Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

[Pepparn]

Kommer ihåg när jag för några år sedan först stötte på distans på "riktigt" genom att läsa Elisabeth Hjortvids bok. Wow, tänkte jag, jag har hittat grenen för mig. Det är detta jag letat efter hela mitt hästliv. Natur, lång och långsam träning och horsemanship. Dessa ryttare sätter verkligen hästens bästa i centrum och så hade jag plötsligt en hel hög distansryttare som förebilder.

Men ju mer jag läser och hör, desto fler faller bort från min lista över idoler. Vart tog den långsamma träningen vägen? Vart tog hästens bästa vägen? För mig är det inte imponerande att snabbt ta sig upp i klasserna på en, enligt mig, alldeles för ung häst. Lång långsam träning hörs som ett mantra i distanssammanhang men när väl "tävlingskåtheten" slår till är detta budskap som bortblåst. Och vad sänds för signaler till nybörjare, som jag själv?

Till er som inte känner igen sig i min, kanske något överdrivna bild, ovan: ni är fortfarande mina förebilder.

/Karin

 

[CK]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Detta är ett känsligt, men intressant ämne.

Det är ju dubbla budskap, enligt de bästa tränarna och många böcker så ska man ju gå varsamt fram, medan man snabbt blir uttagen till landslag och får fina priser om man gasar på med sin unga häst.

Vad är vitsen med ett sånt pris som "årets rookie"?

 

[mahlmt]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Framförallt när man har en talangfull häst som tycks kunna springa hur fort som helst på alla tävlingar. Ingen reaktion i benen eller flackande puls. Då är det lätt att tänka att denna häst klarar allt. Det är bara att gasa mer, även på längre tävlingar.
Vissa hästar klarar en säsong medan andra klarar tre sen är det stopp. Distanslistan är full av hästar med några snabba år o där de dök upp från ingenstans o försvann fort.
Tyvärr lär man sig inte från andras misstag. Man måste göra dem själv.
// Linda

 

[Gomir]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

För mig är LSD träningen en "ursäkt" för att upptäcka världen, att i lugnt tempo prova nya vägar och kalhyggen.
Det är också ett utmärkt sätt att verkligen lära känna sin häst och att vänja hästen vid att vara ute i många timmar.
Jag tror inte att det finns några genvägar, har du gjort din grundträning ordentligt så har du möjligheten att ha en häst att tävla på i väldigt många år.
Distansritt är en uthållighetssport och det förvånar mig att det finns så många distansryttare som vill ha snabba resultat och verkar sakna uthållighet.
Så Karin som ny får du välja dina förebilder och inte tappa illusionen om distanssporten, det finns så många sätt att rida distans på var och en hittar sin plats.
Jag tycker att det är jättebra att du ifrågasätter och att du verkar ha förstått vikten av LSD träningen.
Har du fuskat med grunden så rasar huset förr än du anar.
Min 5 åring går LSD träning och så varvar jag med dressyr på ridbanan, målet är att hon skall gå en CR i år.
Ingela

 

[Gomir]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Vad det gäller att snabbt ta sig till landslaget, så tror jag att hållbarheten kommer att ha större betydelse var efter konkurrensen i toppen ökar.
Det kommer inte räcka med att ta sig dit utan att kunna hålla sig kvar, och då kommer dom hästar typ Ztefan att vara dom som blir uttagna till stora mästerskap.
Detta är vad jag tror om framtiden, men vad vet jag.
Ingela

 

[CK]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Distanslistan är full av hästar med några snabba år o där de dök upp från ingenstans o försvann fort.
// Linda

Distanslistan i all ära, men vi måste tänka på följande när vi läser den:

1. Vi vet inget om uteslutningar.
2. Vi vet inget om hästarnas hemmaträning. Nån som ser ut att ha debuterat hysteriskt fort kanske gått flera jättelånga distansträningar hemma?
3. Vi vet inte varför en stor andel av hästarna slutat tävla. En del ston kanske gått till avel, ryttaren har fått småbarn, hästen har dött i kolik, eller kanske söndersparkad av hagkompisen?
Kanske inte ens ryttaren tyckte distansritt var kul?

Så, man får passa sig för att dra egna slutsatser av distanslistan.

 

[Madde71]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Distanslistan i all ära, men vi måste tänka på följande när vi läser den:

1. Vi vet inget om uteslutningar.
2. Vi vet inget om hästarnas hemmaträning. Nån som ser ut att ha debuterat hysteriskt fort kanske gått flera jättelånga distansträningar hemma?
3. Vi vet inte varför en stor andel av hästarna slutat tävla. En del ston kanske gått till avel, ryttaren har fått småbarn, hästen har dött i kolik, eller kanske söndersparkad av hagkompisen?
Kanske inte ens ryttaren tyckte distansritt var kul?

Så, man får passa sig för att dra egna slutsatser av distanslistan.

Tack Camilla jag tänkte precis skriva ett inlägg liknande ditt. Tex kan man se att Ingrids hästar går upp i klasserna relativt snabbt. Men de rids långa träningspass hemma. Hon har inte tid eller lust eller pengar? att kuska landet runt med unga hästar på CR utan gör den träningen hemma. På hemmaplan finns ju Bergaritten och där brukar alla hennes hästar starta i och för sig. Detta är bara ett exempel där det kan se ut som hästarna går snabbt upp i klasserna men bakom döljer sig ändå lång förberedelse.

Årets rookie priset behöver ju inte gå till en ryttare eller häst som forcerat sin eller hästens väg till start på 160km!!! Det kan gå till en ryttare som funnits länge inom sporten (och på ett föredömligt sätt matchat fram hästen) och som på ett framgångrikt sätt debuterat på 160km, så ser jag det iallafall....

 

[mahlmt]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Det som är svårt med distans är att veta "lagom för just min häst".
Den där tävlings han kommer o knackar en på axeln när det går bra o tycker GASA.
Lyssnar man på hästen säger den säkert också GASA, hästar vet inte sitt eget bästa.
Där måste man som ryttare o ansvarig för hästen under tävling ta sitt ansvar.
// Linda

 

[Litenvit]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Det är just därför att det här med att "gasa" oftast ligger närmare till hands både för hästen och för den mindre rutinerade distanryttaren, som jag anser att budskapet entydigt bör vara: träna långsamt, tävla långsamt till en början.

Senare, när man vet mer om distansritt, när man förhoppningsvis lärt sig mer om hästens träningslära, hur den svarar rent kroppsligt på träning och hur man tyder gränserna mellan skadlig och uppbyggande träning - då kanske man kan anpassa sin träning och "hotta upp" den lite till.

Innan dess: nej. Träna långsamt - det är den väg som ger minst risk för hästens hälsa och som ändå tar dig rätt väg. Om du inte är värsta proffsryttaren med sponsorer som kräver snabba resultat, vad har du då som stressar dig? Spelar det nån roll om SM blir nästa år eller året efter det?

 

[Litenvit]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Årets rookie priset behöver ju inte gå till en ryttare eller häst som forcerat sin eller hästens väg till start på 160km!!! Det kan gå till en ryttare som funnits länge inom sporten (och på ett föredömligt sätt matchat fram hästen) och som på ett framgångrikt sätt debuterat på 160km, så ser jag det iallafall....

Det är väl just så det är tänkt. Diila är väl inte direkt nån unghäst som kvalats upp för fort och Gulds karriär har väl inte heller varit alltför forcerad? Det ska vara ryttare på hästar som förtjänstfullt debuterad på högre distansklasser som får priset.

Jag hoppas iallafall att det inte blir någon som blåser runt på en snabb 160 på en ung häst som får priset.

 

[zero_3]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Håller med de föregående att det är ett känsligt men intressant ämne. Men jag undrar när ni tycker det är lagom att starta sin första 160 km? 7-8 år? Givetvis vet jag att det är högst individuellt med tanke på allt som kan hända med en häst/ryttare, men bara på ett ungefär. Jag vill tillägga att jag bara ridit 50-80 km och inte är i närheten av att någonsin rida 160 km, men är nyfiken hur ni andra tänker eftersom det är ett intressant ämne.

 

[Stopek]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Håller med de föregående att det är ett känsligt men intressant ämne. Men jag undrar när ni tycker det är lagom att starta sin första 160 km? 7-8 år? Givetvis vet jag att det är högst individuellt med tanke på allt som kan hända med en häst/ryttare, men bara på ett ungefär. Jag vill tillägga att jag bara ridit 50-80 km och inte är i närheten av att någonsin rida 160 km, men är nyfiken hur ni andra tänker eftersom det är ett intressant ämne.

Ja som sagt, intressant och nu ord från en som heller inte ridit 160 km.

Jag tror att en rutinerad distansryttare tidigare vet när det är dags för 160 km än en orutinerad. Den orutinerade behöver nog ta det säkra före det osäkra och senarelägga debuten på 160. Runt 10-11 år är väl lagom för ryttaren som tar fram sin första häst och kanske vid 8-9 år för den rutinerade om hästen är en som arbetat sedan tidiga år, kanske med galopp.

Det här med långsamt eller fort, är ju en ständig diskussion. Alla är SÅ ense om att man skall rida långsamt. Vad som man anser som långsamt varierar och också vad man anser att mängden långsamt skall vara innan man går fort. Själv tror jag att det beror allra mest på den individuella hästen och att man först när man har rutin har förmågan att avgöra om hästen klarar det i tidiga år, likaväl som man har rutin att veta när den unga hästen kan gå långt.

Min syn på distans är dock att det sliter mer än vad de flesta egentligen vill erkänna och tro. En mycket tuff sport.

Hälsning Maja

 

[Madde71]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Svårt att säga, jag resonerar så här: När hästen gått ett par tolvor och känns pigg i mål, ätit och druckit bra och känns som den skulle kunna gå minst 4 mil till då man rider i mål. Då skulle jag ta upp hästen på 16mil. (detsamma gäller alla övergångar till längre sträckor)
Om hästen då är 8 eller 12 har mindre betydelse, men självklart så är långt och snabbt en kombination som kräver mkt vältränad häst!

 

[Madde71]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Ps, har inte heller ridit 16 (men hade tänkt göra det med mitt sto förra året om jag inte blivit gravid... nu backar vi och börjar om på 80km)

 

[edvarda]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Hästen bör absolut vara tio år innan den startar över den extremt krävande distansen 160 km. Startar man dem tidigare visar man att man inte har intresse av hållbarhet. Det finns ryttare som verkar tycka det är ok med kort karriär bara de får forcera hästen snabbt upp i klasserna. En arab tex är inte färdigvuxen förrän vid ca åtta års ålder. Sedan tar det 3-4 säsonger att få hästen mogen att starta 160 km(om man haft lyckan att finna en av de ytterst få individer som överhuvudtaget har sådan kapacitet).

 

[Pepparn]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Tack för era svar och tankar.

Jag vet ju att det finns många vettiga distansryttare, jag tränar själv ihop med två, men jag blir bara så trött när jag läser om alla dessa som forcerar med sina hästar, det känns ju som om det är de som får all mediabelysning och inte de som tränar långsamt och hållbart. Jag förstår att ju erfarnare man blir som distansryttare, desto mer kan man våga ligga närmre gränsen. Jag själv är kanske onödigt försiktig men hellre det känner jag.

Vad jag reagerar så starkt över är att det som upprepas gång på gång för oss nybörjare: LSD, verkar tappas bort ju högre upp man tar sig. En 6-årig häst är ju alltid en 6-årig häst (med individuella skillnader naturligtvis) och ska väl då ridas lika långsamt/snabbt/kort/långt av en nybörjare som av en elitryttare?!

Och när jag läser om ryttare som ska rida sina 7-åriga hästar på mästerskap blir jag riktigt skrämd och bedrövad. Ibland känns det som om det är ryttarens år av LSD som räknas och inte hästens!

/Karin

 

[Litenvit]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Vill bara göra ett tillägg till dina kloka ord, Pepparn:

Det är så lätt att missta god kondition med "häst som är färdigtränad".
Det är därför jag är lite undrande inför det här med konditionstest som parameter till hur bra en yngre häst i framtiden kommer att bli som distanshäst.
Det är ju inte konditionen som distanshästarna faller på längre fram i karriären (eller - visst kan en distanshäst råka åka ut p g a otillräcklig kondition, men det är ganska snabbt och lätt åtgärdat). Det som effektivt avslutar en distanshästs karriär är om den presterar över sin hållbarhetsnivå.

Man behöver inte heller pressa en häst till att prestera över hållbarhet - det gör en konditionsmässigt vältränad häst mer än gärna. Det är därför konceptet "Long Slow Distance" kom till - att man tränar hållbarheten genom lång, långsam distans tills dess att hästen är färdigvuxen, härdad och färdigmusklad. SEDAN kommer snabbhetsträning och kondition.

 

[SiZo]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Vad tycker ni om folk som klättrar lite fortare i klassera pga att de vill börja avla på hästen "så snabbt som möjligt" men ändå ha gott om prestationer på den?

 

[CK]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Svarar flera

En 6-åring är alltid en 6-åring, det håller jag med om.
Däremot är det en viss skillnad på en 6-åring som bara är riden i ett år, och dessutom uppfödd i stillhet.
Att jämföra hårdhet i skelett och senor med en lika gammal häst som fått rätt uppfödning, samt är grundligt och noggrant tränad sen 3-åldern är inte rättvist.
(tillägg) Jag anser inte att en sån häst egentligen ska gå långa distanser snabbare/fortare, men man har ju en helt annan grund att stå på.

Jag har heller inte förstått hur man kan gå ut och säga att en unghäst är lovande inom distans genom att den haft fina värden på konditionstestet? Det är ju som sagt inte hjärt-lungkapaciteten som är haken när det gäller att få fram distansstjärnor.

Att forcera att blivande avelssto är väl inte så tokigt egentligen. Håller hon för att gå snabbt upp i klasserna är det ju perfekt! Håller hon inte är det knepigare. Hur ska man då veta om hon kommer att nedärva dålig hållbarhet, eller om hon gick sönder pga träningen?

 

[Stopek]

Sv: Vart tog den långa långsamma träningen vägen?

Svårt att säga, jag resonerar så här: När hästen gått ett par tolvor och känns pigg i mål, ätit och druckit bra och känns som den skulle kunna gå minst 4 mil till då man rider i mål. Då skulle jag ta upp hästen på 16mil. (detsamma gäller alla övergångar till längre sträckor)
Om hästen då är 8 eller 12 har mindre betydelse, men självklart så är långt och snabbt en kombination som kräver mkt vältränad häst!

Lätt för dig att säga som har så mycket distansrutin. Som nybörjare med sin första häst är det inte så lätt att veta om hästen har ork för 4 mil till eller ej.

Det bekräftar bara det jag säger, med rutin så har man bättre förmåga att känna av.

Är du igång med båda hästar nu?

Hälsning Maja