Bukefalos 28 år!

Vi med svårlastade hästar!

Sv: Vi med svårlastade hästar!

Väldigt olika hur länge vi tränar...beror på hur mycket framsteg han gör typ
...

*kl*
I dag så kom en hov in i transporten iaf för han kliade sej på benet man han verkade inte tycka det var så farligt...Vi får fortsätta älta...
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

En annan variant är att träna kortare stunder och avsluta när hästen är positiv, tex gå upp på lämmen, beröm, gå därifrån (eller bara "inte lastträna"). Upprepa några ggr, gärna innan och efter ridningen eller så tex.
Så att det blir roligt och spännande med transporten.
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Ja, det är nog minst lika bra. Jag menade mest att håller man bara på i max en timma och det går framåt så kanske man ska testa en gång att hålla på i en timma till, och kanske lyckas hela vägen.

För mig var det iaf så att när hästen väl kom hela vägen upp på rampen så tog det inte lång tid innan han gick in helt. I början så satte han en eller båda framhovarna på rampen, kastade sig bakåt, sprang runt hörnet eller stegrade sig.
Men vet ju inte när de släpper och ibland kan det ju vara bra att höja kraven lite också. Visst ska man sluta när det går bra, men man får ju prova sig fram lite.
Hade jag slutat när han stannade på rampen med alla hovarna så hade jag ju missat när han gick in i transporten helt 15 minuter senare.

Menade bara att om en metod inte funkar så bra så kan man ju prova något annat, och se vilket som funkar bäst. Kanske var den första metoden bäst ändå, och då kan man gå tillbaka till den, men då har man iaf provat.

Säger inte att ett sätt är bättre än ett annat, bara att man får testa sig fram och dra slutsatsen själv.
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Hur länge tränar ni varje gång?

Min tanke när vi övade med min var att inte ge sig förrän han var inne, men håller man på i flera timmar så förstår jag att man "nöjer sig" med att sluta när man gör framsteg.

Annars om ni inte håller på så länge varje gång så skulle jag nog kört på, för när min började gå upp på rampen med alla hovar så tog det inte jättelång tid innan han gick in helt. Så det kanske är värt att köra på lite till i så fall.
Men som sagt, det beror ju helt på hur länge ni håller på nu.

när min häst gick upp på rampen så slutade jag så ca 20min varje dag höll jag på och det hjälpte nu lastar jag ca 2gånger i veckan och det är när vi åker iväg och rider ute i en annan skog samt sandtag :P och han går oftast in nu :P
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Jag tror att det beror på vad de tycker är läskigt. Och såklart är det individuellt.
Jag kan tänka mig att en häst som är rädd för själva transproten passar bättre med den metoden att man tar lite i tagen, och står på rampen.
Min är inte minsta rädd för transporten, står jättesnällt när han väl kommit in. Men han tycker rampen är läskig, så därför var ju det farliga över när han väl kommit upp på rampen. När han väl vågade sig upp på rampen så var det inga problem att gå in i transporten.

Man får se vad som passar bäst helt enkelt, menade inte att det är sämre att göra på något annat sätt.
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Kan berätta om min lille arabplutt.

Köpte honom 2006 då var han 1,7 år. hade aldrig åkt transport innan men in fick vi honom ganska lätt och så åkte vi hem de 3 milen.

2007 som 2 åring åkte han kanske 10 gånger. Det gick sådär att lasta men vi fick in honom på två personer. Var lätt svettig efter åktur. En tränare skulle lastträna honom och efter en timme så gav den personen upp. Phigalle bara stegrade,hingstsparkade och vägrade ta knappt en hov på lemmen.

2008 som 3 åring. Även detta året åkte vi inte så mkt med honom kanske en gång var tredje månad förutom ett tag under sommaren då vi åkte 4-5 gånger. Fick lasta med korsade rep och då gick han på ganska bra.Men han kunde som förut ibland stegra,sparka bakut ,backa bort från transporten.

2009 som 4 åring. Lastades 3 gånger fram till hösten. Nu gick det inte med liner längre bara stegra,kasta sej kom på knepet att lyfta in honom och det fungerade exemplariskt. Dvs en ledde och två personer la varsin arm under rumpen och på så vis puttade/lyfte honom sålika in. Inget stressmoment alltså.
I september började vi på ridskola om min vän hämtade oss en gång i veckan i en månad med sin transport och förbättring för varje gång. Bara att lyfta in honom och snart gjorde vi det med en som ledde och en med handen armen under rumpen. Tyvärr så kastade han sej en gång bakåt när han väl kom in i transporten vilket han aldrig gjort förut men vi fick in honom direkt men han kastade sej ytterligare två gånger direkt efter. Han inte gjort det sedan dess.

Köpte en egen transport i Oktober och efter det följde det snabb utveckling. Behövde som förut bara vara två som lastade och nu hade jag två igenridningar så i två veckor blev det att åka till ridskolan två gånger i veckan. Snart gick det så bra att han knallade in riktigt bra och ibland behövs det bara någon som tar handen på rumpan den sista metern så knallar han rakt in annars behövs inte ens det.Vi har alltid lastat brett och sedan flyttat mellanväggen men nu de sista 4-5 gångerna lastas han smalt! Vi har dock inte kommit så långt att jag gör allt själv men har vi bara en som stänger bak efter vi gått in så funkar det bra. Har även på de här få gångerna provat olika människor som lastat medans jag stängt och han är en lite av en enmanshäst när det gäller ledarskapet men han har faktiskt gått på riktigt bra.


Nu till vårat problem.
Så fort han är lastad och allt stängt så står han och sparkar tills vi åker.Står stilla under färd.

Innan vi lastar ut när vi håller på och fäller lemmen osv så står han och trampar och går fram och tillbaka. Lugnast är när jag lastar ur själv dvs att jag knäpper upp fram,går runt och öppnar bak och säger bakup. Men om man ska själv backa ner honom så börjar han alltid gå bakåt innan man hinner säga till och håller man mot då så backar han snabbare. Värst är det när vi är hemma.

Har nu ridhuskort med så vi lastar ca 3-4 dagar i veckan utan större sak. Tror nu på mängden lastningar och åka till ställen där hästen har roligt för att tycka det är roligt att gå in i transporten.
Min häst lastas mörkt,gillar inte när belysningen är tränd. Körs mörkt. Är det tändt så trampar han.
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

*kl*
Så här gjorde jag härom dagen. Ska börja med att berätta att min häst oftast går in om nån bakom puttar på, men då jag behöver kunna lasta själv så kände jag mig tvungen att lösa det problemet. Min häst går fram till rampen sen tar det stopp och han börjar backa.
Jag började med att parkera transporten så att jag hade gott om plats för det jag tänkt göra. Satte på hästen en lina och gick mot transporten avslappnat utan motstånd i linan men med bestämdhet. Hästen stannar som vanligt och då körde jag ut honom på volten och där fick han springa. När han grorde ansats att stanna själv så ficka han springa lite till och lite till tills jag lät honnom stanna och så gick vi mot transprten igen. Då stannade han igen och så gjorde jag om samma sak igen. Detta fick jag upprepa kanske 15 ggr innan han plötsligt helt lugnt gick in. mycket beröm och så gick vi ut igen efter nån minut. Gick sen ett varv och så mot transporten, hästen stannar och fick springa på volten ett tag igen. Sen gick han in och ut in och ut några gånger och då fick han gå till boxen få kvällsmat vatten och omvårdad. Nästa dag började jag likadant han stannade ett par ggr och fick gå på volten några varv och sen gick han in. Tog kanske10 minuter mot en timme dagen innan. Lika dant dagen efter det. Ett par stopp och varv på volten och sen in. I dag är tredje dan och nu får vi sen se hur det går men jag kommer nog vara förberedd med både lina och utrymme för långering ett bra tag. Sen ska han forsettningsvis lastas flera ggr i veckan.
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Jag tror att det beror på vad de tycker är läskigt. Och såklart är det individuellt.
Jag kan tänka mig att en häst som är rädd för själva transproten passar bättre med den metoden att man tar lite i tagen, och står på rampen.
Min är inte minsta rädd för transporten, står jättesnällt när han väl kommit in. Men han tycker rampen är läskig, så därför var ju det farliga över när han väl kommit upp på rampen. När han väl vågade sig upp på rampen så var det inga problem att gå in i transporten.

Man får se vad som passar bäst helt enkelt, menade inte att det är sämre att göra på något annat sätt.

Vad jag vet så var våran arab bara rädd för rampen inte själva transporten, men jag tycker att du gör helt rätt i att testa dig fram :)

lycka till nu och berätta hur det går sen :banana:
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

KL
Jag har märkt att det inte är min häst som är rädd för transporten, utan jag!! För ganska länge sen hade jag en häst som jag åkte skytteltrafik med till klinik, och hon var jättelättlastad utom mot slutet när hon anade vart vi skulle åka. Sen avlivades hon och i samband med det skulle jag hjälpa en kompis att lasta sin häst, och vi stod i 9 timmar innan hon klev på. Efter den pärsen är jag rädd för allt som har med transport av hästar att göra, och självklart fick min nya häst som jag haft några år nu också lastningsproblem, och det beror på mig, jag "smittade" nog henne, hon kände av min stress och oro inför detta hemska. Så jag tog hjälp av en fantastisk tränare och bestämde mig i samma veva för att inte lasta min häst öht, utan överlämna det nöjet till vänner som fixar det lätt. Jag har nog fått ett trauma för det här med lastning!
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Var den annonsen riktad till mig? Jag har redan fått hjälp, och det rekommenderar jag verkligen andra också. Det är guld värt att få en utomståendes blick på det hela. Men jag har slutat att lasta hästar!
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Var den annonsen riktad till mig? Jag har redan fått hjälp, och det rekommenderar jag verkligen andra också. Det är guld värt att få en utomståendes blick på det hela. Men jag har slutat att lasta hästar!

Hej, va bra att det har löst sig :laugh:. Vi igen älskar att lasta hästar och lösa "problem", folk tycker att vi är helknäppa när vi säger så. Meddelandet var helt allmänt, till den som känner att den kan behöva hjälp.
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Ahhh älskar ni att lasta hästar :D

Då ska jag ge er en liten utmaning :D Jag har en herre hemma som jag har jobbat med tryck och eftergift och det har funkat bra i början dvs det funkade i ett halvår. Men nu har han tröttnat och står hellre ut med trycket än att gå framåt. Dock går han på transporten på hemmaplan helt utan problem. Det är när vi är på bortaplan som han hellre står ut med trycket än att gå på. Och jag har tränat massor med honom på bortaplan så han är inte ovan vid att vara på bortaplan.

Vad skulle ni göra med en sådan häst?
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Jaa du, rolig typ! Råkar det vara frågan om ett kallblod? Har själv en shirevallack hemma som också tycker att det är han som skall bestämma när han skall gå in eller inte. Men mitt råd är, så länge han inte är rädd, vilket jag tror att han inte är eftersom han går in ibland, skulle jag öka trycket. Nu kommer alla som tycker om att kalla sig NH tränare att få spader kan jag tänka mig, men iden är absolut inte att slå in den, men att öka på trycket så att han känner att han hellre väljer att ta ett steg frammåt och slippa trycket. Med min kille, som står för ordet ENVIS har vi äntligen kommit fram till att han vinner inget på att dra ut på lastningen, han har altså gett upp...jess!! Men så har vi åkt också mycke på siståne. Nu har jag ju inte sett hästen så det är svårt att säga, men skoj låter det, och speciellt i mina öron som har en ägen herr envis hemma. Saken är ju en helt annan om hästen känner sig rädd och osäker. Jag tycker inte om att använda ord som NaturalHorsemanship och ledarskap, tanken är nog den samma, men jag kallar det för sunt bondförnuft och problemlösning, läs din häst. En sak till, var alltid ett steg envisare än han. Var bor du? Blev jätte intresserad! Det här blev jätte svårt att förklara i text, men hoppas det nu blev något vettigt skrivet. :)
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

När min häst lägger lika mkt tryck tillbaka i grimman som jag så flyttar jag honom i sidled istället.
Man kan aldrig ha en dragkamp med en häst, för så stark är man inte.

Knapplån
Nu har jag redan pratat med TS om den metod som jag använder, men så här gör jag.


Går fram till transporten och har vanlig grimma men ett grimskaft i modell lite längre.
Min häst är inte det minsta rädd för transporten utan tycker bara att det är bekvämare att stanna hemma.
Han kliver på rampen med framhovarna och där är det också oftast stopp. Hästen lägger sin tyngd bakåt o står med framhovarna bestämt på rampen. Fortsätter jag bara att dra då så kastar sig hästen bakåt eller reser sig på bakbenen och jag har ingen chans i världen att hålla honom.
(Kastar han sig så följer jag med honom bakåt o försöker behålla så jämt tryck som möjligt och sedan leder jag bara fram honom till rampen igen)

När det väl är stopp väljer jag att be hästen att kliva ett steg åt hästens högra sida (blir oftast så för att jag skulle vilja leda honom rakt in till vänster i transporten) Han kliver åt höger och några mm framåt -eftergift i grimman!
Sedan ber jag honom att ta ett steg till vänster och oftast kommer han då också lite längre fram.
Sist vi lastade hemifrån så behövde jag be om tre steg åt sidan så klev han på -utan att kasta sig en enda gång!
När vi skulle hem kastade han sig en gång o klev sedan in.
När han väl väljer att kliva på så kliver han raka vägen på med öronen framåt! :)

Jag går aldrig bort från transporten. Kastar han sig och väljer att springa på sidan av transporten så får han kliva upp på rampen från sidan också. Och hästens huvud ska alltid vara emot transporten.
Dock har jag alltid skydd på hans ben!


Jag har försökt på andra vis men det här är vad som fungerar för oss. Snälla kompisar har stått på sidan och smackat och petat och puffat, men då blir han bara förbaskad och vill inte alls istället.
Så fram i sköterdörren sitter min sambo med lite morötter. Och när jag säger till så kliver han upp, ger mig en morot och går runt och stänger.

När min häst väl är inne står han som ett ljus och man kan be honom flytta sig i sidled så man kan stänga.

Och jag lastar alltid i väldigt god tid, för är jag stressad så märker han det direkt och då vill han inte.
 
Senast ändrad:
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Fick hjälp med att lastträna lill tjejen (2 1/2 år) i veckan. Första gången hon går på en trailer. Har tidigare bara åkt buss tillsammans med sin mamma. Var lite nervös innan och hade ju ingen aning om hur hon skulle reagera. Hade grimma och kedja över nosryggen. Hade tagit ut mellanvägen och kört in transporten i ridhuset. Men min häst var en klippa som glatt gick in och bakade och gick in igen på kommando. Denna gång satte vi inte på bommen bak eller fällde upp luckan. Nästa gång blir det mellanväg och bom bak. Men taktiken hon använde var att låta grimskaftet vara slakt när hon gjorde rätt och hålla emot vid protest, väldigt basic. Inget godis, fick lite morötter när allt var klart.

Liten film. Så stolt…
http://www.youtube.com/watch?v=B7ivSKRUCr0

Hoppas på att få en häst som jag så småningom kan lasta själv
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Den taktiken ska jag prova!

Min häst började bråka vid lastning för ett år sedan efter att han halkade vid urlastning. Från att ha gått på självmant så måste jag nu ha någon som står bakom och hjälper till. Har vi linor så går han på med en gång.

Jag vill kunna lasta själv, känner mig så bunden om jag hela tiden måste anpassa mig efter den vänliga själ som ska hjälpa mig.

Har provat någon gång att lugnt vänta ut honom, det tog bra länge innan han gick in..
Och eftersom att han inte är minsta rädd så känns det nästan löjligt. Behöver hitta ett bra sätt där jag ensam kan övertyga honom om att han inte har så mycket annat val.
Nu var det länge sen jag försökte men blev lite peppad efter att ha läst i den här tråden :idea:

Ang att sätta lina runt frambommen så förstår jag inte hur folk vågar :eek:
De allra flesta hästar tycker jag brukar reagera med att gå bakåt om man drar framåt..
Min skulle nog resa sig och kasta sig baklänges.
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Det riktigt otäcka blir ju om hästen slår omkull, eller att grimskaftet går av och hästen far iväg baklänges. Den häst som inte blir rädd efter nåt sånt har nog nerver av stål.

Har du provat en sån där lastsele? Jag har själv ingen erfarenhet av dem då jag aldrig har åkt/lastat ensam, så jag vet inte hur de är. Tänkte bara om din pålle går på snällt med linor.
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Det låter som att klicker skulle kunna hjälpa dig? Så han blir positivt motiverad att gå in osv.
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

Ahhh älskar ni att lasta hästar :D

Då ska jag ge er en liten utmaning :D Jag har en herre hemma som jag har jobbat med tryck och eftergift och det har funkat bra i början dvs det funkade i ett halvår. Men nu har han tröttnat och står hellre ut med trycket än att gå framåt. Dock går han på transporten på hemmaplan helt utan problem. Det är när vi är på bortaplan som han hellre står ut med trycket än att gå på. Och jag har tränat massor med honom på bortaplan så han är inte ovan vid att vara på bortaplan.

Vad skulle ni göra med en sådan häst?


Jag skulle ha dragit bak grimman lite så den ligger ca 4cm bakom öronen de brukar bli ett bättre trycket så hästen ger med sig utan att det gör ont. kanske ha en lina för att visa vart han inte får gå, men om han är rädd för transporten kan man ställa den i hagen :P så gjorde vi med ett travar sto på 2år hon skulle inte in i den tills den stog i hagen med lite god mat i efter de travade hon rakt in :P
 
Sv: Vi med svårlastade hästar!

har en häst som kna vara knepig att ta in i finkan.
i början när jag ägde henne kunde hon bli panik rädd av att se en finka utan bil framför(varit uthyrningshäst)
provat flerea saker.
EN del funkade inte, träns vid lastning slet sönder,ögonbindel panik sprang iväg med mig(ja vi har provat allt)
Men det som fungerade bäst efter ett flretal timmar var.
om du kan ta in annan häst i finkan som är lugn, använd vanlig grimma eller montys och ett longeringlina
jag gick längst fram i finkan med en hink med gott.
lockade och pockade sen plötsligt vandra hon in i finkan.
Idag kan det se ut som följande
lasta henne utan annan häst. fungerar bra fram tills hon ställer sig pö rampen slänger sig runt och springer iväg oj hur manga gr ha jag inte släpats runt haha.
envis .) när hon star pa rampen ställer hon sig sidledes frambenen pö rampen bakbenen utanför.
När hon väl har alla sina 4 uppe kan hon sta i en timme innan hon ger upp och knallar in
hon är inte rädd i dag utan bara extremt envis:)
japp hon har pajat en husknut pa ett litet hus i sin förbifart med
hon är ju inte längre rädd för finkan utan bara envis och alla som är med har varit inblandade fr 1a början och vet hur hon är och fungerar.
är alla vaksamma och lyhörda fungerar allt super . vid lastning lägger jag alltid in en extra timme tids chemat:)
 

Liknande trådar

Hästhantering Precis som rubriken säger har jag en häst som är svår/jobbig att sko. Jag vet varför - en hovslagare har varit dum mot honom en gång -...
2
Svar
29
· Visningar
1 745
Senast: Askur2017
·
Träning Ni som har två eller fler hästar och ”vanligt” jobb/familj, hur lägger ni upp aktiveringen av hästarna? Har ni några smarta idéer/tips...
Svar
12
· Visningar
1 474
Senast: Miiikaela_
·
Ridning Hej! (det kanske är fel tråd men hoppas att det är ok) Min dotter har vid två tillfällen denna termin ramlat av en häst som har...
Svar
17
· Visningar
1 109
Senast: mamman
·
Hästhantering Jag har en unghäst som backar ur transporten så fort jag försöker stänga bommen. Vi har tränat MYCKET, minst 2 gånger i veckan under fem...
2
Svar
21
· Visningar
2 221

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Ny valp med katt
  • Guldfasanerna
  • Barmarksdrag/canicross

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp