, ja myndigheternas krav är hårda, för att andra ska finansiera den orken krävs en hel del, det är ju så att pengarna ska komma någonstans ifrån. Du kan själv finansiera den genom att arbeta mindre (och få mindre lön), men det gäller att hitta ett sådant jobb. Sen är det också personligt hur man hanterar sina begränsningar, det är många som känner att de inte orkar med något mer än sitt jobb. Skulle folk få bestämma själv hur mycket de orkar jobba och få bibehållen lön skulle det bli många som jobbade mindre eller inte alls.[/QUOTE]

 

[Wille]

Om du vill ha mer administrativa uppgifter, vad finns det för arbete då? Var? Och vad krävs för att nå dit?
När jag söker finns det ju föreningar osv som håller på med det, men det är ju inget heltidsjobb, men kanske att du kan få in en fot där på din fritid? Vara där, skaffa kontakter och erfarenhet', kanske till och med till slut hålla guidade turer eller vad som helst.
Holma utanför Höör i skåne har en ny kurs i skogsträdgård på distans i höst där du är nere i Höör några helger, resten är på distans https://www.holmafolkhogskola.se/skogstradgardsdesign-distans/
Där kan du knyta kontakter också.

Kollade utbildningen nu och ser att den är på 25% och då får man inte csn. Och att lägga 25% utöver jobbet funkar inte. Jag har för övrigt redan gått en kvällskurs i skogsträdgårdsodling (men tyckte inte riktigt att den var bra). Har också boken Skogsträdgården.

 

[Raderad medlem 68338]

Kollade utbildningen nu och ser att den är på 25% och då får man inte csn. Och att lägga 25% utöver jobbet funkar inte. Jag har för övrigt redan gått en kvällskurs i skogsträdgårdsodling (men tyckte inte riktigt att den var bra). Har också boken Skogsträdgården.

Lägg tiden du spenderar här på distansplugg istället

 

[em-pirre]

Lägg tiden du spenderar här på distansplugg istället

Men det är ju liksom inte riktigt så enkelt. Du tror inte att Wille har förstått det? Hon är ju inte dum?

Jag jämför det med att säga åt någon som har ätstörningar att "bara börja äta mindre/mera". Liksom no shit.

 

[ginnies]

Att jag är ensam. Och jag upplever att omvärlden kräver att jag är perfekt, vilket jag inte är. Och när jag inte är perfekt så duger jag inte.

Fast det är svårt att veta vad du menar med perfekt.
Det är ingen som bryr sig om hur du städar eller vad du gör eller var du bor etc. Hur mkt eller lite ved du har eller vad du planterar i trädgården eller om du vilar i din hängmatta.

Däremot -om det är så- att du uttrycker dig lika plumt om andra, eller om andras tyckande, bara för att du menar " att det är så du är" så jo så försvinner nog en del. Och då utgår jag från hur du skriver ibland och som-även om du inte menar det alls- uppfattas av andra som mer elakt.
Om det är så så får du nog ändra dig där både IRL och i skrift.

 

[Raderad medlem 68338]

Men det är ju liksom inte riktigt så enkelt. Du tror inte att Wille har förstått det? Hon är ju inte dum?

Jag jämför det med att säga åt någon som har ätstörningar att "bara börja äta mindre/mera". Liksom no shit.

Eftersom @Wille har ett stort intresse för ämnet brukar det ju gå lättare tänkte jag. Jag hade aldrig orkat plugga tex matte. Det hade blivit en för stor uppförsbacke för mig. Men att läsa om ngt en är intresserad av/brinner för är liksom inte samma sak

 

[Wille]

Fast det är svårt att veta vad du menar med perfekt.
Det är ingen som bryr sig om hur du städar eller vad du gör eller var du bor etc. Hur mkt eller lite ved du har eller vad du planterar i trädgården eller om du vilar i din hängmatta.

Däremot -om det är så- att du uttrycker dig lika plumt om andra, eller om andras tyckande, bara för att du menar " att det är så du är" så jo så försvinner nog en del. Och då utgår jag från hur du skriver ibland och som-även om du inte menar det alls- uppfattas av andra som mer elakt.
Om det är så så får du nog ändra dig där både IRL och i skrift.

Jag har ingen anledning att ändra mig. Igår frågade jag folk som känner mig hur de uppfattade mig, om de tyckte jag sa elaka saker och så. INGEN tyckte jag sa elaka saker. Två av dessa cirka tio personer var också fd. Bukefalister. Så e har sett mig skriva här.

Men här är folk utstuderat elaka mot mig. En person var jag vän med på fb och hon tog information jag la upp på fb, skickade det till mina ovänner och sen fick jag se mig citerad här på Buke. DET är elakt. Då är man medveten om att man gör någon illa. Så är jag aldrig. Men folk väljer att kalla mig elak när jag missförstås, när mina åsikter ogiltigförklaras eller när min erfarenhet skiljer sig från andras.