Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

G

Galathea

Lite spinoff på tråden angående vad man anser är en svår hund. Jag funderade lite mer på det och tänkte på det att man kanske spontant ser en bruksras eller jaktras som "svår", än en vinthund eller sällskapshund, då det känns som att det lättare går fel med de tidigare. Alltså, säg att man sitter och rekommenderar raser som ju ofta sker här på buke. Om en person som är träningsintresserad då köper en afghan så kommer den personen säkert bli besviken för att det är svårt att motivera en afghan när man tränar. Och det är ju inte direkt en perfekt matchning. Men hunden kommer inte må dåligt av det. Om man å andra sidan sätter en bc hos en som bara vill ha en sällskapshund så känns det som större risk att hunden mår dåligt, blir stressad, aggressiv, rädd osv.

Som det kom fram i den andra tråden så är ju de flesta raserna mer eller mindre svåra beroende på vad för situation det sätts i förhållande till. Då funderade jag lite på vad andra säger är svårt med just sin ras. :) Säg att jag är helt ny med hundar och intresserade av just din ras, vad säger du då?

Jag kan ju börja. Själv möter jag en hel del som är intresserade av afghanhunden och som vill veta mer. Då nämner jag alltid dels pälsen, det krävs att man sköter den! Dels deras egensinnighet och självständighet. Vill man tävla lydnad och vara säker på att lyckas så skall man välja en annan ras. Afghaner kan - när dom vill. Man brukar ju säga så om många raser, som jaktraser över lag t.ex. Dom ska ju tänka självständigt. Men jag har inte mött på någon ras som "slår" afghanen i självständighet så att säga. Vet man bara om de sakerna så är det i övrigt ingen svår hund. Det brukar jag också säga. Jag kan känna att det låter negativt att bara räkna upp det "svåra" med rasen, men det känns som att folk så lätt går och tror att det är en prydnadshund som aldrig får jobba.

Är folk mer intresserade så tar jag såklart upp det med socialisering, afghaner skall vara ganska reserverade men utan rädslor eller dumheter, så en bra socialisering tycker iaf jag är viktigt. Och ett gott tålamod och stor portion humor från mattes/husses sida. Afghanen är ingen porslinshund trots att det ser ut som det när man ser dom på utställningar. Det är en tokig, sprallig, vild hund med mycket jaktinstinkt och självständighet, så dom kräver givetvis en del dom med. :)

Men som sagt, vad säger ni om era raser när någon frågar? :p
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Med risk för att låta som en skrytmaja - min hund är fantastisk!:p

Jag är extremt nöjd med henne och tänker ibland att jag haft jättetur som fått henne.

Hon är lättlärd, lättmotiverad, följsam, social, nyfiken, orädd och tuff men signalkänslig. Hon är en väldigt enkel hund tycker jag.

Till det negativa hör att hon är väldigt envis, har en mycket stark jaktinstinkt och blir blockerad i jaktsituationer och har ibland lätt till att ge en ett retsamt långfinger.

edit: Jag har en borderterriertik, 2,5 år gammal.
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

"Han är inte så söt som han ser ut!" är väl det jag brukar säga när folk frågar om min hund och säger att han ser så snäll och lugn ut.

Jag har en kooikerhondje och jag nämner alltid för en blivande spekulant att dessa hundar inte är några nallebjörnar och är inte alls lika cavalieren eller welshen som dom så många gånger blir ihopblandad med.

Problem med motivationen tycker jag överlag är ett genomsyrande drag i rasen. Men om man hittar vilka knappar man ska trycka på- då har man verkligen en superhund! Agility och spår är dom ofta fenomenala på, då dessa grenar är ganska självbelönande. Så om man letar efter en blivande agilitystjärna har man verkligen funnit rätt ras!
Dom är egensinniga och självständiga och kan ha en stor portion jakt i sig, detta bör man också vara medveten om när man väljer denna hund.

Dom är ganska vassa och kan vara mycket reserverade, så social- och miljöträningen är jätteviktig.

Har jag glömt något?
Dom är otroligt vackra, men kanske för söta för sitt eget bästa? :)
Jag tycker att kooikern kan räknas som en "svår hundras". Men det är också många många av mina bekanta med samma ras som inte alls upplevt det lika tufft som jag har gjort. Så det är nog individuellt!
Jag är i alla fall supernöjd med hur min vovve "blev", nu när han snart är tre år och är stabil och lätttränad.
Men vägen dit har varit krokig...
 
Senast ändrad:
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Med risk för att låta som en skrytmaja - min hund är fantastisk!:p

Jag är extremt nöjd med henne och tänker ibland att jag haft jättetur som fått henne.

Hon är lättlärd, lättmotiverad, följsam, social, nyfiken, orädd och tuff men signalkänslig. Hon är en väldigt enkel hund tycker jag.

Till det negativa hör att hon är väldigt envis, har en mycket stark jaktinstinkt och blir blockerad i jaktsituationer och har ibland lätt till att ge en ett retsamt långfinger.

edit: Jag har en borderterriertik, 2,5 år gammal.

Jag kan säga samma sak om min DSG :love:
Skillnaden är att hon är följsam, men har stor radie när hon är lös. Kan vara en bra bit bort (om hon får göra som hon vill) men har alltid koll på mig.
Envis är hon inte direkt, en viss egensinnighet finns o hon retas aldrig.

Sånt som kan vara till nackdel för människor o som de bör veta är just att dsg kan vara vaktig o gillar att jaga. Kräver att få använda huvudet. :D
I övrigt perfekta hundar då de oftast är väldigt tillgivna o förarveka, blir inte trotsiga..
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Men som sagt, vad säger ni om era raser när någon frågar? :p

Att det är lätt att underskatta rasen och tro att den automatiskt är enkel, trevlig och väluppfostrad. Samt att variationerna är mycket stora och man bör verkligen sätta sig in i vilken uppfödare/linje man väljer hund ifrån, man får inte per automatik det man vill ha bara för att man väljer en sådan här hund. Brukar också nämna att en jaktgolden vanligtvis kräver lite mer än en vanlig golden, det är inte helt och hållet samma hund "fast med mera färg".

Det positiva är att det är allroundhundar som funkar till det mesta och är allra oftast (!) trevliga att ha att göra med.
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Jag tycker själv inte att det är ett problem, men många kan nog tycka att det är lite jobbigt att flatten är så flamsig och valpig väldigt länge, och på så sätt tycka att den är lite "svår".
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Med risk för att låta som en skrytmaja - min hund är fantastisk!:p

Jag är extremt nöjd med henne och tänker ibland att jag haft jättetur som fått henne.

Hon är lättlärd, lättmotiverad, följsam, social, nyfiken, orädd och tuff men signalkänslig. Hon är en väldigt enkel hund tycker jag.

Till det negativa hör att hon är väldigt envis, har en mycket stark jaktinstinkt och blir blockerad i jaktsituationer och har ibland lätt till att ge en ett retsamt långfinger.

edit: Jag har en borderterriertik, 2,5 år gammal.

Lite sådär skulle jag vilja beskriva min terrier också (westie). Han är så himla okomplicerad i allting, och är det något jag ska påpeka på är det jakten.

Det enda jag kan komma att tänka på med just rasen är att den kräver ordentlig pälsvård för att hålla sig fin. En westie ska trimmas, och emellanåt kammas ur ordentligt. Skulle dock kalla en fullt utvecklad westiepäls mycket lättskött.

Sedan finns ju schäfer också. Jag har funderat lite eftersom att jag tycker att det är en okomplicerad hund..Hm. Ser man till iaf brukssidan finns en del kamplust både socialt och jakt, hundarna är ofta temperamentsfulla. Fördelen är väl at schäfern överlag är ganska förig. Dock skulle jag vilja säga att de flesta högtempande brukshundarna är snabba i sitt tänk och verkliga opportunister (det är alla hundar, men jag tycker det märks väldigt tydligt här) och det gäller att ligga ett steg före i tänket.

Kort och gott kanen brukshund nog bli ett pain in the ass i fel händer. Men vet man vad man ska göra av hela kitet så finns det nog få hundar som är så enkla.
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Jag tycker själv inte att det är ett problem, men många kan nog tycka att det är lite jobbigt att flatten är så flamsig och valpig väldigt länge, och på så sätt tycka att den är lite "svår".

Jag sträcker upp handen på det, och på många andra retrieverraser också.
För min del hade det varit "svårt". Inte för att jag inte tror att jag skulle kunna hantera det, helt enkelt för att det inte alls går ihop med det jag värdesätter. Jag tycker min schäfer är en flamsfia..men så träffar man typ en flatte och känner "thank god för schäfer"..haha :D
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Min nuvarande hund(whippet) tycker jag är en glad liten skit som ibland tar sig lite för stora friheter. Hon har super svårt för att ta ett nej och hon ÄÄÄÄÄÄLSKAR alla hundar och människor lite för mycket;)
Hon behöver verkligen få rusa av sig varje dag och sedan ligga nära,nära och gosa i soffan.
Nu är hon ju bara 6 månader och mycket av det där hör ju till åldern, så jag känner att jag har svårt att säga hur rasen är. Väntar några år innan jag uttalar mig om det:)

Min förra hund var en Basenji hane.
Basenji är en urhund och det är svårt att förstå för många vad det innebär innan dom verkligen träffar och lär känna en sådan hund.
Dom har stor integritet och är mycket självständiga.
Socialisering är A och O! Dom måste utsättas för många andra sorters hundar och vara i olika miljöer för att bli trevliga hundar.
Jag skulle bestämt avråda en första hunds familj med barn att köpa en Basenji, och har man ett liv där man träffar många olika människor och hundar så kanske inte en B-hane är något för dig.
Hanarna är också ofta väldigt påverkade i löpningstider, en del kan bli helt tokiga.
Tyvärr märkte jag att det i Basenji kretsar var helt ok att en hanhund bet en familjemedlem, eller någon annan människa/hund. Det förklarades med att "det är så dom är".
Till valpköpare berättas det inte på det viset, utan man säger att dom är "skarpa" och vill vara ifred när dom vilar eller äter någonting. Dom är också "egensinniga".
Min kille accepterade bara mig, andra kunde han bita utan förvarning om dom kom för nära.
Han kunde i ena stunden vara jätte glad och trevlig med andra hundar, men i nästa gick han rakt på och attackerade. Han bet mig för att komma åt en annan hund som gick på andra sidan vägen.
Han var en omplacering och ett resultat av dålig socialisering och uppfostran, så jag säger absolut inte att alla B är som han var!

Tyvär blev situationen ohållbar och jag var tvungen att ta bort honom.
Det jag vill berätta med det här är att Basenjis kan bli jätte trevliga i rätt händer och hos en människa som förstår dom, men det kan också gå jätte fel...

Det här inlägget blev jättelångt:o men det är en viktig fråga för mig:(
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Jag tycker själv inte att det är ett problem, men många kan nog tycka att det är lite jobbigt att flatten är så flamsig och valpig väldigt länge, och på så sätt tycka att den är lite "svår".

Jag har en golden och tycker flamsigheten är det enda svåra med henne. Hon är väldigt lätt att träna i lydnad osv eftersom hon gör allt för godis och lek.

Men i vardagen tycker jag det är jättejobbigt. Bland nytt folk och hundar blir hon så flamsig så hon nästan slår knut på sig själv. Blir jag lite irriterad på henne så blir hon en clown. Blir jag glad över nåt, det blåser ute, det regnar, det snöar, hon ser en rolig pinne på promenaden, ett barn leker osv = flams!

Nu vet jag iofs att mesta delen av hennes flams är stressrelaterad samt hör till åldern.

Men nästa hund blir förmodligen inte en retriever, och det av den enda anledningen att jag passar inte ihop med flamseriet. :grin:
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Om folk frågar mig om saluki så säger jag att det är en hund som mår bäst av att få röra sig ordentligt och måste få springa lös då och då för att vara riktigt glad, men att de sällan är speciellt lätta att ha lösa pga jaktinstinkten och självständigheten. Folk verkar ofta få för sig att de är utmärkta soffhundar som nöjer sig fint med att bara gå vanliga småpromenader och inte göra så mycket mer, lite som om de vore prydnadshundar och det vill jag inte att folk ska tro.

Annars är de otroligt lätta till sättet och kräver knappast någon pälsvård (om man inte råkar få en saluki med enormt mycket behäng på öron och svans, då behövs de borstas ibland).

Blir folk sedan sugna på att köpa saluki så gör jag tydligt för dem att kolla upp vilken typ de vill ha rent exteriört samt förklarar för dem varför en saluki ser ut som den gör och varför det inte alltid är helt underbart med att försöka avla fram en "utställningsvariant" av en hund...

tillägg: även jag ser till att personer förstår att man inte ska förvänta sig en lydnadsstjärna om man köper saluki, men säger också att de ofta gillar att göra små tricks och få träna lite allt möjligt för att få tänka lite.
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Jag har en golden och tycker flamsigheten är det enda svåra med henne. Hon är väldigt lätt att träna i lydnad osv eftersom hon gör allt för godis och lek.

Men i vardagen tycker jag det är jättejobbigt. Bland nytt folk och hundar blir hon så flamsig så hon nästan slår knut på sig själv. Blir jag lite irriterad på henne så blir hon en clown. Blir jag glad över nåt, det blåser ute, det regnar, det snöar, hon ser en rolig pinne på promenaden, ett barn leker osv = flams!

Nu vet jag iofs att mesta delen av hennes flams är stressrelaterad samt hör till åldern.

Men nästa hund blir förmodligen inte en retriever, och det av den enda anledningen att jag passar inte ihop med flamseriet. :grin:

Amen till det!

Nu har jag lite "tur" och har en otypisk golden för tillfället som inte är så jätteflamsig, men det är också min sista retriever. Just av den anledningen. :) Jag går och muttrar till hunden att "odla lite integritet för tusan...!".
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Nu har ju inte jag en ras, utan en siberian husky-schäfer korsning... Så jag hade nog inte rekommenderat min blandning till vem som helst -med andra ord kan man nog säga att jag "avskräcker" dem från att skaffa en "schafsky" även fast jag är supernöjd med min vovve :love: så är arbetet man behöver lägga ner på många hundar av denna korsningen inte för alla.

Oftast är dock folk som frågar mer intresserade av vad hunden min är för något snarare än att de skulle vilja ha en likadan själv. ;)
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Vi har en tibetansk terrorist. ;)

En snäll, tillgiven, intelligent hund. Faktiskt väldigt intelligent. Men kanske inte den lydigaste i världen. Han funkar bra för oss, men har sitt eget huvud. Och det är väl rasen i kubik.

En brukshundsmänniska som tävlar lydnad skulle gråta blod. :p Men vi tycker att han är den mest fantastiska hunden i världen. Vi älskar honom som han är. Det är vår första hund och vi lär oss tillsammans med honom.

Men tibbarna är lite speciella, det har jag förstått från andra som haft tibbar. Framförallt är de så snabbtänkta och intelligenta. Och roliga hundar.

Norrland
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Det finns jättemånga som frågar om var mina schäfrar kommer ifrån, "dom är ju så lugna och väluppfostrade"! JA, när det inte gäller jobb, för då är det fullt ös som gäller!
Om man vill ha en hund att jobba med så ÄR schäfern den ultimata hunden, tkr jag! Dom är väldigt "förlåtande" om man gör fel.. "gör om, gör rätt" tycks dom tänka:love:
Däremot så är dom inte lämpliga sällisar pga att dom bör få utlopp för sin energi. Annars blir det lätt överslag på diverse sidor (aggresivitet, tugg, utfall, osv). Dom kräver inte flera timmar om dagen men tre fyra ggr i veckan ska dom nog arbeta iaf:)
Jag VET att det finns en massa människor därute med sällskapsschäfrar men bara för att dom inte har problem så hindrar det inte mig från att tycka synd om dessa hundar som går rund som zombies, och inte får utlopp för det dom är avlade att göra!
DET brukar jag ( i en nerkortad version) säga till folk som är gröna och intresserade:)
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Då säger jag åt dem att vara noga med att se vilka linjer de kollar/köper ifrån. Och att de engelska linjerna är friskare och mer mentaltstabila än de amerikanska.

(ESS)
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

en ung labrador är som en jordfräs på amfetamin. fast de blir rätt trevliga sådär i åttaårsåldern.
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Med risk för att låta som en skrytmaja - min hund är fantastisk!

Jag är extremt nöjd med henne och tänker ibland att jag haft jättetur som fått henne.

Hon är lättlärd, lättmotiverad, följsam, social, nyfiken, orädd och tuff men signalkänslig. Hon är en väldigt enkel hund tycker jag.

Var det jag som skrev det där ?

Just nu är jag extremt fascinerad av min hund. Vi fick hem vår nya kattunge idag. Hunden är väldigt intresserad, men läser av kattens signlar klockrent ! Katten är jätterädd för hunden än så länge, och det förstår min kloka lilla hund. Även om det rycker i hela henne att få leka med katten så förstår hon att katten inte är redo.

Jag har en Australisk terrier (tack till Gnist, som fick upp mina ögon för den rasen)
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Amen till det!

Nu har jag lite "tur" och har en otypisk golden för tillfället som inte är så jätteflamsig, men det är också min sista retriever. Just av den anledningen. :) Jag går och muttrar till hunden att "odla lite integritet för tusan...!".

Men hallihallå!! Om det är den anledning du har till byte av ras ska du verkligen inte skaffa dig en clown ..

..eh staff menade jag :angel:
 
Sv: Vad säger du om din ras *spinoff på svår-tråden*

Det finns jättemånga som frågar om var mina schäfrar kommer ifrån, "dom är ju så lugna och väluppfostrade"! JA, när det inte gäller jobb, för då är det fullt ös som gäller!
Om man vill ha en hund att jobba med så ÄR schäfern den ultimata hunden, tkr jag! Dom är väldigt "förlåtande" om man gör fel.. "gör om, gör rätt" tycks dom tänka:love:
Däremot så är dom inte lämpliga sällisar pga att dom bör få utlopp för sin energi. Annars blir det lätt överslag på diverse sidor (aggresivitet, tugg, utfall, osv). Dom kräver inte flera timmar om dagen men tre fyra ggr i veckan ska dom nog arbeta iaf:)
Jag VET att det finns en massa människor därute med sällskapsschäfrar men bara för att dom inte har problem så hindrar det inte mig från att tycka synd om dessa hundar som går rund som zombies, och inte får utlopp för det dom är avlade att göra!
DET brukar jag ( i en nerkortad version) säga till folk som är gröna och intresserade:)

Håller med! Speciellt om det där med det fetstilta. Jag får också höra att min är så lugn...sen när man sätter nyckeln i låset och startar är det andra bullar :)
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
6 237
Hundavel & Ras Jag har så smått börjat fundera på en till hund inom ett par år, men känner att jag behöver bolla lite tankar om rasval. Tack på förhand...
7 8 9
Svar
179
· Visningar
10 202
Senast: Bulldoozer
·
Hundavel & Ras Hej! Det är spännande tider för mig och min familj, då vi äntligen känner att det är en bra tid att skaffa hund. Tanken är att besöka...
2
Svar
38
· Visningar
1 607
Senast: Dentaku
·
Övr. Hund Vi har bestämt oss för att utöka familjen med en hund. Nästa år kommer jag påbörja en utbildning på distans och kommer då vara hemma...
2
Svar
38
· Visningar
1 059

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp